”Oacceptabelt att alla elever inte får undervisning i sin egen religion”

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

Jarri Vuorios familj hör till Ortodoxa kyrkan i Finland. Tre av familjens fyra barn har fått undervisning i egen religion, i deras fall ortodox tro. Men när familjens yngsta barn började i femman i höst blev det stopp.

– Läraren ringde i maj i fjol och frågade om jag visste vad som var på gång. Han hade fått höra att han inte behövs från hösten, barnen ska inte längre få undervisning i ortodox religion.

Orsaken? I familjen Vuorios hemkommun Kyrkslätt har den svenska utbildningssektorn tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt eller till och med önskvärt att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

– Så nu har jag blivit deltidsaktivist, säger Jarri Vuorio.

När Vuorio hörde om beslutet kontaktade han den svenska skolnämnden i Kyrkslätt, som inte tyckte att det var problematiskt att slå ihop de olika undervisningsgrupperna. De kommunala beslutsförfattarna verkade oförstående inför tanken att barn ska ha separat religionsundervisning. Varför kan inte alla vara tillsammans!

– Jag förstår att man tänker så ur majoritetens synvinkel. Rektorerna tycker att det är lättare att ordna religionsundervisning med alla barn i samma grupp. Men för lärarna blir det mycket svårare, jag tycker synd om dem. Och när man gör så tänker man inte på hur det är för barnet att vara den som måste representera sin egen religion i en grupp där majoriteten tror något annat, i stället för att få lära sig om den i en trygg omgivning, säger Vuorio.

Han har fått höra att pojken inte alls ska behöva känna sig annorlunda, eftersom han får bekanta sig med sin egen religion med hjälp av hemläxor som han gör tillsammans med sina föräldrar.

Jarri Vuorio suckar.

– Men det innebär ju att han inte får någon undervisning i sin egen religion i skolan! De motsäger sig själva.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Jarri Vuorio kämpat envist för sin sak sedan han fick veta om beslutet i våras. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket.

– Minoritetsombudsmannen byrå vet inte riktigt hur de borde agera, och vi väntar på besked från Regionsförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna.

Experterna vid Utbildningsstyrelsen ställer sig tveksamma till religionsundervisning i gemensam grupp, men de har inte makt att implementera sin syn i kommunerna.

Nu väntar Vuorio på att Regionförvaltningsverkets enhet i Vasa ska komma med ett utslag. Han hoppas på en så tydlig signal att den svenska undervisningssektorn i Kyrkslätt tvingas göra en helomvändning i frågan.

– Det är en fråga om minoritetsrättigheter och tvångsassimilering, men också en jämlikhetsfråga, säger han.

– Undervisning i egen religion signalerar: Ni är värdefulla, ni är värda att få samma sak som alla andra.

Thomas Sundell, jurist vid Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet, säger att beslutet är att vänta på senvåren. Han poängterar att det inte är ett juridiskt bindande beslut utan ett ställningstagande.
– Men det har en viss tyngd, och vi förutsätter att kommunen drar sina egna slutsatser ifall vi skulle komma till att den brutit mot lagen.

Utbildningschef Mikael Flemmich i Kyrkslätt poängterar i sin tur att barnen får undervisning i sin egen religion – skillnaden är bara den att de inte får den av en egen lärare i egna grupper.

– Varje barn följer sitt eget åskådningsämnes egen läroplan. De ortodoxa barnen, till exempel, läser läroplanen för ortodox tro, men i en blandad grupp.

Där håller Jarri Vuorio inte med.

– Kyrkslätt har ingen lärokurs utskriven för ortodox religion, säger han. – Det finns rubriker, men innehållet saknas, vilket innebär att klasslärarna måste improvisera. Det finns heller inga böcker eller eget material för ortodox undervisning.
Flemmich poängterar att undervisningen är gemensam för att det finns en efterfrågan på att diskutera värdefrågor tillsammans.

– Skolans uppgift är ju också att öka förståelsen för olika religioner och åskådningar.

Jag har en känsla av att minoritetsbarnens föräldrar skulle svara: det där är en majoritetssynpunkt.
– Jag förstår vad du menar, men det är pedagogens uppgift att styra diskussionen. Lärarna är måna om att komma fram med den synpunkt som kanske en minoritetsreligion företräder. De lämnar inte ut den där lilla gruppen på minoritetsbarn, utan ser på helheten.

Ett sådant system ställer stora krav på lärarna. De kan knappast ha en massa olika religiösa traditioner i ryggraden samtidigt?
– Jag tycker att man måste se åskådningsämnena som vilka ämnen som helst: vi har inte heller infödda engelsklärare. Man kan vara inläst på saker. Vad är bättre: att ha en utbildad pedagog med en pedagogisk syn på de olika åskådningarna, eller ha en lärare som inte är utbildad pedagog men har ett personligt bagage som gör att man kan ämnet? frågar Flemmich.

Juho Kyntäjä vid Katolska kyrkans kateketiska center säger att några katolska familjer valt att ta bort sina barn från skolornas religionstimmar.

– Det är lagligt att göra så ifall skolan inte kan erbjuda undervisning i egen religion, säger han.

– Hos oss ordnar församlingen ersättande undervisning, men det är fel att vi ska behöva sköta sådant som är skolans uppgift.

Ser du det som problematiskt att vissa skolor ordnar gemensam religionsundervisning för alla?
– Det är klart att det är problematiskt! De skolorna följer inte Utbildningsstyrelsens rekommendationer och de ignorerar religionsfrihetslagen.

Kyntäjä berättar att han fick ett samtal av en mamma som undrade över konstigt material i sitt katolska barns religionsbok. Kyntäjä bad att få namnet på boken, och det visade sig att barnet fick undervisning från en bok som var uppgjord enligt den lutherska läroplanen.

– Det finns ju ingen bok för gemensam religionsundervisning eftersom ett sådant ämne inte existerar. De här skolorna har hittat på ett nytt ämne helt själva, fast det skulle kräva ett riksdagsbeslut.

Han suckar.

– Det finns en lag, och sedan finns det tjänstemän som beslutar om de följer eller inte följer den lagen.

I de finska skolorna i Kyrkslätt får barnen fortfarande undervisning i egen religion. Jarri Vuorio har frågat om det vore möjligt för hans barn, som är tvåspråkigt, att få undervisning på finska i stället. Det var det inte.

Är det sista utvägen då att ta bort barnet ur skolans religionsundervisning och bjuda på den själv, i hemmet?

– Det är en utväg vi funderar på, säger Vuorio.
Men Mikael Flemmich ser det inte som ett alternativ.

– Vi ordnar undervisning i egen religion, även om vi gör det i gemensam grupp. Jag ser det inte som en möjlighet att dra bort barnen ur undervisningen.

Sofia Torvalds



döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00