Viktigt men utmanande att beakta barnen i församlingens beslut

barn och unga.

Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen.

22.6.2017 kl. 13:00

För att främja barnens bästa och göra dem mer delaktiga ska de som fattar beslut i kyrkan alltid beakta vilka konsekvenser besluten får för barn och unga under 18 år. Den här punkten i kyrkoordningen trädde i kraft i januari 2015. Vad hände sedan?

– För det mesta har responsen från församlingarna varit positiv, säger Mirva Sandén som jobbar som sakkunnig för barn och skola vid KCSA. De som vi har kontakt med tycker att det är viktigt. En del kanske upplever en känsla av “Hjälp, hur ska vi göra det här”. De tror att det är svårare än det är.

Verkar det som om församlingarna hittat fungerande arbetssätt?

– Det är en process. På vissa ställen fungerar det bra, andra är ännu bara i början av processen, säger Sandén.

Hon hoppas att de som gör barnkonsekvensanalyser i församlingarna verkligen ska ta sig ut till barngrupper och ungdomssamlingar och lyssna på de barn vars bästa de ska arbeta för.

– I de frågor där församlingsrådet har bett om att få en barnkonsekvensanalys har det fungerat bra. Analysen och rekommendationerna har beaktats och resultatet blev bra, säger Rune Lindblom, tf kaplan och barnombud i Korsholm.

Finns det något du skulle vilja förbättra?

– Nu görs ju barnkonsekvensanalys på de beslut som tas på högsta nivå, församlingsrådet beslutar om de stora linjerna. Tankesättet borde få rinna neråt till de konkreta verksamhetsbesluten och synas i dagsplaneringen, säger Lindblom.

Viktigt men svårt, upplever församlingar

Kyrkpressen skickade ut en enkät om barnkonsekvensanalysen till ett antal församlingar. Det här är ett utdrag ur svaren.

Ingå församlings kyrkoherde Tom Sjöblom:

– Barnkonsekvensanalysen är en viktig del av beslutsfattandet. Vi är i det skede då vi ännu utvecklar det mest fungerande sätt för barnkonsekvensanalys i vår församling. Det finns vissa utmaningar, men vi går framåt.

Sibbo svenska församlings kyrkoherde Helene Liljeström

– Det fungerar som en påminnelse om att det är viktigt att beakta barn och unga i beslutsfattningen. Min uppfattning är att det inte har förändrat förhållningssättet särskilt mycket. Barn och unga har man gärna tänkt på också tidigare i vår församling och samfällighet.

Korsholms svenska församling, kyrkoherde Berndt Berg:

– Det är en aning problematiskt att i tid lägga märke till vilka ärenden som kan kräva en barnkonsekvensanalys och därmed kan tiden bli rätt kort för att hinna utföra den ordentligt.

Läs mer i Kyrkpressen nr 25–26/2017!

Emelie Wikblad



missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00