I sin biografi Mamman berättar Gerd Snellman om sitt liv som präglats av dödsfall och drogmissbruk i familjen.
I sin biografi Mamman berättar Gerd Snellman om sitt liv som präglats av dödsfall och drogmissbruk i familjen.

Gud bar genom missbruk och död i familjen

tro.

Som barn var hon van vid att pappa ordnar allt. Men den tryggheten rubbades då Gerd Snellman inom tio år förlorat både sin man och ett barn. Men när en av sönerna fastnade i drogmissbruk några år senare såg hon att Gud bar henne genom svårigheten.

5.4.2017 kl. 08:42

– Det finns alltid en väg framåt. På sätt och vis slutar det alltid bra fast det slutar med död, säger Gerd Snellman.

Men när hon säger det slås hon samtidigt av tanken hur hon skulle ha reagerat om sonen hade dött i sitt missbruk.

– Det vet jag inte. Det var min största skräck. Jag tänkte då att det är den mest onödiga död som finns. Ändå har föräldrar den erfarenheten. Det är ett hårt slag. Om missbrukaren inte blir nykter slutar det med döden. Många av sonens så kallade vänner från den tiden har dött.

Men döden behöver inte vara hopplös.

– Särskilt inte för den som tror på himmel och salighet. Då finns hoppet om ett återseende. Redan då min man dog blev himlen mera konkret för mig, för jag tänkte att där är han nu och dit vill jag.

Gerd Snellmans självbiografi Mamman kommer ut till påsk på Slef-Media. Berättelsen ramas in av sonens sex år som missbrukare.

– Också annars har det varit mycket dramatik i mitt liv. Även om varje människa går igenom dramatiska livsskeden så tyckte jag att jag hade något att berätta, säger hon.

Hon var 21 år gammal när hon miste sin första man. Han insjukande i leukemi redan innan de gifte sig.

– Jag var 19 och han var 24 när vi gifte oss. Jag tyckte jag var vuxen då. Men jag var naiv, för jag trodde inte att han skulle dö. I min värld slutade allting lyckligt. Jag hade haft en trygg barndom där pappa fixade allt.

Även om hon var naiv som 21-åring var hon stark. När Gerd Snellman ser tillbaka på det idag så ser hon det klart.

– Jag var kanske starkare då än vad jag är idag. Även om jag sörjde intensivt så kände jag en slags framåtanda, att det här ska gå det också.

– Utan Gud hade jag inte klarat en enda dag. Mina föräldrar lyckades övertyga mig om att Gud älskar mig trots allt.

Ett år senare gifte hon sig med Ole och de fick sju söner. Den femte sonen föddes med syrebrist och han dog 1993, åtta månader gammal.

– Då var jag argare på Gud är jag varit tidigare. Inte medan vår son levde, för då var jag upptagen med att sköta honom. Men när han var borta klagade jag på Gud. Han ska då alltid överdriva! Det hade också att göra med att min svägerska fick barn någon månad senare. Där var det också dramatik men barnet mådde bra. Jag kände mig orättvist behandlad då det redde upp sig för andra men inte för mig.

Föräldrar de sista som får veta

Cirka tio år senare fick de veta om sonens missbruk av hans arbetskamrater i familjens företag.

– Föräldrarna är ju de som får reda på det sist av alla. Men vi förstod genast att det var sant.

Drogmissbruket pågick under sju år.

– Vi gjorde allt vi kunde som föräldrar. Först försökte vi kontrollera missbruket och sonen. Det hade ingen inverkan. Han var 21 år och var ingen tonåring. Så länge han bodde hemma hämtade vi honom från stan på kvällarna. Det var nattvak och oro.

Sonen kom in på vårdhem.

– Första gången for han för vår skull. Där hände inte så mycket bra, han fick bara ett större nätverk. Men föreståndaren sa att något gott alltid stannar kvar, och det tror jag på.

Hon ville inte höra termen återfall.

– Men det är nästan mera regel än undantag att det sker. Det kom flera sådana. Han flyttade hemifrån, bytte bostad, jobbade, slutade jobba. Det var riktigt klassiskt. Har man inte psykisk ohälsa när man börjar knarka får man det.

I boken har hon skrivit så många detaljer att läsaren vet vad det handlar om. Men hon vill inte frossa i dem.

– Det här är min berättelse, säger hon. Efter min man var sonen den andra som stod i tur att läsa det jag skrivit. Om han inte gett klartecken hade jag inte gett ut boken.

Det var när sonen kom in på det fjärde behandlingshemmet, Good Foundation i Sverige, som det vände.

– De kallar det förvandlingshem och det fungerar på kristen grund. Vi kom i kontakt med det en torsdag och på måndag morgon följande vecka reste vi dit. Det var bra för sonen att få fysisk distans till sina missbrukarvänner. Det är ett speciellt ställe med mycket musik, andakter, bibelläsning och bön. Där skedde också ett Gudsmöte.

Han var på hemmet i nästan ett helt år.

– Jag har märkt att varken jag eller andra i samma situation gör några glädjeskutt när jag beskriver tillnyktringen. Jag konstaterar bara att han blev nykter där och att han varit nykter sedan dess. Det gäller att ta en dag i sänder och varje nykter dag är en seger. Det är klart att jag är glad, men det finns fortfarande en liten osäkerhetsfaktor. Ju längre tiden går, desto mindre tänker jag på det.

Läs mera i Kyrkpressen 14/2017

Johan Sandberg



Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00
Alice Ahlfors, sopran, sjunger i mitten av fotot, klädd i blå tröja.

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27
Sameprästen Mari Valjakka koordinerar kyrkans försoningsprocess i Sápmi.

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39
Mikael Hulten bor i Helsingfors och pendlar till jobbet i Kyrkslätt. Därhemma kläddes julgranen redan till lillajul.

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

SJÄLVSTÄNDIGHET. Jari Jolkkonen talade på självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jari Jolkkonen är biskop i Kuopio stift. 6.12.2022 kl. 13:00
Edith Kortekangas och Elias Ahlskog stortrivs på jobbet.

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18

Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55