Det måste bli lättare för unga vuxna som flyttar ofta att påverka i kyrkan, menar NAVI-medlemmarna Tanja Holm och Katri Malmi.
Det måste bli lättare för unga vuxna som flyttar ofta att påverka i kyrkan, menar NAVI-medlemmarna Tanja Holm och Katri Malmi.

"Unga potentiella beslutsfattare gallras bort i kyrkan, gör något!"

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Tanja Holm och Katri Malmi är bekymrade. Orsaken är att det finns så få unga bland dem som fattar besluten i kyrkan.

– I hela kyrkomötet med nästan hundra ombud är bara en under trettio, säger Tanja Holm.
I församlingarnas beslutande organ ser det lite bättre ut, men situationen är ändå inget att hurra för.

– Ett av grundproblemen är att de unga som vill påverka i kyrkan inte kan göra det på grund av sin livssituation, säger Katri Malmi.

Hon bor själv i Helsingfors, där hon studerar teologi, och vet hur mycket unga i huvudstadsregionen rör på sig.

– Det är väldigt ovanligt att personer mellan 20 och 30 år bor särskilt länge på samma ort. Det betyder att de inte hör till samma församling så lång tid att de har möjlighet att bli invalda i församlingens förtroendeorgan.

Blir de mot förmodan invalda förlorar de sin plats om de flyttar från orten och byter församling.
Tanja Holm är förtroendevald i Esbo svenska församling men bor i Åbo där hon studerar ekonomi.

– Jag har valt att fortsätta vara folkbokförd i Esbo, för att få ha min plats kvar i församlingsrådet. Men det är väldigt opraktiskt att mina föräldrars adress är min officiella adress, trots att jag har en egen lägenhet i Åbo. Posten kommer tyvärr allt som oftast till fel adress.

För många studerande är det en ekonomisk omöjlighet att låta sina föräldrars adress vara den officiella.

– En orsak är avgiften för allmänna färdmedel som på många orter blir dubbelt dyrare om du inte är folkbokförd på studieorten. Priset är för högt för att vara med som förtroendevald, konstaterar Tanja Holm.

Vädjar till framtidsutskottet

Tanja Holm och Katri Malmi är medlemmar i NAVI, ett nätverk som samlar unga som vill påverka i lutherska kyrkan i Finland. NAVI vädjar nu i en skrivelse till kyrkomötets framtidsutskott om att utskottet ska göra något för att förbättra ungas möjligheter att påverka.

Tanja Holm och Katri Malmi är medlemmar i nätverket NAVI.

– Allt började egentligen med det betänkande som framtidskommittén publicerade i slutet av förra året. I betänkandet framkom att kommittén anser att det behövs kvotplatser för unga och vuxna i både församlingarnas förvaltningsorgan och i kyrkomötet, säger Katri Malmi.

Redan då reagerade NAVI med en kommentar och ett ställningstagande.

– I princip understöder vi idén med kvoter, men vi ville peka på en rad saker som framtidskommittén bör tänka på om de går vidare med kvottanken.

I februari tog medlemmarna i NAVI ett steg till och författade en offentlig vädjan till kommittén.

– I några punkter föreslår vi saker som kunde förbättra ungas möjligheter att påverka i kyrkan. Vi säger inte att det finns ett rätt svar, men vill visa på några lösningar.

Ett förslag är den unga, om hen vill, ska få behålla sin plats till mandatperiodens slut vid flytt till annan ort. Alternativt anser NAVI att man borde utreda om det vore möjligt att en förtroendevald behåller sitt medlemsskap i den ursprungliga församlingen vid händelse av flytt. Ett tredje förslag är att det kunde utredas om unga måste höra till den församling i vilken de ställer upp i församlingsval.

Katri Malmi säger att problemet handlar om mycket mer än om att enskilda förtroendevalda förlorar sin plats i förtroendeorganen när de byter hemkommun.

– Det här handlar om hela åldersgruppen. Den är helt enkelt inte representerad i kyrkans beslutsfattande. Visst flyttar människor i andra åldersgrupper också, men i väsentligt mindre utsträckning. I många fall är det först när unga närmar sig trettioårsåldern som de kan slå sig ner och planera framåt i livet.

"I många fall är det först när unga närmar sig trettioårsåldern som de kan slå sig ner och planera framåt i livet."

Men bor det inte många unga kvar på sina uppväxtorter, unga som kunde påverka?

– Det stämmer. På sätt och vis är det här en större fråga. Det finns inte mycket verksamhet i kyrkan för unga vuxna, få av dem känner att de aktivt vill vara med i kyrkans verksamhet. Men det är en annan fajt att ta. Med vår vädjan till framtidskommittén vill vi ta i det problem som berör dem som redan är hängivna och vill ta ansvar i församlingen. Och det finns så få av dem att vi inte har råd att mista en enda en.

Tanja Holm samlar som bäst in uppgifter om hur många personer under trettio år som är förtroendevalda i församlingarna i Borgå stift.

– Vi vill kartlägga situationen för att se var det finns unga och vem det är som behöver stöd. Men vi vill också veta var det inte finns unga, för att kunna påverka situationen inför nästa församlingsval som hålls 2018.

Hon har fått svar av cirka 50 procent av församlingarna.

– Hittills har jag hittat mindre än femton förtroendevalda under trettio års ålder i stiftets 55 församlingar.

Måste få chansen

Varför behövs då unga i kyrkans beslutande organ? I samband med förra församlingsvalet höjdes en del röster som menade att det är oärligt att locka unga vuxna till organ där de ändå inte kan påverka särskilt mycket, eller i värsta fall bara fungerar som gummistämpel.
Tanja Holm förstår problematiken men håller inte med.

– Första året jag satt i rådet kändes det som att vi bara klubbar igenom ärenden. Men nu är vi halvvägs in i perioden och jag måste faktiskt säga att det mer och mer känns som att vi unga har något att säga till om. Dels blir vi modigare, och dels hittar vi de människor i rådet som är likasinnade. En del ärenden är helt och hållet rutinärenden, men i andra frågor går det att påverka.

På NAVI:s agenda finns också en satsning på att göra unga medvetna om hur man påverkar när man väl blivit invald.

– Det här med beslutsfattande i församlingen är svårt. När vi har talat med unga i kyrkan märker vi att många inte ens vet vad ett stift är, säger Katri Malmi.

Hon talar varmt för ett system med mentorer, där äldre rådsmedlemmar hjälper de yngre.

– Du gör inte någon skillnad om du bara sitter på mötet och lyssnar.

Vad är det då som kyrkan förlorar om den går miste om den unga generationen i beslutsfattandet?

– Det finns en ung engagerad åldersgrupp som vill göra saker. De är aktiva i studentlivet, i föreningsverksamhet och på annat håll. Dem har kyrkan tappat bort.Om de inte får plats i beslutsfattandet finns risken att de helt och hållet tappar kontakten till kyrkan, säger Tanja Holm.

"För att ha en chans att bli invald krävs det att du synts och varit engagerad tidigare."

Det är också väldigt svårt att ens ställa upp i ett kyrkomötesval om du inte har någon erfarenhet av beslutsfattande i en lokalförsamling, konstaterar Katri Malmi.

– Antalet ombud som väljs in i kyrkomötet från varje stift är dessutom lågt – för att ha en chans att bli invald krävs det att du synts och varit engagerad tidigare. Inte skulle jag rösta på någon slumpmässigt vald 21-åring om jag inte har någon aning om huruvida hen kommer att göra ett bra jobb och förbinda sig till det som krävs av kyrkomötes-ombuden.

NAVI har fått feedback på sin vädjan av ordföranden för framtidsutskottet, Katri Korolainen.

– Vi vet att utskottet diskuterat vår vädjan och att de tycker att det här är viktigt. Vi hoppas att det här till en början leder till en bra diskussion. Den kyrkliga byråkratin är långsam, men vårt mål på sikt är att fler unga vuxna ska synas i kyrkans beslutsfattande, säger Tanja Holm.

Christa Mickelsson



Johan Candelin ställs inför ett nytt åtal.

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10
Här en skärmdump av en video som visar hur Rabbe Tiainen förs bort av polis.

KRIGET I UKRAINA. Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera. 18.3.2022 kl. 09:29
– Vi gav, men fick jättemycket tillbaka. Vår vänfamilj har gett vårt liv en ny mening, säger Linnea Ekstrand.

VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17
Så här ser örhängena som Edda Klingenberg gjort ut.

UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50
Daniel och Rebecka Björk tillsammans med sin ukrainska gästfamilj.

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57
Stig Kankkonen var under åren 2001–2010 chefredaktör för Kyrkpressen.

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40
Patriarken Kirill av Moskva kritiseras av bland andra Finlands ortodoxa kyrkas ledning för att göra Rysslands president Vladimir Putins "lögner till sin kyrkas lärosatser".

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08
Petalax, Malax och Bergö församlingar ska bli en, tvåspråkig församling vid årsskiftet.

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41
Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43
– Ingen annan än jag hade sett den mörkare sidan. Vem skulle tro på mig? Jag började också tvivla på mina egna minnen och mitt eget psyke eftersom ingen annan såg det som hände eller bekräftade det, berättar Fredrika.

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36
Ulrika Mylius utbildar sig inom vården och vill bemöta patienter så som hon själv velat bli bemött.

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00
Antje Jackelén är Svenska kyrkans sjuttionde ärkebiskop, och den första kvinnan.

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43
Tammerfors svenska församling brukar ordna högmässa i Gamla kyrkan i Tammerfors.

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34