Det måste bli lättare för unga vuxna som flyttar ofta att påverka i kyrkan, menar NAVI-medlemmarna Tanja Holm och Katri Malmi.
Det måste bli lättare för unga vuxna som flyttar ofta att påverka i kyrkan, menar NAVI-medlemmarna Tanja Holm och Katri Malmi.

"Unga potentiella beslutsfattare gallras bort i kyrkan, gör något!"

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Tanja Holm och Katri Malmi är bekymrade. Orsaken är att det finns så få unga bland dem som fattar besluten i kyrkan.

– I hela kyrkomötet med nästan hundra ombud är bara en under trettio, säger Tanja Holm.
I församlingarnas beslutande organ ser det lite bättre ut, men situationen är ändå inget att hurra för.

– Ett av grundproblemen är att de unga som vill påverka i kyrkan inte kan göra det på grund av sin livssituation, säger Katri Malmi.

Hon bor själv i Helsingfors, där hon studerar teologi, och vet hur mycket unga i huvudstadsregionen rör på sig.

– Det är väldigt ovanligt att personer mellan 20 och 30 år bor särskilt länge på samma ort. Det betyder att de inte hör till samma församling så lång tid att de har möjlighet att bli invalda i församlingens förtroendeorgan.

Blir de mot förmodan invalda förlorar de sin plats om de flyttar från orten och byter församling.
Tanja Holm är förtroendevald i Esbo svenska församling men bor i Åbo där hon studerar ekonomi.

– Jag har valt att fortsätta vara folkbokförd i Esbo, för att få ha min plats kvar i församlingsrådet. Men det är väldigt opraktiskt att mina föräldrars adress är min officiella adress, trots att jag har en egen lägenhet i Åbo. Posten kommer tyvärr allt som oftast till fel adress.

För många studerande är det en ekonomisk omöjlighet att låta sina föräldrars adress vara den officiella.

– En orsak är avgiften för allmänna färdmedel som på många orter blir dubbelt dyrare om du inte är folkbokförd på studieorten. Priset är för högt för att vara med som förtroendevald, konstaterar Tanja Holm.

Vädjar till framtidsutskottet

Tanja Holm och Katri Malmi är medlemmar i NAVI, ett nätverk som samlar unga som vill påverka i lutherska kyrkan i Finland. NAVI vädjar nu i en skrivelse till kyrkomötets framtidsutskott om att utskottet ska göra något för att förbättra ungas möjligheter att påverka.

Tanja Holm och Katri Malmi är medlemmar i nätverket NAVI.

– Allt började egentligen med det betänkande som framtidskommittén publicerade i slutet av förra året. I betänkandet framkom att kommittén anser att det behövs kvotplatser för unga och vuxna i både församlingarnas förvaltningsorgan och i kyrkomötet, säger Katri Malmi.

Redan då reagerade NAVI med en kommentar och ett ställningstagande.

– I princip understöder vi idén med kvoter, men vi ville peka på en rad saker som framtidskommittén bör tänka på om de går vidare med kvottanken.

I februari tog medlemmarna i NAVI ett steg till och författade en offentlig vädjan till kommittén.

– I några punkter föreslår vi saker som kunde förbättra ungas möjligheter att påverka i kyrkan. Vi säger inte att det finns ett rätt svar, men vill visa på några lösningar.

Ett förslag är den unga, om hen vill, ska få behålla sin plats till mandatperiodens slut vid flytt till annan ort. Alternativt anser NAVI att man borde utreda om det vore möjligt att en förtroendevald behåller sitt medlemsskap i den ursprungliga församlingen vid händelse av flytt. Ett tredje förslag är att det kunde utredas om unga måste höra till den församling i vilken de ställer upp i församlingsval.

Katri Malmi säger att problemet handlar om mycket mer än om att enskilda förtroendevalda förlorar sin plats i förtroendeorganen när de byter hemkommun.

– Det här handlar om hela åldersgruppen. Den är helt enkelt inte representerad i kyrkans beslutsfattande. Visst flyttar människor i andra åldersgrupper också, men i väsentligt mindre utsträckning. I många fall är det först när unga närmar sig trettioårsåldern som de kan slå sig ner och planera framåt i livet.

"I många fall är det först när unga närmar sig trettioårsåldern som de kan slå sig ner och planera framåt i livet."

Men bor det inte många unga kvar på sina uppväxtorter, unga som kunde påverka?

– Det stämmer. På sätt och vis är det här en större fråga. Det finns inte mycket verksamhet i kyrkan för unga vuxna, få av dem känner att de aktivt vill vara med i kyrkans verksamhet. Men det är en annan fajt att ta. Med vår vädjan till framtidskommittén vill vi ta i det problem som berör dem som redan är hängivna och vill ta ansvar i församlingen. Och det finns så få av dem att vi inte har råd att mista en enda en.

Tanja Holm samlar som bäst in uppgifter om hur många personer under trettio år som är förtroendevalda i församlingarna i Borgå stift.

– Vi vill kartlägga situationen för att se var det finns unga och vem det är som behöver stöd. Men vi vill också veta var det inte finns unga, för att kunna påverka situationen inför nästa församlingsval som hålls 2018.

Hon har fått svar av cirka 50 procent av församlingarna.

– Hittills har jag hittat mindre än femton förtroendevalda under trettio års ålder i stiftets 55 församlingar.

Måste få chansen

Varför behövs då unga i kyrkans beslutande organ? I samband med förra församlingsvalet höjdes en del röster som menade att det är oärligt att locka unga vuxna till organ där de ändå inte kan påverka särskilt mycket, eller i värsta fall bara fungerar som gummistämpel.
Tanja Holm förstår problematiken men håller inte med.

– Första året jag satt i rådet kändes det som att vi bara klubbar igenom ärenden. Men nu är vi halvvägs in i perioden och jag måste faktiskt säga att det mer och mer känns som att vi unga har något att säga till om. Dels blir vi modigare, och dels hittar vi de människor i rådet som är likasinnade. En del ärenden är helt och hållet rutinärenden, men i andra frågor går det att påverka.

På NAVI:s agenda finns också en satsning på att göra unga medvetna om hur man påverkar när man väl blivit invald.

– Det här med beslutsfattande i församlingen är svårt. När vi har talat med unga i kyrkan märker vi att många inte ens vet vad ett stift är, säger Katri Malmi.

Hon talar varmt för ett system med mentorer, där äldre rådsmedlemmar hjälper de yngre.

– Du gör inte någon skillnad om du bara sitter på mötet och lyssnar.

Vad är det då som kyrkan förlorar om den går miste om den unga generationen i beslutsfattandet?

– Det finns en ung engagerad åldersgrupp som vill göra saker. De är aktiva i studentlivet, i föreningsverksamhet och på annat håll. Dem har kyrkan tappat bort.Om de inte får plats i beslutsfattandet finns risken att de helt och hållet tappar kontakten till kyrkan, säger Tanja Holm.

"För att ha en chans att bli invald krävs det att du synts och varit engagerad tidigare."

Det är också väldigt svårt att ens ställa upp i ett kyrkomötesval om du inte har någon erfarenhet av beslutsfattande i en lokalförsamling, konstaterar Katri Malmi.

– Antalet ombud som väljs in i kyrkomötet från varje stift är dessutom lågt – för att ha en chans att bli invald krävs det att du synts och varit engagerad tidigare. Inte skulle jag rösta på någon slumpmässigt vald 21-åring om jag inte har någon aning om huruvida hen kommer att göra ett bra jobb och förbinda sig till det som krävs av kyrkomötes-ombuden.

NAVI har fått feedback på sin vädjan av ordföranden för framtidsutskottet, Katri Korolainen.

– Vi vet att utskottet diskuterat vår vädjan och att de tycker att det här är viktigt. Vi hoppas att det här till en början leder till en bra diskussion. Den kyrkliga byråkratin är långsam, men vårt mål på sikt är att fler unga vuxna ska synas i kyrkans beslutsfattande, säger Tanja Holm.

Christa Mickelsson



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00