Alaric Mård siktar på att bli lärare i religion och psykologi.
Alaric Mård siktar på att bli lärare i religion och psykologi.

Tyck inte synd om mig, säg inte att jag är duktig

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

– En klok man sa en gång till mig: kom ihåg att det inte är bara för att du har en funktionsnedsättning som du har någonting att komma med.

Alaric Mård, 23 år, har en cp-skada som främst syns genom ett annorlunda rörelsemönster och försämrad balans. I hur stor utsträckning har hans funktionsnedsättning gjort honom till den han är? Egentligen är den frågan totalt omöjlig att svara på, säger han.
– Det finns ju inget parallelluniversum där jag inte skulle vara den jag är.

Vi sitter vid ett fönsterbord vid Fabbes café i Åbo, där han studerar för att bli lärare i religion och psykologi. Här har han byggt ett liv som han älskar: innebandy på måndagar, ett gemensamt hem med frun Lovisa – de har varit ett par sedan högstadiet – och studierna som ska föra honom tillbaka till den skolvärld som han verkligen kände sig hemma i.
– Jag var jättebra på att gå i skola, och det var något jag byggde min självbild på. Visst stack jag ut, men jag har en sådan personlighet att jag också gillar att stå i centrum. Jag tror faktiskt att det var lättare att ha en cp-skada i högstadiet än att färga håret i fel färg. Jag var väldigt fredad.

Han lärde sig tidigt att hans sätt att bemästra världen var att uttrycka sin vilja, sina känslor och sina tankar i ord.
– Det gjorde mig till en annorlunda pojke. När de andra killarna slank iväg till sina mopeder tänkte jag: om jag skulle söka upp någon som jag kan prata lite relationer med? skrattar han.
Han seglade förbi stereotypierna om den tysta österbottniska mannen som ska ha skjutit ett djur för att vara en riktig karl.
– Jag var ändå aldrig som någon annan, så jag fick bli vem jag ville. Men det här är faktiskt en viktig sak, som jag driver: att vi män också ska våga känna, tänka och drömma – och kommunicera våra rädslor.

En funktionsnedsättning som hans tenderar att få människor att se på honom på två sätt: som martyr eller hjälte.
– Man gör min skada till något otroligt fruktansvärt eller också till något alldeles fantastiskt, och man tenderar göra detsamma med mig som lever med den.
”Jag tycker synd om dig” är något han kan uppfatta i människors blickar. Hjälteskapet kommuniceras mer direkt: ”Du är nog så duktig!”
– Att man ser på människor med en funktionsnedsättning som hjältar eller martyrer hindrar oss från att vara helt vanliga människor som inte klarar av allting.

Han menar att vi alla står där, på samma arena: vi är människor som blir trötta, människor som inte har oändligt med krafter, människor som har begränsade valmöjligheter i sina liv.
– Jag önskar vi kunde mötas där. Jag är begränsad, men samtidigt hävdar jag att det är du också.
För lever vi inte alla i samma smärta: med drömmar som vi inte kan förverkliga? För honom själv har den största sorgen varit att han inte kan utöva idrott i den grad han skulle önska.
– Det kan ju kännas banalt, men det har varit det jag sörjt mest i mitt liv och något som jag fortfarande konfronteras med och kämpar med.

Läs hela intervjun i veckans nummer av Kyrkpressen.

Sofia Torvalds



Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35