Leden över vattnet går från Korpo med strandhugg i Kökar och Sottunga vidare till Långnäs på det åländska fastlandet. På Kökar finns tolv kilometers vandringsled och på Sottunga cirka fem.
– Vi håller tidtabellen. Vår utmaning just nu är att skapa bokningsbara paket med fasta priser, säger projektledaren Christian Pleijel på Kökar.
Christan Pleijel i storbåten Tjutt-Tjutt.
I paketet som provseglades ingår seglats från Korpo via Kökar och Sottunga till Långnäs med galeasen Albanus eller med någon av de åländska storbåtarna. De paketen kommer att erbjudas till gånger per år. Nästa pilgrimsresa med segelfartyg ordnas i september.
Men det ska också vara möjligt att göra pilgrimsvandringen över havet på egen hand. Då är det landskapsfärjan som gäller. Redan nästa år ska leden från Åbo till Eckerö vara utmärkt.
Innan pilgrimen kommit till Korpo kan vandringen ha börjat redan i Åbo. Och från Långnäs fortsätter leden sedan över det åländska fastlandet till Eckerö där man tar färjan till Grisslehamn.
Pilgrimer på vandring på Kökar under ledning av Philip Hällund.
På svenska sidan arbetar man på att skapa leder över land och vatten till Söderhamn och till Sankt Olofsledens redan befintliga startpunkter i Sverige. Därifrån går man västerut till Nidarosdomen i Trondheim. Totalt handlar det om en pilgrimsled på cirka 1 200 kilometer från Åbo till Trondheim, beroende på vilken led man går.
Leden är uppkallad efter den norska vikingakungen Olav II Haraldsson (995-1030), även kallad Olav den helige. Han döptes 1013 i Frankrike och hyllades som en kung i Norge. Efter tretton år vid makten förvisades han och levde i landsflykt i Novgorod i Ryssland. Han återvände till Norge och stupade i slaget vid Stiklestad 1030 i ett försök att återta makten.
Storbåten Tjutt-Tjutt och galeasen Albanus seglar pilgrimer på S:t Olav Waterway utanför Kökar.
Efter Olavs död blev han helgonförklarad. Kyrkan behövde ett helgon i Norden och Olav blev utvald. På medeltiden började pilgrimer vandra till Trondheim i hans fotspår.
Pilgrimsvandringen upphörde vid reformationen. De moderna pilgrimsvandringarna återuppstod på 1980-talet. Även om de medeltida pilgrimerna vanligtvis reste över havet gör just de etapperna Sankt Olofsleden unik bland de moderna lederna.
När han återvände från sin landsflykt vandrade Olof (Olav på norska och Olavi på finska) inte över Åland. För tusen år sedan låg det mesta skärgården under vattenytan.
Till de långsiktiga planerna hör att dra leden ända till Novgorod. Nästa etapp som man skissar på är sträckan mellan Åbo och Nyslott.
Kyrkpressen var med på provseglingen av St Olav Waterway. Läs mera i midsommarnumret 25-26/2017