Pia Marttila jobbar på Brotts- offerjouren i Helsingfors. Kontoret finns i Böle.

Ett fall är ett för mycket

människohandel. Det går inte att peka ut något typiskt offer för människohandel i Finland. En del av dem som Pia Marttila hjälper klarar inte av att gå till affären på egen hand, andra lever rätt normala liv. 23.2.2017 kl. 16:00

Fördom 1: Offer för människohandel ser ut på ett visst sätt.

– Personer som är utsatta för människohandel kan se ut på många olika sätt. De är i olika åldrar. Det många associerar till när de hör ordet människohandel är unga kvinnor som tvingats till prostitution. Men av våra klienter är lite över hälften män som tvingats till arbete, många av dem i restauranger.

Det säger Pia Marttila, samordnare för stödinsatser vid Brottsofferjouren. Hon har jobbat på organisationen i två år och har bland annat utbildning, påverkansarbete och klientarbete på sitt bord.

Fördom 2: Situationen är alltid värst i huvudstadsregionen.

– En del tänker sig att det bara är i Helsingforstrakten som människor utsätts för människohandel. Men under åren har vi till exempel sett många fall i Vasatrakten. Det kan i och för sig också bero på att de är bra på att upptäcka fall där. Vår organisation har trettio kontor runtom i Finland.

Pia Marttila jobbar med människohandelsoffer i Finland, har tidigare jobbat med samma sak i bland annat Thailand och Argentina.

Det finns ett statligt hjälpsystem för offer för människohandel, till vilket Brottsofferjouren, där Marttila jobbar, är ett komplement.

– De som kommer till oss kan ha hittat hit själva eller hört om oss via någon bekant. Ibland kommer de via andra organisationer eller till exempel via församlingar som tar kontakt. Polisen kan också styra vissa fall till oss. Ibland vill personen i fråga inte vara i kontakt med myndigheterna, kanske på grund av rädsla att bli utvisad ur landet. Då kan det kännas bättre att söka sig till en organisation.

Hjälpen räcker inte till

Liksom det inte finns något typiskt offer för människohandel i Finland finns det ingen typisk arbetsdag för Pia Marttila.

– Jag reser mycket inom landet, men en stor del av tiden är jag också i direktkontakt med våra klienter.

Klienternas behov ser väldigt olika ut.

– En del är utlänningar som bott i Finland länge, men som varit helt isolerade på grund av att de jobbat 17 timmar om dagen och inte haft tid för något annat. En del av dem kan varken finska eller engelska och kan behöva hjälp med att gå till affären eller med att öppna ett bankkonto.

Andra klarar sig i vardagen och behöver närmast hjälp och stöd i brottsprocesser och någon som följer med på rättegångar.

– En tredje grupp kan vara finländare eller människor från något annat land som psykiskt mår väldigt dåligt. I de fallen jobbar vi tillsammans med socialen för att tillsammans försöka se hur vi kan hjälpa.

Pia Marttila berättar att det är många pusselbitar som ska falla på plats för att ett offer för människohandel ska komma på fötter igen.

– Det som överraskat mig är hur pass ofta det händer att en klient inte får den hjälp som hen skulle behöva. Det beror inte på att personerna i hjälpsystemet inte sköter sitt jobb. De gör vad de kan med de medel de har.

Ett exempel: Även om alla anser att det handlar om ett människorättsfall kan det hända att polisen inte har tillräckligt med bevis.

– Då kan de inte föra saken vidare som människohandel, vilket betyder att personen i fråga inte kan få statlig hjälp längre. Så finns det också klienter som inte får stanna i Finland. Dem vet vi inte hur det går för.

Pia Marttila önskar ofta att hon kunde göra mer för sina klienter. Hon försöker ändå att inte ta in deras motgångar på ett personligt plan.

– Om man är en människa som gör ett personligt problem av andras problem, då kan man nog inte jobba med det jag gör. Mitt jobb är att vara stark när någon annan inte är det. Annars kan jag inte hjälpa dem.

Läs hela intervjun med Pia Marttila i Kyrkpressen 8/2017.

Christa Mickelsson



GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00