Det måste bli lättare för unga vuxna som flyttar ofta att påverka i kyrkan, menar NAVI-medlemmarna Tanja Holm och Katri Malmi.
Det måste bli lättare för unga vuxna som flyttar ofta att påverka i kyrkan, menar NAVI-medlemmarna Tanja Holm och Katri Malmi.

"Unga potentiella beslutsfattare gallras bort i kyrkan, gör något!"

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Tanja Holm och Katri Malmi är bekymrade. Orsaken är att det finns så få unga bland dem som fattar besluten i kyrkan.

– I hela kyrkomötet med nästan hundra ombud är bara en under trettio, säger Tanja Holm.
I församlingarnas beslutande organ ser det lite bättre ut, men situationen är ändå inget att hurra för.

– Ett av grundproblemen är att de unga som vill påverka i kyrkan inte kan göra det på grund av sin livssituation, säger Katri Malmi.

Hon bor själv i Helsingfors, där hon studerar teologi, och vet hur mycket unga i huvudstadsregionen rör på sig.

– Det är väldigt ovanligt att personer mellan 20 och 30 år bor särskilt länge på samma ort. Det betyder att de inte hör till samma församling så lång tid att de har möjlighet att bli invalda i församlingens förtroendeorgan.

Blir de mot förmodan invalda förlorar de sin plats om de flyttar från orten och byter församling.
Tanja Holm är förtroendevald i Esbo svenska församling men bor i Åbo där hon studerar ekonomi.

– Jag har valt att fortsätta vara folkbokförd i Esbo, för att få ha min plats kvar i församlingsrådet. Men det är väldigt opraktiskt att mina föräldrars adress är min officiella adress, trots att jag har en egen lägenhet i Åbo. Posten kommer tyvärr allt som oftast till fel adress.

För många studerande är det en ekonomisk omöjlighet att låta sina föräldrars adress vara den officiella.

– En orsak är avgiften för allmänna färdmedel som på många orter blir dubbelt dyrare om du inte är folkbokförd på studieorten. Priset är för högt för att vara med som förtroendevald, konstaterar Tanja Holm.

Vädjar till framtidsutskottet

Tanja Holm och Katri Malmi är medlemmar i NAVI, ett nätverk som samlar unga som vill påverka i lutherska kyrkan i Finland. NAVI vädjar nu i en skrivelse till kyrkomötets framtidsutskott om att utskottet ska göra något för att förbättra ungas möjligheter att påverka.

Tanja Holm och Katri Malmi är medlemmar i nätverket NAVI.

– Allt började egentligen med det betänkande som framtidskommittén publicerade i slutet av förra året. I betänkandet framkom att kommittén anser att det behövs kvotplatser för unga och vuxna i både församlingarnas förvaltningsorgan och i kyrkomötet, säger Katri Malmi.

Redan då reagerade NAVI med en kommentar och ett ställningstagande.

– I princip understöder vi idén med kvoter, men vi ville peka på en rad saker som framtidskommittén bör tänka på om de går vidare med kvottanken.

I februari tog medlemmarna i NAVI ett steg till och författade en offentlig vädjan till kommittén.

– I några punkter föreslår vi saker som kunde förbättra ungas möjligheter att påverka i kyrkan. Vi säger inte att det finns ett rätt svar, men vill visa på några lösningar.

Ett förslag är den unga, om hen vill, ska få behålla sin plats till mandatperiodens slut vid flytt till annan ort. Alternativt anser NAVI att man borde utreda om det vore möjligt att en förtroendevald behåller sitt medlemsskap i den ursprungliga församlingen vid händelse av flytt. Ett tredje förslag är att det kunde utredas om unga måste höra till den församling i vilken de ställer upp i församlingsval.

Katri Malmi säger att problemet handlar om mycket mer än om att enskilda förtroendevalda förlorar sin plats i förtroendeorganen när de byter hemkommun.

– Det här handlar om hela åldersgruppen. Den är helt enkelt inte representerad i kyrkans beslutsfattande. Visst flyttar människor i andra åldersgrupper också, men i väsentligt mindre utsträckning. I många fall är det först när unga närmar sig trettioårsåldern som de kan slå sig ner och planera framåt i livet.

"I många fall är det först när unga närmar sig trettioårsåldern som de kan slå sig ner och planera framåt i livet."

Men bor det inte många unga kvar på sina uppväxtorter, unga som kunde påverka?

– Det stämmer. På sätt och vis är det här en större fråga. Det finns inte mycket verksamhet i kyrkan för unga vuxna, få av dem känner att de aktivt vill vara med i kyrkans verksamhet. Men det är en annan fajt att ta. Med vår vädjan till framtidskommittén vill vi ta i det problem som berör dem som redan är hängivna och vill ta ansvar i församlingen. Och det finns så få av dem att vi inte har råd att mista en enda en.

Tanja Holm samlar som bäst in uppgifter om hur många personer under trettio år som är förtroendevalda i församlingarna i Borgå stift.

– Vi vill kartlägga situationen för att se var det finns unga och vem det är som behöver stöd. Men vi vill också veta var det inte finns unga, för att kunna påverka situationen inför nästa församlingsval som hålls 2018.

Hon har fått svar av cirka 50 procent av församlingarna.

– Hittills har jag hittat mindre än femton förtroendevalda under trettio års ålder i stiftets 55 församlingar.

Måste få chansen

Varför behövs då unga i kyrkans beslutande organ? I samband med förra församlingsvalet höjdes en del röster som menade att det är oärligt att locka unga vuxna till organ där de ändå inte kan påverka särskilt mycket, eller i värsta fall bara fungerar som gummistämpel.
Tanja Holm förstår problematiken men håller inte med.

– Första året jag satt i rådet kändes det som att vi bara klubbar igenom ärenden. Men nu är vi halvvägs in i perioden och jag måste faktiskt säga att det mer och mer känns som att vi unga har något att säga till om. Dels blir vi modigare, och dels hittar vi de människor i rådet som är likasinnade. En del ärenden är helt och hållet rutinärenden, men i andra frågor går det att påverka.

På NAVI:s agenda finns också en satsning på att göra unga medvetna om hur man påverkar när man väl blivit invald.

– Det här med beslutsfattande i församlingen är svårt. När vi har talat med unga i kyrkan märker vi att många inte ens vet vad ett stift är, säger Katri Malmi.

Hon talar varmt för ett system med mentorer, där äldre rådsmedlemmar hjälper de yngre.

– Du gör inte någon skillnad om du bara sitter på mötet och lyssnar.

Vad är det då som kyrkan förlorar om den går miste om den unga generationen i beslutsfattandet?

– Det finns en ung engagerad åldersgrupp som vill göra saker. De är aktiva i studentlivet, i föreningsverksamhet och på annat håll. Dem har kyrkan tappat bort.Om de inte får plats i beslutsfattandet finns risken att de helt och hållet tappar kontakten till kyrkan, säger Tanja Holm.

"För att ha en chans att bli invald krävs det att du synts och varit engagerad tidigare."

Det är också väldigt svårt att ens ställa upp i ett kyrkomötesval om du inte har någon erfarenhet av beslutsfattande i en lokalförsamling, konstaterar Katri Malmi.

– Antalet ombud som väljs in i kyrkomötet från varje stift är dessutom lågt – för att ha en chans att bli invald krävs det att du synts och varit engagerad tidigare. Inte skulle jag rösta på någon slumpmässigt vald 21-åring om jag inte har någon aning om huruvida hen kommer att göra ett bra jobb och förbinda sig till det som krävs av kyrkomötes-ombuden.

NAVI har fått feedback på sin vädjan av ordföranden för framtidsutskottet, Katri Korolainen.

– Vi vet att utskottet diskuterat vår vädjan och att de tycker att det här är viktigt. Vi hoppas att det här till en början leder till en bra diskussion. Den kyrkliga byråkratin är långsam, men vårt mål på sikt är att fler unga vuxna ska synas i kyrkans beslutsfattande, säger Tanja Holm.

Christa Mickelsson



BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51
Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka 
i Helsingfors.

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00
Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24