Familjen Löfqvist i Pedersöre har också i år bjudit hem vänner till en påskmåltid på skärtorsdagskvällen. Till ritualerna hör att Josef och Anna och andra närvarande barn får måla röd vattenfärg på dörrposterna. Det symboliserar lammets blod. Tillstånd att måla på dörrposterna ger mamma Malena och pappa Jonas bara en gång i året.
Familjen Löfqvist i Pedersöre har också i år bjudit hem vänner till en påskmåltid på skärtorsdagskvällen. Till ritualerna hör att Josef och Anna och andra närvarande barn får måla röd vattenfärg på dörrposterna. Det symboliserar lammets blod. Tillstånd att måla på dörrposterna ger mamma Malena och pappa Jonas bara en gång i året.

De målar dörrkarmen röd på påsken

Påsk.

Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen.

7.4.2017 kl. 13:58

De tog modell av familjen Jan-Gustav och Mikaela Björk som utvecklat påskmåltiden från de judiska traditionerna. Varje skärtorsdagsafton de senaste tio åren har familjen Björk samlat några av sina vänner för att fira måltiden som de anpassats för den kristna påsken.

– Vartefter barnen blivit större har vi utvecklat det, säger Jan-Gustav Björk. Vi har bra traditioner i kyrkan även om uppståndelsefesten inte riktigt vill lyfta. Men de passar inte riktigt bra för hemmen och för barnfamiljer.

För två år sedan dukade familjen Björk upp ett bord för Fokus-samlingen i Jakobstad för att visa hur de gör och för att inspirera andra. Malena och Jonas Löfqvist i Pedersöre var med den gången.

– Jag tyckte vi saknade traditioner för påsken i synnerhet med tanke på barnen, så jag ville testa det, säger Malena.

De bjöd in hennes föräldrar och syskon med familjer till påskmåltid på skärtorsdagskvällen.

– Det blev välsignat. Alla tyckte det var jättebra. I fjol bjöd vi hit dem igen. Nu har det blivit en tradition som är viktig också för dem, för i år har de frågat efter det.

Även om det var Malena som först ville pröva var Jonas genast med på noterna.

– Det är föräldrarna som ska vara den viktigaste kanalen för att föra tron till barnen, och det är bäst att börja med traditioner medan barnen är små. Under kvällen går vi igenom påskens händelser. Det är en bra inledning på påsken, säger han.

Jonas och Malena Löfqvist har själva inte några speciella minnen från påskfirandet i hemmet.

– Jag minns bara att man skulle hållas inomhus på långfredagen. Det var inte roligt när man var barn. Idag inser jag att det fostrade mig att förstå allvaret i påsken. Men påskmåltiden känns som om den ger något åt både vuxna och barn, säger Malena.

Enligt det här konceptet ska man inte göra någon märkvärdig mat, utan en helt vanlig middag. Vill man ha starkare symbolik bjuder man på lamm, men det gillar inte alla barn. Hos familjen Löfqvist har laxsoppa, majsgryta och plättar stått på menyn.

– Det viktigaste är att maten är enkel och att barnen tycker om den. För det ska ju vara en positiv upplevelse för dem, säger Malena.

I stället är det ritualerna före och efter huvudrätten, samt sederbordet, som avviker från en normal måltid. Det hela börjar med en introduktion där någon i värdfamiljen berättar kort vad som ska ske och att även Jesus firade påsk med sina lärjungar.

Någon tänder de två festljusen för att påminna om att Jesus är världens ljus. Man ber och läser ur Bibeln. Sjunger någon sång.

Efter påskberättelsen får barnen tillåtelse att måla med vattenfärger på en av husets dörrkarmar. Det gör man för att minnas att dödens ängel gick förbi husen i Egypten där lammets blod strukits på dörrposterna. Färgen får sitta kvar under hela påsken.

Bittra örter och murbruk

Gästerna samlas runt sederbordet. Seder betyder ordning. På bordet finns skålar med ingredienser med olika symboliska betydelser som ska förklaras. Här finns vatten och handduk för tvagning, persilja som påminner om den enkla kosten slavarna åt, en skål med saltvatten som symboliserar alla tårar under slaveriet, tre ojästa bröd som påminner om brådskan att ge sig iväg från Egypten, bittra örter som påminner om det bittra livet som slav och en skål charoset som är en blanding av rivet äpple, krossad mandel och pepparkakskryddor, som ska påminna om murbruket som slavarna måste göra.

Före måltiden smakar alla av ingredienserna på sederbordet för att smaka på livet i Egypten. Det ska påminna om det hårda livet som slav.

– Här kan vi kristna göra kopplingen till att världen är trasig och att vi är slavar under synden, säger Jan-Gustaf Björk.

Judarna har tre bröd inlindade i ett tyg på sitt sederbord. För judarna symboliserar de Abraham, Isak och Jakob. Men för de messianska judarna är det Fadern, Sonen och den helige Anden. Judarna bryter det mellersta brödet, symbolen för Sonen. Den ena halvan av brödet göms någonstans i huset.

– Det symboliserar att Messias är dold, men kommer tillbaka. Med Messias kommer det goda, efterrätten. Innan efterrätter serveras får barnen i uppdrag att söka den gömda brödhalvan, säger Jan-Gustav Björk.

Fyraåriga Josef Löfqvist lyser upp och skrattar glatt när han minns påminns hur spännande det var då mommo gömde brödet och barnen sökte det.

– Det var jag som hittade det.

Josef ser också fram emot att få måla med vattenfärg på dörrkarmen. Men vad som är viktigare för honom, påskmåltiden eller att lillasyster Anna ska fylla två år under påsken, förblir oklart.
Efter måltiden, men före efterrätten, återvänder de till sederbordet för att minnas nattvarden som Jesus instiftade under påskmåltiden. Någon nattvard firar de inte.

Endast ritualerna i en judisk påskmåltid tar fyra timmar. En hel påskmåltidskväll hos familjen Björk brukar ta ungefär lika länge. Men i det räknar man också tid att äta och att umgås.

När gästerna avlägsnar sig hälsar man varandra med orden: Nästa år i Jerusalem.

– Det är vårt sätt att säga att vi hoppas att Jesus kommer tillbaka, säger Jan-Gustav Björk.

Jan-Gustaf Björks manual för påskmåltiden hittar du nedan.

Johan Sandberg



Församlingspastor Emma Audas är övertygad om att prästhemmen också i fortsättningen har en roll att spela. Foto: Linnea Ekstrand

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00
Medlemmar ur rollspelsföreningen Eloria deltog i en konsert i jakobstad i mars 2010. FOTO: Johan Sandberg

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00
Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45
Maria från Magdala möter Jesus (Tizian)

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00
Nedtagandet av korset (Mästaren till St Bartolomeus altartavla)

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00
Flykten till Egypten (Gerard David)

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00
Korsfästelsen (Peter Paul Rubens)

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00
Jesus bär korset (Mathias Grünewald)

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00
Jesus inför Pilatus (Derick Baegert)

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00
Petrus förnekelse (Okänd italienare)

På översteprästens gård. 28.3.2013 kl. 23:00
Jesus blir förrådd. (Giotto di Bondone)

I Getsemane trädgård. 28.3.2013 kl. 21:00
Jesus inför Kajafas (Gerrit van Honthorst)

I översteprästens palats. 28.3.2013 kl. 18:00
Martin Bahne spelar Jesus i årets Via Crucis i Helsingfors. FOTO: Frank Leiman

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare. 25.3.2013 kl. 11:02

Matteus församling är bland de första i norden att använda sig av en skriba-app för telefoner. 25.3.2013 kl. 10:08

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen. 24.3.2013 kl. 09:00

– Att jag pratar finska har vi använt som "partytrick" på diverse ungdomssamlingar och föräldraträffar, säger Daniel Jakobsson.

Kalender. Rikssvenska Daniel Jakobsson, som jobbar i Matteus församling i Helsingfors, bjuder frikostigt på sig själv så här i adventstid. I en virtuell språkbadskalender öppnar han kalenderluckor, läser det finska innehållet och försöker förstå budskapet. Och allt tog avstamp i ett stort misstag. 2.12.2020 kl. 11:59

adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05
Från och med nästa vecka får inte fler än tio personer närvara vid en gudstjänst – de anställda medräknade.

coronaepidemin. Från och med nästa vecka ska alla gudstjänster i Nyland förrättas i huvudsak utan att församlingsmedlemmar är med i kyrkorummet. 27.11.2020 kl. 18:40
De två senaste åren har varit påfrestande, säger Johan Candelin.

insamling. Rättegången mot Martyrkyrkans vänner, som misstänks för brott mot penninginsamlingslagen, är över. Domen faller den 7 december. – Försvaret vill visa att vi handlat i god tro, säger MKV:s ordförande Johan Candelin. 27.11.2020 kl. 13:59
Biskop Bo-Göran Åstrand, domkapitlets notarie Linus Stråhlman och stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark (med via videolänk).

fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14