En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.
En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

Att leva med ett hav av skulder

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01

– Det som plågar mig mest med att vara skuldsatt är att det inte bara är mig det drabbar utan också min man och mina barn. Det är evigheter sedan vi slutade med julklappar och födelsedagspresenter och när strumpor går sönder får vi lappa dem.

Så beskriver Catarina Nylund-Wentus sin nuvarande ekonomiska situation som hon på sätt och vis hamnade i över en natt.

Men vi får backa bandet ända till år 2003 för att hitta orsaken till hennes havererade ekonomi.

– Jag skilde mig den våren och under hösten blev det uppenbart att varken barnen eller jag mådde bra av att bo kvar i vårt gamla hus. Så vi hittade ett nytt hus som jag köpte och så flyttade vi in där i december 2003.

Så långt är allting väl. Catarina bodde där tillsammans med barnen fram till år 2009. Vid det laget hade hon träffat sin nuvarande man Dan-Anders Wentus och när han kom in i bilden kände båda att de ville hitta ett nytt gemensamt boende.

– Vi ville ha ett större vardagsrum och så ville varken jag eller Dan-Anders bo kvar i min gamla ångest.

Sagt och gjort. År 2010 sålde Catarina huset och paret köpte och flyttade in i en lägenhet. Och sedan rullade det på, riktigt bra till och med, fram till vårvintern år 2012.

"I mars slog det om till vårväder och det var då det blev problem med mitt gamla hus."

– Det året hade vi en ovanligt kall vinter med mycket snö. I mars slog det om till vårväder och det var då det blev problem med mitt gamla hus. Under vintern hade det kondenserat och bildats is under yttertaket och när solen började värma i mars så smälte all den här isen, säger Catarina Nylund.

Och det var inga små mängder vatten som började leta sig neråt i huset. Huset blev snabbt obeboeligt och kvinnan som köpt huset kontaktade branschfolk för att få allting åtgärdat. Under våren och sommaren åtgärdades både takkonstruktionen och fuktskadorna. Åtgärder som kostade åtskilliga tiotusentals euro.

Ansvar i fem år

Att det här blev Catarinas problem har sin förklaring i att en säljare har ansvar för så kallade dolda fel upp till fem år efter en husförsäljning. Att det blivit problem bestred ingen i detta fall, men Catarina menade för sin del att konstruktionsfelet som låg bakom fuktproblem hade påpekats i samband med affären och också beaktats i priset.

– Vi försökte nå en kompromiss men vi var för långt ifrån varandra så ärendet gick först till tingsrätten och sedan till hovrätten, berättar Catarina Nylund.

När hovrättens dom föll år 2014 blev Catarina kvar med en skuld på cirka 60 000 euro. Det är pengar som Catarina helt enkelt inte har, vilket innebar att skulden gick till indrivning. Det i sin tur innebär att cirka en tredjedel dras direkt av lönen varje månad för att betala av på skulden.

– Problemet är att skulden är så stor och räntorna så höga så trots att jag betalat i över ett år så insåg jag i vintras att jag aldrig kommer att bli skuldfri om jag fortsätter så här. Skulden har inte minskat alls på ett år.

Hoppas på skuldsanering

För att Catarina inte ska bli fast i skuldträsket för evigt hoppas hon nu att hon kan beviljas skuldsanering. Men inte heller det är någon dans på rosor. Snarast kan det beskrivas som att gå ur askan i elden.

Skuldsanering innebär att en domstol fastställer ett betalningsprogram som den skuldsatte måste förbinda sig till under tre till fem år. I Catarinas fall innebär det sannolikt att två tredjedelar av hennes lön som kyrkvaktmästare går direkt till skuldsaneringen.

– Dessutom kan vi inte bo kvar lägenheten under tiden som skuldsaneringen pågår så just nu försöker vi sälja den. Det känns också tråkigt för vi har trivts väldigt bra här, säger Catarina.

Men skuldsaneringen är ändå ljuset i tunneln som Catarina hoppas på för tillfället. På så vis skulle hon i alla fall kunna vara skuldfri om tre år. Men det är ändå tre långa och tunga år och som utomstående är det lätt att slås av hur orättvis situationen ändå måste upplevas.

Hur hanterar man det här så att man inte tappar modet och blir bitter?

– Jag vet inte. För vissa dagar är jag faktiskt det. Ibland är jag så arg så jag bara kokar. Och ibland är jag så ledsen så jag bara gråter. Och ibland så tänker jag att det är så här nu, det gäller bara att kämpa på.

"Ibland är jag så arg så jag bara kokar. Och ibland är jag så ledsen så jag bara gråter. Och ibland så tänker jag att det är så här nu, det gäller bara att kämpa på."

Och oftast är det ändå det sistnämnda som Catarina landar i. Att det bara gäller att kämpa på.

– För jag vill inte bli kvar i den där bitterheten. Jag har sett människor som hamnat där och det äter upp dem inifrån. Och framför allt är jag inte bitter mot den som köpte huset. Det här har varit oerhört tufft också för köparen, både psykiskt och ekonomiskt. Vi är båda förlorare i det här.

Catarina har ändå lärt sig att det sämsta alternativet är hålla känslorna inom sig.

– Jag är av naturen ganska introvert men jag har lärt mig att man måste våga öppna upp mot människorna runt omkring sig. Om jag behåller det inom mig och stänger in det så tror jag att det till slut kommer att äta upp mig också.

Med tanke på det har det naturligtvis varit tacksamt att ha maken Dan-Anders som medvandrare i stormen. Samt medlemmarna i Mässkärsföreningen som sköter om lotsstationen utanför Jakobstad.

– Min jurist var ordförande där och när jag hade skilt mig lockade han med mig dit. Det är jag oerhört tacksam för, det är en underbar förening med härliga medlemmar.

Catarina jobbar som sagt som kyrkväktare för tillfället. Hennes ordinarie tjänst är dock som ungdomsarbetsledare i Jakbostads svenska församling.

Vad tänker du om Gud i allt det här?

– Jag tänker att det i alla fall inte kan vara hans fel. Och finns det några människor i den här världen som är förskonade från problem? Men ibland kan jag nog ändå tänka att han har väldigt stort förtroende för mitt tålamod, säger Catarina och ler.

Nicklas Storbjörk



Kyrka. Församlingen i Janakkala kom undan med blotta förskräckelsen då Tervakoski träkyrka, byggd 1936, tändes på natten till lördagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Världen. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kultur. En klagomur har rests vid Narinkens torg vid Kampen i Helsingfors. Muren är en del av den byggnadskonstruktion bakom vilken det sedan länge tillbaka planerade träkapellet håller på att ta form. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tio diakoner vigdes och två ungdomsarbetsledare välsignades i Borgå domkyrka förra torsdagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ämbetsfrågan fick än en gång stort utrymme i stiftsfullmäktige. Initiativet att underlätta för teologer med traditionell ämbetssyn förföll, men lever delvis kvar i en kläm. 6.6.2011 kl. 00:00

Människa. Att se jorden breda ut sig medan han flyger mot den vackra solnedgången är en upplevelse som får Stefan Vikström att överväldigas av Guds skapelse. 2.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det ekonomiska läget gör att Karleby kyrkliga samfällighet skjuter upp  det planerade krematoriet. 1.6.2011 kl. 00:00

Människa. Penny Colston festade loss, jobbade dygnet runt och gick i väggen innan hon insåg att hon behövde Gud. 1.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Tanken om att ge vidare av det livets goda man själv fått följde med judendomen in i såväl kristendomen som islam. I den senare ingår allmosan, zakat, som en av de fem grundpelarna. I de kristna kyrkorna och samfunden är tiondegivandet starkt, särskilt inom frikyrkorna. 1.6.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Som liten lär jag ofta ha frågat min mamma om hon blev glad. När jag städat rummet eller ritat en teckning kom frågan: Blev du glad nu? 1.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sökandena till kyrkoherdetjänsten i Åbo svenska församling, kyrkoherde Johan Westerlund och omsorgspräst TD Björn Öhman har båda förklarats behöriga för tjänsten. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Teologin drar in på teatern. Den finska nationalscenen har med pjäsen ”Kristi brud” tacklat kyrkans ömma punkter inför utsålda hus i över ett år. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. När den finlandssvenska sång- och musikfesten Ta i Ton samlas i Åbo i juni är en av attraktionerna svart gospel. 30.5.2011 kl. 00:00

Världen. Frankrikes lutherska och reformerta kyrka planerar en sammanslagning, skriver tidningen Sändaren. 30.5.2011 kl. 00:00

Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06