Christer Nyman och Leif Tallroth monterar ytterdörren medan Dag Granberg och Uno Höglund jobbar inne i själva bastun.
Christer Nyman och Leif Tallroth monterar ytterdörren medan Dag Granberg och Uno Höglund jobbar inne i själva bastun.

Utan pensionärer ingen bastu vid Pörkenäs

Talko. Medan lägerverksamheten ligger nere över vintern är talkoaktiviteten i Pörkenäs i Jakobstad desto större. I vinter byggs en bastu. 6.3.2017 kl. 10:59
Hammarslagen hörs från skogsdungen vid stranden.

– Vi bygger en traditionell strandbastu utan rinnande vatten och avlopp. Det blir en vedeldad njutningsbastu vid havet, säger Mats Backman, verksamhetsledare på lägergården i Pörkenäs.

Det betyder att bastun varken får tvättrum eller dusch.

– Man gör som förr i världen, tvättar sig i havet. Vi har tillgång till hinkvatten och fat, men det är havet som gäller. Reservplanen är att man duschar i de andra husen.

Vattnet ska tas från en ytvattenledning och värms i en behållare på bastuugnen.
Får man bygga så nära stranden?

– Vi hade tänkt bygga högre upp på stranden, men stadsplanearkitekten ville inte vi skulle röra sanddynerna. Han föreslog att vi skulle bygga i skogsdungen i stället, säger Backman.

Backman uppskattar att en bastu med dusch och avlopp hade kostat till och med 150 000 euro.

– Det hade rört sig om summor som vi inte har råd med. Nu är budgetförslaget 30 000 euro. Men vi har fått extrakostnader på cirka 10 000 euro.

Den största delen av bastun finansieras av leaderpengar genom Aktion Österbotten.

– Det är EU-pengar som NTM-centralen godkännner. Vi har också en del privatfinansiering och så bygger vi till största delen på talko. Utan talkoarbetarna hade vi inte över huvudtaget kunnat tänka på att bygga.

Grunden, spirningen av väggarna, plåttaket och elinstallationerna är de arbetsmoment som man köpt in. Resten görs på talko.

Eftersom bygget är ett leaderprojekt har man ett fastspikat datum när bastun ska stå färdig, den 26 april.

– Den tidtabellen håller, säger Backman. Efter det sker en granskning. Vi får elda bastun när granskarna kommer.

Det har funnits behov av en bastu i långa tider, men på allvar började Backman planera bygget hösten 2015.

– Den första tanken var att barnen skulle få någonstans att värma sig då de simmat. Därifrån utvecklades projektet och nu ska bastun betjäna olika typer av grupper; allt från barnläger med hundra barn till grupper på tjugo personer. Vi planerar också att hyra ut den åt utomstående.

Bastun är trettio kvadratmeter. I den ingår förutom själva bastun också två omklädningsrum och ett allrum. Mot havet får bastun en veranda. En ny väg leder ner till stranden.

– Vi räknar med att tjugo barn och kanske tio vuxna ska rymmas i bastun på en gång. Kriteriet var också att man ska ha havsutsikt från bastulaven. Vägen möjliggör att man kan ta sig ner med invataxi och rullstolsbundna kan njuta av utsikten från verandan.

Lägergården har en övernattningskapacitet på 111 personer.

– Vi uppnår vår maxkapacitetet under ett par veckor under sommaren. Under sommarmånaderna har vi i snitt mellan 60–80 personer här varje dag. Det betyder att vi får elda bastun varje dag.

En vanlig sommar tar lägergården emot församlingarnas skriftskolläger och barngrupper. Här ordnas lägerskolor och besök av grupper från företag. Varje år firas här mellan fem och tio bröllop.

– I sommar kommer Mustasaaren seurakunta, den första finskspråkiga församlingen, hit med ett skriftskolläger.

Bokningläget för sommarmånaderna är alltså bra.

– Den stora utmaningen är att få mera folk hit under vinterhalvåret.

I stället utnyttjas vinterhalvåret för att renovera och rusta upp lägergården. Backman har en grupp på ett tiotal pensionärer som under åren deltagit i talkoarbetet. På grund av bastubygget har gruppen förstorats till tjugo i vinter.

– Det är roligt när folk vill jobba på talko här. De som fyllt åttio har begärt pension men jag har inte beviljat den ännu. Området har stor potential och så länge vi har lite pengar och talkokrafter utvecklar vi.

Förutom bastun renoveras nu två rum i logementet. De senaste vintrarna har man jobbat på logementet och toaletterna.

Akustiken i matsalen har också förbättrats genom att man hängt upp akustiskivor i taket.

Och behovet av talkoinsatser tar inte slut med bastun.

– Renoveringen av logementet borde slutföras. Det krävs sextiotusen euro för att få det gjort. Dessutom ger bastun ett nytt behov av talkoinsatser: att hugga ved. Men också det har jag fått löfte om, säger Mats Backman.
Johan Sandberg



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00