Alaric Mård siktar på att bli lärare i religion och psykologi.
Alaric Mård siktar på att bli lärare i religion och psykologi.

Tyck inte synd om mig, säg inte att jag är duktig

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

– En klok man sa en gång till mig: kom ihåg att det inte är bara för att du har en funktionsnedsättning som du har någonting att komma med.

Alaric Mård, 23 år, har en cp-skada som främst syns genom ett annorlunda rörelsemönster och försämrad balans. I hur stor utsträckning har hans funktionsnedsättning gjort honom till den han är? Egentligen är den frågan totalt omöjlig att svara på, säger han.
– Det finns ju inget parallelluniversum där jag inte skulle vara den jag är.

Vi sitter vid ett fönsterbord vid Fabbes café i Åbo, där han studerar för att bli lärare i religion och psykologi. Här har han byggt ett liv som han älskar: innebandy på måndagar, ett gemensamt hem med frun Lovisa – de har varit ett par sedan högstadiet – och studierna som ska föra honom tillbaka till den skolvärld som han verkligen kände sig hemma i.
– Jag var jättebra på att gå i skola, och det var något jag byggde min självbild på. Visst stack jag ut, men jag har en sådan personlighet att jag också gillar att stå i centrum. Jag tror faktiskt att det var lättare att ha en cp-skada i högstadiet än att färga håret i fel färg. Jag var väldigt fredad.

Han lärde sig tidigt att hans sätt att bemästra världen var att uttrycka sin vilja, sina känslor och sina tankar i ord.
– Det gjorde mig till en annorlunda pojke. När de andra killarna slank iväg till sina mopeder tänkte jag: om jag skulle söka upp någon som jag kan prata lite relationer med? skrattar han.
Han seglade förbi stereotypierna om den tysta österbottniska mannen som ska ha skjutit ett djur för att vara en riktig karl.
– Jag var ändå aldrig som någon annan, så jag fick bli vem jag ville. Men det här är faktiskt en viktig sak, som jag driver: att vi män också ska våga känna, tänka och drömma – och kommunicera våra rädslor.

En funktionsnedsättning som hans tenderar att få människor att se på honom på två sätt: som martyr eller hjälte.
– Man gör min skada till något otroligt fruktansvärt eller också till något alldeles fantastiskt, och man tenderar göra detsamma med mig som lever med den.
”Jag tycker synd om dig” är något han kan uppfatta i människors blickar. Hjälteskapet kommuniceras mer direkt: ”Du är nog så duktig!”
– Att man ser på människor med en funktionsnedsättning som hjältar eller martyrer hindrar oss från att vara helt vanliga människor som inte klarar av allting.

Han menar att vi alla står där, på samma arena: vi är människor som blir trötta, människor som inte har oändligt med krafter, människor som har begränsade valmöjligheter i sina liv.
– Jag önskar vi kunde mötas där. Jag är begränsad, men samtidigt hävdar jag att det är du också.
För lever vi inte alla i samma smärta: med drömmar som vi inte kan förverkliga? För honom själv har den största sorgen varit att han inte kan utöva idrott i den grad han skulle önska.
– Det kan ju kännas banalt, men det har varit det jag sörjt mest i mitt liv och något som jag fortfarande konfronteras med och kämpar med.

Läs hela intervjun i veckans nummer av Kyrkpressen.

Sofia Torvalds



Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06
Tre sägs upp i Kronoby församling, meddelar kyrkoherde Anders Store idag.

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46
I maj 2017 såg det ut så här när  finlandssvenska ekumeniska kyrkodagar och finska kyrkodagar ordnades i Åbo – då som en del i firandet av reformationens märkesår.

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17
Församlingens missionskrets och andra frivilliga ger värmande sockor åt de nydöpta.

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06
Biskoparnas syn på hur kyrkans äktenskap borde se ut placerar sig över hela skalan.
På bilden fr.v. biskoparna Keskitalo, Åstrand, fältbiskop Pekka Särkiö, Repo, Hintikka, Kalliala, ärkebiskop Luoma, Jolkkonen, Peura, Häkkinen och Laajasalo.

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17
Gustav Björkstrand är aktuell med biografin ”På avstånd ser man klarare”.

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28
Esbokören Furorna uppträder iförda munskydd.

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53