”Oacceptabelt att alla elever inte får undervisning i sin egen religion”

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

Jarri Vuorios familj hör till Ortodoxa kyrkan i Finland. Tre av familjens fyra barn har fått undervisning i egen religion, i deras fall ortodox tro. Men när familjens yngsta barn började i femman i höst blev det stopp.

– Läraren ringde i maj i fjol och frågade om jag visste vad som var på gång. Han hade fått höra att han inte behövs från hösten, barnen ska inte längre få undervisning i ortodox religion.

Orsaken? I familjen Vuorios hemkommun Kyrkslätt har den svenska utbildningssektorn tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt eller till och med önskvärt att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

– Så nu har jag blivit deltidsaktivist, säger Jarri Vuorio.

När Vuorio hörde om beslutet kontaktade han den svenska skolnämnden i Kyrkslätt, som inte tyckte att det var problematiskt att slå ihop de olika undervisningsgrupperna. De kommunala beslutsförfattarna verkade oförstående inför tanken att barn ska ha separat religionsundervisning. Varför kan inte alla vara tillsammans!

– Jag förstår att man tänker så ur majoritetens synvinkel. Rektorerna tycker att det är lättare att ordna religionsundervisning med alla barn i samma grupp. Men för lärarna blir det mycket svårare, jag tycker synd om dem. Och när man gör så tänker man inte på hur det är för barnet att vara den som måste representera sin egen religion i en grupp där majoriteten tror något annat, i stället för att få lära sig om den i en trygg omgivning, säger Vuorio.

Han har fått höra att pojken inte alls ska behöva känna sig annorlunda, eftersom han får bekanta sig med sin egen religion med hjälp av hemläxor som han gör tillsammans med sina föräldrar.

Jarri Vuorio suckar.

– Men det innebär ju att han inte får någon undervisning i sin egen religion i skolan! De motsäger sig själva.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Jarri Vuorio kämpat envist för sin sak sedan han fick veta om beslutet i våras. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket.

– Minoritetsombudsmannen byrå vet inte riktigt hur de borde agera, och vi väntar på besked från Regionsförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna.

Experterna vid Utbildningsstyrelsen ställer sig tveksamma till religionsundervisning i gemensam grupp, men de har inte makt att implementera sin syn i kommunerna.

Nu väntar Vuorio på att Regionförvaltningsverkets enhet i Vasa ska komma med ett utslag. Han hoppas på en så tydlig signal att den svenska undervisningssektorn i Kyrkslätt tvingas göra en helomvändning i frågan.

– Det är en fråga om minoritetsrättigheter och tvångsassimilering, men också en jämlikhetsfråga, säger han.

– Undervisning i egen religion signalerar: Ni är värdefulla, ni är värda att få samma sak som alla andra.

Thomas Sundell, jurist vid Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet, säger att beslutet är att vänta på senvåren. Han poängterar att det inte är ett juridiskt bindande beslut utan ett ställningstagande.
– Men det har en viss tyngd, och vi förutsätter att kommunen drar sina egna slutsatser ifall vi skulle komma till att den brutit mot lagen.

Utbildningschef Mikael Flemmich i Kyrkslätt poängterar i sin tur att barnen får undervisning i sin egen religion – skillnaden är bara den att de inte får den av en egen lärare i egna grupper.

– Varje barn följer sitt eget åskådningsämnes egen läroplan. De ortodoxa barnen, till exempel, läser läroplanen för ortodox tro, men i en blandad grupp.

Där håller Jarri Vuorio inte med.

– Kyrkslätt har ingen lärokurs utskriven för ortodox religion, säger han. – Det finns rubriker, men innehållet saknas, vilket innebär att klasslärarna måste improvisera. Det finns heller inga böcker eller eget material för ortodox undervisning.
Flemmich poängterar att undervisningen är gemensam för att det finns en efterfrågan på att diskutera värdefrågor tillsammans.

– Skolans uppgift är ju också att öka förståelsen för olika religioner och åskådningar.

Jag har en känsla av att minoritetsbarnens föräldrar skulle svara: det där är en majoritetssynpunkt.
– Jag förstår vad du menar, men det är pedagogens uppgift att styra diskussionen. Lärarna är måna om att komma fram med den synpunkt som kanske en minoritetsreligion företräder. De lämnar inte ut den där lilla gruppen på minoritetsbarn, utan ser på helheten.

Ett sådant system ställer stora krav på lärarna. De kan knappast ha en massa olika religiösa traditioner i ryggraden samtidigt?
– Jag tycker att man måste se åskådningsämnena som vilka ämnen som helst: vi har inte heller infödda engelsklärare. Man kan vara inläst på saker. Vad är bättre: att ha en utbildad pedagog med en pedagogisk syn på de olika åskådningarna, eller ha en lärare som inte är utbildad pedagog men har ett personligt bagage som gör att man kan ämnet? frågar Flemmich.

Juho Kyntäjä vid Katolska kyrkans kateketiska center säger att några katolska familjer valt att ta bort sina barn från skolornas religionstimmar.

– Det är lagligt att göra så ifall skolan inte kan erbjuda undervisning i egen religion, säger han.

– Hos oss ordnar församlingen ersättande undervisning, men det är fel att vi ska behöva sköta sådant som är skolans uppgift.

Ser du det som problematiskt att vissa skolor ordnar gemensam religionsundervisning för alla?
– Det är klart att det är problematiskt! De skolorna följer inte Utbildningsstyrelsens rekommendationer och de ignorerar religionsfrihetslagen.

Kyntäjä berättar att han fick ett samtal av en mamma som undrade över konstigt material i sitt katolska barns religionsbok. Kyntäjä bad att få namnet på boken, och det visade sig att barnet fick undervisning från en bok som var uppgjord enligt den lutherska läroplanen.

– Det finns ju ingen bok för gemensam religionsundervisning eftersom ett sådant ämne inte existerar. De här skolorna har hittat på ett nytt ämne helt själva, fast det skulle kräva ett riksdagsbeslut.

Han suckar.

– Det finns en lag, och sedan finns det tjänstemän som beslutar om de följer eller inte följer den lagen.

I de finska skolorna i Kyrkslätt får barnen fortfarande undervisning i egen religion. Jarri Vuorio har frågat om det vore möjligt för hans barn, som är tvåspråkigt, att få undervisning på finska i stället. Det var det inte.

Är det sista utvägen då att ta bort barnet ur skolans religionsundervisning och bjuda på den själv, i hemmet?

– Det är en utväg vi funderar på, säger Vuorio.
Men Mikael Flemmich ser det inte som ett alternativ.

– Vi ordnar undervisning i egen religion, även om vi gör det i gemensam grupp. Jag ser det inte som en möjlighet att dra bort barnen ur undervisningen.

Sofia Torvalds



domkapitlet. Kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling tillsätts inte utan ledigförklaras på nytt nästa år. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan och sköter tjänsten fram till slutet av juni, meddelar domkapitlet idag. 20.10.2020 kl. 17:20

vänskap. Alla förtjänar en kompis som ringer och frågar: Ska vi gå på kaffe? eller Kommer du med till gymmet? Vänverksamhet hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta den kompisen. 16.10.2020 kl. 13:06

historia. När Emil Anton började skriva om den kristna trons historia i Irak upptäckte han sina egna rötter. Men boken resulterade också i en kamp med Gud som nästan kostade honom hans tro. 15.10.2020 kl. 16:01

Nekrolog. Det sociala engagemanget för de svagaste i världen utgjorde den bärande linjen för Ulf Särs under flera årtionden. Hans frånfälle var helt oväntat. 15.10.2020 kl. 17:14

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20

Förändring. Brenda Serralde Luna föddes i Mexico City men bor i Borgå. Hon har upplevt en jordbävning, plötslig fattigdom och stor kärlek. Det svåraste var när hon förlorade sin mamma. 15.10.2020 kl. 15:33

Försäljning. Efter många års kämpande för att bevara församlingshemmet, men utan gehör, ger man nu upp den tanken. – Vi måste kunna gå vidare och utreda andra alternativ, säger Mats Lindgård. 15.10.2020 kl. 15:04

teater. När Josefin Silén står på musikalscenen i Mary Poppins gestalt är hon sval, lätt bitsk och värdig. Men i verkliga livet har hon insett att det är fruktansvärt tråkigt att alltid vara cool och stark. 14.10.2020 kl. 18:20

val. Inom utsatt tid har den ledigförklarade kaplanstjänsten i Pedersöre församling sökts av två personer. 14.10.2020 kl. 17:18

restriktioner. Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med fler än tio personer är förbjudna i Vasa sjukvårdsdistrikt till slutet av oktober. Församlingarna följer samma direktiv. Tre kyrkoherdar vittnar om en viss coronavana – men också om coronatrötthet. 14.10.2020 kl. 13:58

Kyrkpressen. Veckans nummer av Kyrkpressen innehåller två mindre förändringar. Den ena är estetiskt och den andra är kopplad till formatet. 13.10.2020 kl. 16:20

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

konfirmandarbete. Under sommaren har unga haft roligt och känt sig trygga i skriftskolan. Det här framgår av en enkät som 16 000 ungdomar svarat på. De unga gav skriftskolan det nationella skolvitsordet 9-. 8.10.2020 kl. 16:24

covid-19. Begränsningarna baserar sig på beslut fattade av Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd den 5 oktober och är i kraft till och med den 25 oktober. Samfällighetens ledningsgrupp har också gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask. 5.10.2020 kl. 22:26

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00