”Oacceptabelt att alla elever inte får undervisning i sin egen religion”

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

Jarri Vuorios familj hör till Ortodoxa kyrkan i Finland. Tre av familjens fyra barn har fått undervisning i egen religion, i deras fall ortodox tro. Men när familjens yngsta barn började i femman i höst blev det stopp.

– Läraren ringde i maj i fjol och frågade om jag visste vad som var på gång. Han hade fått höra att han inte behövs från hösten, barnen ska inte längre få undervisning i ortodox religion.

Orsaken? I familjen Vuorios hemkommun Kyrkslätt har den svenska utbildningssektorn tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt eller till och med önskvärt att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

– Så nu har jag blivit deltidsaktivist, säger Jarri Vuorio.

När Vuorio hörde om beslutet kontaktade han den svenska skolnämnden i Kyrkslätt, som inte tyckte att det var problematiskt att slå ihop de olika undervisningsgrupperna. De kommunala beslutsförfattarna verkade oförstående inför tanken att barn ska ha separat religionsundervisning. Varför kan inte alla vara tillsammans!

– Jag förstår att man tänker så ur majoritetens synvinkel. Rektorerna tycker att det är lättare att ordna religionsundervisning med alla barn i samma grupp. Men för lärarna blir det mycket svårare, jag tycker synd om dem. Och när man gör så tänker man inte på hur det är för barnet att vara den som måste representera sin egen religion i en grupp där majoriteten tror något annat, i stället för att få lära sig om den i en trygg omgivning, säger Vuorio.

Han har fått höra att pojken inte alls ska behöva känna sig annorlunda, eftersom han får bekanta sig med sin egen religion med hjälp av hemläxor som han gör tillsammans med sina föräldrar.

Jarri Vuorio suckar.

– Men det innebär ju att han inte får någon undervisning i sin egen religion i skolan! De motsäger sig själva.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Jarri Vuorio kämpat envist för sin sak sedan han fick veta om beslutet i våras. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket.

– Minoritetsombudsmannen byrå vet inte riktigt hur de borde agera, och vi väntar på besked från Regionsförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna.

Experterna vid Utbildningsstyrelsen ställer sig tveksamma till religionsundervisning i gemensam grupp, men de har inte makt att implementera sin syn i kommunerna.

Nu väntar Vuorio på att Regionförvaltningsverkets enhet i Vasa ska komma med ett utslag. Han hoppas på en så tydlig signal att den svenska undervisningssektorn i Kyrkslätt tvingas göra en helomvändning i frågan.

– Det är en fråga om minoritetsrättigheter och tvångsassimilering, men också en jämlikhetsfråga, säger han.

– Undervisning i egen religion signalerar: Ni är värdefulla, ni är värda att få samma sak som alla andra.

Thomas Sundell, jurist vid Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet, säger att beslutet är att vänta på senvåren. Han poängterar att det inte är ett juridiskt bindande beslut utan ett ställningstagande.
– Men det har en viss tyngd, och vi förutsätter att kommunen drar sina egna slutsatser ifall vi skulle komma till att den brutit mot lagen.

Utbildningschef Mikael Flemmich i Kyrkslätt poängterar i sin tur att barnen får undervisning i sin egen religion – skillnaden är bara den att de inte får den av en egen lärare i egna grupper.

– Varje barn följer sitt eget åskådningsämnes egen läroplan. De ortodoxa barnen, till exempel, läser läroplanen för ortodox tro, men i en blandad grupp.

Där håller Jarri Vuorio inte med.

– Kyrkslätt har ingen lärokurs utskriven för ortodox religion, säger han. – Det finns rubriker, men innehållet saknas, vilket innebär att klasslärarna måste improvisera. Det finns heller inga böcker eller eget material för ortodox undervisning.
Flemmich poängterar att undervisningen är gemensam för att det finns en efterfrågan på att diskutera värdefrågor tillsammans.

– Skolans uppgift är ju också att öka förståelsen för olika religioner och åskådningar.

Jag har en känsla av att minoritetsbarnens föräldrar skulle svara: det där är en majoritetssynpunkt.
– Jag förstår vad du menar, men det är pedagogens uppgift att styra diskussionen. Lärarna är måna om att komma fram med den synpunkt som kanske en minoritetsreligion företräder. De lämnar inte ut den där lilla gruppen på minoritetsbarn, utan ser på helheten.

Ett sådant system ställer stora krav på lärarna. De kan knappast ha en massa olika religiösa traditioner i ryggraden samtidigt?
– Jag tycker att man måste se åskådningsämnena som vilka ämnen som helst: vi har inte heller infödda engelsklärare. Man kan vara inläst på saker. Vad är bättre: att ha en utbildad pedagog med en pedagogisk syn på de olika åskådningarna, eller ha en lärare som inte är utbildad pedagog men har ett personligt bagage som gör att man kan ämnet? frågar Flemmich.

Juho Kyntäjä vid Katolska kyrkans kateketiska center säger att några katolska familjer valt att ta bort sina barn från skolornas religionstimmar.

– Det är lagligt att göra så ifall skolan inte kan erbjuda undervisning i egen religion, säger han.

– Hos oss ordnar församlingen ersättande undervisning, men det är fel att vi ska behöva sköta sådant som är skolans uppgift.

Ser du det som problematiskt att vissa skolor ordnar gemensam religionsundervisning för alla?
– Det är klart att det är problematiskt! De skolorna följer inte Utbildningsstyrelsens rekommendationer och de ignorerar religionsfrihetslagen.

Kyntäjä berättar att han fick ett samtal av en mamma som undrade över konstigt material i sitt katolska barns religionsbok. Kyntäjä bad att få namnet på boken, och det visade sig att barnet fick undervisning från en bok som var uppgjord enligt den lutherska läroplanen.

– Det finns ju ingen bok för gemensam religionsundervisning eftersom ett sådant ämne inte existerar. De här skolorna har hittat på ett nytt ämne helt själva, fast det skulle kräva ett riksdagsbeslut.

Han suckar.

– Det finns en lag, och sedan finns det tjänstemän som beslutar om de följer eller inte följer den lagen.

I de finska skolorna i Kyrkslätt får barnen fortfarande undervisning i egen religion. Jarri Vuorio har frågat om det vore möjligt för hans barn, som är tvåspråkigt, att få undervisning på finska i stället. Det var det inte.

Är det sista utvägen då att ta bort barnet ur skolans religionsundervisning och bjuda på den själv, i hemmet?

– Det är en utväg vi funderar på, säger Vuorio.
Men Mikael Flemmich ser det inte som ett alternativ.

– Vi ordnar undervisning i egen religion, även om vi gör det i gemensam grupp. Jag ser det inte som en möjlighet att dra bort barnen ur undervisningen.

Sofia Torvalds



Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00

vigsel. Biskoparna är eniga om det att man utdelar varningar till präster som viger par av samma kön inte är rätt väg att gå. 22.10.2020 kl. 13:48

Kaplansval. Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen. 22.10.2020 kl. 12:21

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19