”Oacceptabelt att alla elever inte får undervisning i sin egen religion”

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

Jarri Vuorios familj hör till Ortodoxa kyrkan i Finland. Tre av familjens fyra barn har fått undervisning i egen religion, i deras fall ortodox tro. Men när familjens yngsta barn började i femman i höst blev det stopp.

– Läraren ringde i maj i fjol och frågade om jag visste vad som var på gång. Han hade fått höra att han inte behövs från hösten, barnen ska inte längre få undervisning i ortodox religion.

Orsaken? I familjen Vuorios hemkommun Kyrkslätt har den svenska utbildningssektorn tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt eller till och med önskvärt att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

– Så nu har jag blivit deltidsaktivist, säger Jarri Vuorio.

När Vuorio hörde om beslutet kontaktade han den svenska skolnämnden i Kyrkslätt, som inte tyckte att det var problematiskt att slå ihop de olika undervisningsgrupperna. De kommunala beslutsförfattarna verkade oförstående inför tanken att barn ska ha separat religionsundervisning. Varför kan inte alla vara tillsammans!

– Jag förstår att man tänker så ur majoritetens synvinkel. Rektorerna tycker att det är lättare att ordna religionsundervisning med alla barn i samma grupp. Men för lärarna blir det mycket svårare, jag tycker synd om dem. Och när man gör så tänker man inte på hur det är för barnet att vara den som måste representera sin egen religion i en grupp där majoriteten tror något annat, i stället för att få lära sig om den i en trygg omgivning, säger Vuorio.

Han har fått höra att pojken inte alls ska behöva känna sig annorlunda, eftersom han får bekanta sig med sin egen religion med hjälp av hemläxor som han gör tillsammans med sina föräldrar.

Jarri Vuorio suckar.

– Men det innebär ju att han inte får någon undervisning i sin egen religion i skolan! De motsäger sig själva.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Jarri Vuorio kämpat envist för sin sak sedan han fick veta om beslutet i våras. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket.

– Minoritetsombudsmannen byrå vet inte riktigt hur de borde agera, och vi väntar på besked från Regionsförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna.

Experterna vid Utbildningsstyrelsen ställer sig tveksamma till religionsundervisning i gemensam grupp, men de har inte makt att implementera sin syn i kommunerna.

Nu väntar Vuorio på att Regionförvaltningsverkets enhet i Vasa ska komma med ett utslag. Han hoppas på en så tydlig signal att den svenska undervisningssektorn i Kyrkslätt tvingas göra en helomvändning i frågan.

– Det är en fråga om minoritetsrättigheter och tvångsassimilering, men också en jämlikhetsfråga, säger han.

– Undervisning i egen religion signalerar: Ni är värdefulla, ni är värda att få samma sak som alla andra.

Thomas Sundell, jurist vid Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet, säger att beslutet är att vänta på senvåren. Han poängterar att det inte är ett juridiskt bindande beslut utan ett ställningstagande.
– Men det har en viss tyngd, och vi förutsätter att kommunen drar sina egna slutsatser ifall vi skulle komma till att den brutit mot lagen.

Utbildningschef Mikael Flemmich i Kyrkslätt poängterar i sin tur att barnen får undervisning i sin egen religion – skillnaden är bara den att de inte får den av en egen lärare i egna grupper.

– Varje barn följer sitt eget åskådningsämnes egen läroplan. De ortodoxa barnen, till exempel, läser läroplanen för ortodox tro, men i en blandad grupp.

Där håller Jarri Vuorio inte med.

– Kyrkslätt har ingen lärokurs utskriven för ortodox religion, säger han. – Det finns rubriker, men innehållet saknas, vilket innebär att klasslärarna måste improvisera. Det finns heller inga böcker eller eget material för ortodox undervisning.
Flemmich poängterar att undervisningen är gemensam för att det finns en efterfrågan på att diskutera värdefrågor tillsammans.

– Skolans uppgift är ju också att öka förståelsen för olika religioner och åskådningar.

Jag har en känsla av att minoritetsbarnens föräldrar skulle svara: det där är en majoritetssynpunkt.
– Jag förstår vad du menar, men det är pedagogens uppgift att styra diskussionen. Lärarna är måna om att komma fram med den synpunkt som kanske en minoritetsreligion företräder. De lämnar inte ut den där lilla gruppen på minoritetsbarn, utan ser på helheten.

Ett sådant system ställer stora krav på lärarna. De kan knappast ha en massa olika religiösa traditioner i ryggraden samtidigt?
– Jag tycker att man måste se åskådningsämnena som vilka ämnen som helst: vi har inte heller infödda engelsklärare. Man kan vara inläst på saker. Vad är bättre: att ha en utbildad pedagog med en pedagogisk syn på de olika åskådningarna, eller ha en lärare som inte är utbildad pedagog men har ett personligt bagage som gör att man kan ämnet? frågar Flemmich.

Juho Kyntäjä vid Katolska kyrkans kateketiska center säger att några katolska familjer valt att ta bort sina barn från skolornas religionstimmar.

– Det är lagligt att göra så ifall skolan inte kan erbjuda undervisning i egen religion, säger han.

– Hos oss ordnar församlingen ersättande undervisning, men det är fel att vi ska behöva sköta sådant som är skolans uppgift.

Ser du det som problematiskt att vissa skolor ordnar gemensam religionsundervisning för alla?
– Det är klart att det är problematiskt! De skolorna följer inte Utbildningsstyrelsens rekommendationer och de ignorerar religionsfrihetslagen.

Kyntäjä berättar att han fick ett samtal av en mamma som undrade över konstigt material i sitt katolska barns religionsbok. Kyntäjä bad att få namnet på boken, och det visade sig att barnet fick undervisning från en bok som var uppgjord enligt den lutherska läroplanen.

– Det finns ju ingen bok för gemensam religionsundervisning eftersom ett sådant ämne inte existerar. De här skolorna har hittat på ett nytt ämne helt själva, fast det skulle kräva ett riksdagsbeslut.

Han suckar.

– Det finns en lag, och sedan finns det tjänstemän som beslutar om de följer eller inte följer den lagen.

I de finska skolorna i Kyrkslätt får barnen fortfarande undervisning i egen religion. Jarri Vuorio har frågat om det vore möjligt för hans barn, som är tvåspråkigt, att få undervisning på finska i stället. Det var det inte.

Är det sista utvägen då att ta bort barnet ur skolans religionsundervisning och bjuda på den själv, i hemmet?

– Det är en utväg vi funderar på, säger Vuorio.
Men Mikael Flemmich ser det inte som ett alternativ.

– Vi ordnar undervisning i egen religion, även om vi gör det i gemensam grupp. Jag ser det inte som en möjlighet att dra bort barnen ur undervisningen.

Sofia Torvalds



Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00