Bettina Westergård och hennes man är fosterföräldrar på heltid. Till familjen hör också hunden Elli.
Bettina Westergård och hennes man är fosterföräldrar på heltid. Till familjen hör också hunden Elli.

Bettina Westergård, mamma till åtta fosterbarn: "Ensam är inte stark" 

familj. För Bettina Westergård har livet som mamma till åtta fosterbarn inte alltid varit lätt, men hon har aldrig ångrat sitt beslut.
– Men jag har fått leva ett så rikt liv.
30.3.2017 kl. 08:12

Redan när Bettina Westergård och hennes man sällskapade i tonåren bestämde de sig: Om de inte får egna biologiska barn så vill de adoptera.

– Vi hade lyckan att få två biologiska barn, men då hade tanken redan funnits där så länge att det kändes naturligt att utöka vår familj med fler barn.

De visste att sannolikheten att få adoptera är mindre för par som redan har biologiska barn. De började fundera på fosterbarn.

– Det var dit vi blev ledda, säger Bettina Westergård.

Över tjugo år och åtta fosterbarn senare är Bettina Westergård med och utbildar personer som är intresserade av att bli fosterföräldrar. Ett av de viktigaste råden hon vill ge någon som funderar på att bli fosterförälder är att det främsta motivet inte ska vara att man vill hjälpa någon annan person.

– Jag tror faktiskt att det allra viktigaste är att det finns en viss själviskhet med i bilden. Det blir så lätt så att någon tycker att de barn som kommer borde stå i någon slags tacksamhetsskuld till fosterföräldrarna. Så får det aldrig vara. Alla barn har rätt till en familj, rätt att finnas till precis som de är. Barn ska aldrig behöva stå i tacksamhetsskuld till att de har en familj. Det måste finnas en äkta längtan, en längtan efter fler barn i familjen.

En del av familjen

Hon vill ogärna göra skillnad mellan familjens biologiska barn och fosterbarn.

– Jag talar helst bara om våra barn. En del väljer att ha en mera yrkesmässig inställning till sitt fosterföräldraskap, men det har inte varit min väg.

De första åren med fosterbarn hade hon också dagbarn. Efter fyra år, när familjen fick sitt tredje fosterbarn, gick hon in för att vara fostermamma på heltid. Senare har hon fått sällskap av sin man, som också slutat förvärvsjobba för att kunna vara hemma.

En förutsättning för att vara fosterförälder är att vara du med sig själv.

– Man måste kunna vara ärlig mot sig själv och också kunna bearbeta den ångest som insikten att fosterbarnen kan flytta bort innebär. Det måste också finnas en beredskap att vara en öppen familj, och att ha ett delat föräldraskap.

När man får ett fosterbarn måste man kunna stanna hemma i ett år med barnet. Om barnet redan är i skolåldern eller i tonåren kan det kanske räcka med en kortare tid.

– Men det viktigaste är att man låter livet stanna upp. Att komma till en ny familj är en oerhörd omställning för det barn som ryckts upp.

"Där måste man också kunna vara nådig med sig själv och förlåta sig själv där man inte räcker till."

Den största utmaningen i den situationen är att se barnet, men att också se de andra barn som redan finns i familjen.

– Det finns ingen som lyckas till hundra procent med det. Där måste man också kunna vara nådig med sig själv och förlåta sig själv där man inte räcker till.

Med sin långa erfarenhet av fosterbarn säger Bettina Westergård att hon flera gånger trott att hon gjort något bra, men att hon, när hon sett i backspegeln, märkt att det finns saker hon borde ha gjort annorlunda, sagt annorlunda eller sett annorlunda.

– Men i den situation jag var i då gjorde jag vad jag kunde med de resurser jag hade.

Mentor som stöd

Numera är det vanligt att kommunen ordnar så att fosterföräldrar får en mentor, en möjlighet som inte fanns när hon och hennes man först blev fosterföräldrar.

– En mentor är en viktig resurs. Det är så mycket som är nytt när man blir fosterförälder och alla behöver kanske inte snubbla på precis samma saker.

Att kunna ta emot hjälp är en viktig egenskap för den som vill bli fosterförälder.

– Det kommer alltid överraskningar på vägen, så är det bara. Att ha fosterbarn innebär ett föräldraskap där du aldrig klarar dig ensam.

Varje fosterbarn har en egen socialarbetare som håller regelbunden kontakt med familjen.

– Jag har valt att vara jätteöppen med allt. Det är den väg jag tror på. Då har också socialarbetaren lättare att kunna sätta in stödresurser om det behövs och kunna ge råd om hjälp eller fundera på lösningar och utvägar.

Bettina Westergård konstaterar att det i dag är ett faktum att många av de barn som behöver fosterfamilj har stora utmaningar.

– Det betyder inte att man för att få ett fosterbarn måste vara villig att ta emot ett barn med vilka svårigheter som helst. I den inledande processen kommer man överens om vilken typ av barn man har möjlighet att ta emot i den livssituation man är i. Här är det också viktigt att man i processen alltid utgår från barnet: Det är barnet som har rätt att få en familj. Då måste de ansvariga ställa frågan vilken familj som har bäst förutsättningar att möta de behov som barnet har.

Bettina Westergård och hennes man har själva varit i situationer då de känt sig hjälplösa med sitt fosterföräldraskap.

– I de situationerna har jag märkt att det kamratstöd man kan få av andra fosterföräldrar varit guld värt. Annars tror jag mycket på att vara öppen och ärlig, inte gå och bita ihop och försöka lösa alla problem själv.

Äldre syskon

En viktig sak att tänka på innan man tar emot ett fosterbarn är hur de barn som redan finns i familjen får hjälp med att hantera situationen.

– Som vuxen genomgår man en lång process där man tänkt och funderat, tagit reda på, fått utbildning, gått igenom egna känslor och erfarenheter. Men för det barn som redan finns i familjen kan det vara skrämmande att kastas in i ett liv de inte valt och möta saker de inte har ord för.

Samma sak gäller också när ett biologiskt barn föds in i en familj.

– Syskonen måste beaktas. Det är lätt hänt att allt fokus riktas mot det nya barnet, oberoende av om det är ett biologiskt barn, ett fosterbarn eller ett adoptivbarn.

Hon tror själv att det är bra om syskonen är så stora att de själva har ord för det de upplever, ser och känner.

– Min känsla är att en två- eller treåring är för liten.

Hon säger att de äldre barnen i en fosterfamilj länge varit ganska osynliga, men att de nuförtiden tas mer och mer i beaktande.

– Numera inkluderas de biologiska barnen i processen. Socialarbetaren pratar med dem och i en del kommuner finns det syskongrupper där de kan få kamratstöd.

Respekt en nyckel

Den som välkomnar fosterbarn i familjen måste vara beredd på att barnets biologiska föräldrar vandrar sida vid sida med fosterfamiljen.

"Jag har valt att älska fosterbarnen som mina egna, men samtidigt känner jag en enorm respekt för barnens rötter och för den biologiska familjen."

– Jag har valt att älska fosterbarnen som mina egna, men samtidigt känner jag en enorm respekt för barnens rötter och för den biologiska familjen. För mig har det varit extremt viktigt att respektera dem och att tycka om dem.

Också i de fall den biologiska föräldrarna är i en livssituation där de inte aktivt kan ha kontakt med sitt barn ska de få samma respekt.

– Där ser jag det som min uppgift att berätta för barnet att det är älskat och efterlängtat, men att livet har tagit en väg som ingen önskat.

Målet är att de stödresurser som behövs för att hela familjen ska må bra ska finnas tillgängliga för alla fosterfamiljer.

– Men ibland räcker det inte till. Det händer att fosterbarn flyttar från sina fosterfamiljer. I bästa fall är det för att de biologiska föräldrarnas livssituation förändrats så att barnen kan flytta hem till dem, men i vissa fall för att barnen har så stora utmaningar att de behöver mera stödresurser än en familj klarar av att ge.

I det läget gäller det att bejaka den sorg som flytten ger upphov till, men också att ta emot hjälp.

– Där kommer nåden in. Jag tror på förlåtelse i alla lägen. I en fosterfamilj kan man inte nog betona vikten av att förlåta både sig själv och andra.

Längtan och kallelse

En kristen livssyn präglar familjen Westergårds liv.

– Jag lever och andas i Jesus. Det är mitt allt. Från honom får jag min styrka. Där jag inte räcker till, där får jag lämna över mina barn till honom. Jag får lita på att där finns en plats för dem och att där också finns en plats för mig.

Hon upplever att hon och hennes man är kallade att vara fosterföräldrar.

– Jag tror att alla människor är kallade att vara medmänniskor, men inte att alla är kallade att vara fosterföräldrar. Alla ska följa sin egen kallelse, om det så är att ha fosterbarn, fungera som stödfamilj, vara stödperson, ha ett fadderbarn i ett annat land eller gå på kaffe med grannen. Jag ser inte i att det finns någon skillnad i det man gör, utan tror att man ska gå in i den kallelse som är ens egen.

Hon vill inte tilldelas någon helgongloria.

– Jag tänker mig att vi börjar längta efter att göra det vi är kallade till. Om du inte bär på en längtan att ta emot fosterbarn så är det antagligen inte din grej.

Har en familj en kristen livssyn så kommer det fram i början av den process som inleder ett fosterföräldraskap.

– I vårt fall berättade vi att vi är kristna och att vår familj lever på kristen grund. Där hade de biologiska föräldrarna haft rätt att säga till om de inte hade velat att deras barn utsätts för en kristen fostran. Men faktum är att flera av de biologiska föräldrarna till våra fosterbarn antingen varit kristna sedan tidigare eller blivit det under årens lopp.

När Bettina Westergård blickar tillbaka på de många år hon haft fosterbarn är det en känsla som är starkare än de andra: tacksamheten.

– För oss har det här livet inte alla gånger varit det allra lättaste. Men jag är så otroligt tacksam för allt. Jag upplever att jag fått leva ett så rikt liv.

Christa Mickelsson



Mikaela Björk är prästfru, trebarnsmamma, teolog och kock.

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20
Brenda Serralde Luna är född i Xochimilco som är en del av Mexico City. Namnet betyder platsen där det blommar.

Förändring. Brenda Serralde Luna föddes i Mexico City men bor i Borgå. Hon har upplevt en jordbävning, plötslig fattigdom och stor kärlek. Det svåraste var när hon förlorade sin mamma. 15.10.2020 kl. 15:33
Bakom försäljningen döljer sig många år av kämpande för att bevara det svenska församlingshemmet.

Försäljning. Efter många års kämpande för att bevara församlingshemmet, men utan gehör, ger man nu upp den tanken. – Vi måste kunna gå vidare och utreda andra alternativ, säger Mats Lindgård. 15.10.2020 kl. 15:04
Josefin Silén hade tänkt bo kvar i Sverige ett tag – men möjligheten att stå på scen som Mary Poppins kunde hon inte tacka nej till.

teater. När Josefin Silén står på musikalscenen i Mary Poppins gestalt är hon sval, lätt bitsk och värdig. Men i verkliga livet har hon insett att det är fruktansvärt tråkigt att alltid vara cool och stark. 14.10.2020 kl. 18:20

val. Inom utsatt tid har den ledigförklarade kaplanstjänsten i Pedersöre församling sökts av två personer. 14.10.2020 kl. 17:18
Kyrkoherdarna Daniel Norrback, Camilla Svevar och Mikael Forslund har fått göra om församlingens program på kort varsel.

restriktioner. Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med fler än tio personer är förbjudna i Vasa sjukvårdsdistrikt till slutet av oktober. Församlingarna följer samma direktiv. Tre kyrkoherdar vittnar om en viss coronavana – men också om coronatrötthet. 14.10.2020 kl. 13:58
Kyrkpressens layoutare Malin Aho och John Bark jobbar med Kyrkpressens formatbyte.

Kyrkpressen. Veckans nummer av Kyrkpressen innehåller två mindre förändringar. Den ena är estetiskt och den andra är kopplad till formatet. 13.10.2020 kl. 16:20
Tinca Björke är informatör i Mariehamns församling.

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01
Även om sommarens läger innebar många nya åtgärder fanns en bra grund för att klara av de åtgärder som krävdes för att kunna genomföra säkra läger, säger Rebecka Stråhlman.

konfirmandarbete. Under sommaren har unga haft roligt och känt sig trygga i skriftskolan. Det här framgår av en enkät som 16 000 ungdomar svarat på. De unga gav skriftskolan det nationella skolvitsordet 9-. 8.10.2020 kl. 16:24
Samfällighetens ledningsgrupp har även gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask.

covid-19. Begränsningarna baserar sig på beslut fattade av Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd den 5 oktober och är i kraft till och med den 25 oktober. Samfällighetens ledningsgrupp har också gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask. 5.10.2020 kl. 22:26
Ida-Maria Pekkarinen längtar inte tillbaka till frisörsalongen.

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04
Tua och Frank Mäenpää säger att deras relation idag bygger på att de aktivt arbetade med att förlåta och bygga 
ny tillit.

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08
Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37
Patricia Högnabba har en förmåga att lyfta fram unga och inspirera dem, heter det i motiveringarna till utmärkelsen.

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00