Hammarslagen hörs från skogsdungen vid stranden.
– Vi bygger en traditionell strandbastu utan rinnande vatten och avlopp. Det blir en vedeldad njutningsbastu vid havet, säger Mats Backman, verksamhetsledare på lägergården i Pörkenäs.
Det betyder att bastun varken får tvättrum eller dusch.
– Man gör som förr i världen, tvättar sig i havet. Vi har tillgång till hinkvatten och fat, men det är havet som gäller. Reservplanen är att man duschar i de andra husen.
Vattnet ska tas från en ytvattenledning och värms i en behållare på bastuugnen.
– Vi bygger en traditionell strandbastu utan rinnande vatten och avlopp. Det blir en vedeldad njutningsbastu vid havet, säger Mats Backman, verksamhetsledare på lägergården i Pörkenäs.
Det betyder att bastun varken får tvättrum eller dusch.
– Man gör som förr i världen, tvättar sig i havet. Vi har tillgång till hinkvatten och fat, men det är havet som gäller. Reservplanen är att man duschar i de andra husen.
Vattnet ska tas från en ytvattenledning och värms i en behållare på bastuugnen.
Får man bygga så nära stranden?
– Vi hade tänkt bygga högre upp på stranden, men stadsplanearkitekten ville inte vi skulle röra sanddynerna. Han föreslog att vi skulle bygga i skogsdungen i stället, säger Backman.
Backman uppskattar att en bastu med dusch och avlopp hade kostat till och med 150 000 euro.
– Det hade rört sig om summor som vi inte har råd med. Nu är budgetförslaget 30 000 euro. Men vi har fått extrakostnader på cirka 10 000 euro.
Den största delen av bastun finansieras av leaderpengar genom Aktion Österbotten.
– Det är EU-pengar som NTM-centralen godkännner. Vi har också en del privatfinansiering och så bygger vi till största delen på talko. Utan talkoarbetarna hade vi inte över huvudtaget kunnat tänka på att bygga.
Grunden, spirningen av väggarna, plåttaket och elinstallationerna är de arbetsmoment som man köpt in. Resten görs på talko.
Eftersom bygget är ett leaderprojekt har man ett fastspikat datum när bastun ska stå färdig, den 26 april.
– Den tidtabellen håller, säger Backman. Efter det sker en granskning. Vi får elda bastun när granskarna kommer.
Det har funnits behov av en bastu i långa tider, men på allvar började Backman planera bygget hösten 2015.
– Den första tanken var att barnen skulle få någonstans att värma sig då de simmat. Därifrån utvecklades projektet och nu ska bastun betjäna olika typer av grupper; allt från barnläger med hundra barn till grupper på tjugo personer. Vi planerar också att hyra ut den åt utomstående.
Bastun är trettio kvadratmeter. I den ingår förutom själva bastun också två omklädningsrum och ett allrum. Mot havet får bastun en veranda. En ny väg leder ner till stranden.
– Vi räknar med att tjugo barn och kanske tio vuxna ska rymmas i bastun på en gång. Kriteriet var också att man ska ha havsutsikt från bastulaven. Vägen möjliggör att man kan ta sig ner med invataxi och rullstolsbundna kan njuta av utsikten från verandan.
Lägergården har en övernattningskapacitet på 111 personer.
– Vi uppnår vår maxkapacitetet under ett par veckor under sommaren. Under sommarmånaderna har vi i snitt mellan 60–80 personer här varje dag. Det betyder att vi får elda bastun varje dag.
En vanlig sommar tar lägergården emot församlingarnas skriftskolläger och barngrupper. Här ordnas lägerskolor och besök av grupper från företag. Varje år firas här mellan fem och tio bröllop.
– I sommar kommer Mustasaaren seurakunta, den första finskspråkiga församlingen, hit med ett skriftskolläger.
Bokningläget för sommarmånaderna är alltså bra.
– Den stora utmaningen är att få mera folk hit under vinterhalvåret.
I stället utnyttjas vinterhalvåret för att renovera och rusta upp lägergården. Backman har en grupp på ett tiotal pensionärer som under åren deltagit i talkoarbetet. På grund av bastubygget har gruppen förstorats till tjugo i vinter.
– Det är roligt när folk vill jobba på talko här. De som fyllt åttio har begärt pension men jag har inte beviljat den ännu. Området har stor potential och så länge vi har lite pengar och talkokrafter utvecklar vi.
Förutom bastun renoveras nu två rum i logementet. De senaste vintrarna har man jobbat på logementet och toaletterna.
Akustiken i matsalen har också förbättrats genom att man hängt upp akustiskivor i taket.
Och behovet av talkoinsatser tar inte slut med bastun.
– Renoveringen av logementet borde slutföras. Det krävs sextiotusen euro för att få det gjort. Dessutom ger bastun ett nytt behov av talkoinsatser: att hugga ved. Men också det har jag fått löfte om, säger Mats Backman.