Janne Kütimaa har två hem, ett i Tallinn och ett i Mariehamn. Favoritrestaurangen – med veganmat – finns i Tallinn.
Janne Kütimaa har två hem, ett i Tallinn och ett i Mariehamn. Favoritrestaurangen – med veganmat – finns i Tallinn.

Gud kommer först, jag sedan

tro. – Tänk att jag får ha en relation till Gud i ett postsovjetiskt, sekulariserat Estland – det är nåd, säger Janne Kütimaa, som bor i Tallinn och på Åland. 15.2.2017 kl. 13:51

Janne Kütimaa står och väntar på mig i båthamnen i Tallinn, jag känner genast igen leendet och de svallande lockarna. Vi stiger in i hennes bil – ett bönesvar – och åker till ett kafé strax utanför kärncentrum. På vägen ut från parkeringen räcker hon en ekumenisk broschyr om Guds kärlek till parkeringsvakten. Han ser glad ut, kanske är det första gången den dagen någon talar om annat än växelpengar med honom.

– För tio år sedan bestämde jag att det skulle bli Gud först och jag sedan. Det var inget lätt val, men det är det viktigaste jag gjort i hela mitt liv. Det har inte varit ett lätt liv, men jag har sett hur Gud lett mig framåt, öppnat dörrar när det behövts och stängt andra. De tio senaste åren har varit helt annorlunda än de tidigare trettio, säger hon.

Janne Kütimaa är kontaktperson för Finlands Svenska Adventkyrka i Mariehamn. En vecka per månad bor hon på Åland, två veckor i Tallinn och en vecka i Tartu, där hon studerar teologi vid baptisthögskolan – de har en egen linje för adventister.

Berättelsen om hennes livsväg börjar kanske med en tavla vid husaltaret som stod intill teven i hennes pappas barndomshem.
– Min pappa tillhör setofolket som härstammar från sydöstra Estland, och i deras tradition har man ett husaltare i hemmet. Jag minns att jag tittade på bilden på en kvinna som knäböjde vid ett kors oftare än jag tittade på teve.

Hon gick inte i söndagsskola och ingen berättade något om kristen tro för henne.
– Men vet du – man får aningar.
När det var åskväder samlade hennes farmor henne och kusinerna och tog fram en ortodox bönbok.
– Farmor sa: Kom hit barn, det är åska och nu ska vi be. Där satt hon och läste, och det var första gången jag kände att nu står vi inför någon annans ansikte.

När hon var kring tolv år såg hon dammpartiklarna som virvlade i luften och fångades av solljuset, och tänkte: Är det någon som ser på vår värld på samma sätt som jag ser på dem?
När Estland blev självständigt år 1991 öppnades kyrkdörrarna och en god vän bad henne följa med till adventkyrkans söndagsskola. Ett år senare, då hon var sexton, blev hon döpt.
– Jag visste inget om olika kyrkor, jag hade inte jämfört dem och bestämt mig för just Adventkyrkan. Men det fanns ett tomt rum i mitt liv som behövde fyllas, och det blev fyllt där.
Det var först senare, under studietiden i Åbo, som hon kom till att hon i tiden valt den kyrka som verkligen var rätt för henne.

Som ung vuxen läste hon svenska på Kronoby folkhögskola i ett år. När året var slut ville hon gärna stanna i Finland över sommaren, sökte sommarjobb, och landade på Antons gästhem på Kökar.
– Som storstadsflicka tyckte jag ju att det var hemskt, det kändes så smått. Men efter den sommaren stod jag på Hamnöklippan och tänkte: hit kommer jag att återvända.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



I advent publicerar vi julminnen både i tidningen och på webben. Skicka in din berättelse! 30.10.2014 kl. 11:38
Kyrkan i Suetuk saknar inte kopplingar till Österbotten

Den sista lutherska kyrkan i Sibirien som står kvar på sin ursprungliga plats renoveras i maklig takt av talkogrupper som i första hand kommer från Österbotten. 30.10.2014 kl. 10:12
Katolska kyrkans synod för familjen visade att det finns klyftor mellan biskopar och lekmän av olika falanger. Katoliken Emil Anton påminner om att påven Franciskus har sista ordet, men han vill ge rum för en öppen diskussion.

Den katolska biskopssynoden röstade ner de besvärliga punkterna om omgifta och homosexuella. Men katoliken Emil Anton tror ändå att Katolska kyrkan kommer att göra betydande förnyelser under Franciskus ledning. 28.10.2014 kl. 10:46

församlingsval. Här får du en snabblektion i hur det går till att förhandsrösta i församlingsvalet. Förhandsröstningen pågår den här veckan, fram till fredagen den 31 oktober. 27.10.2014 kl. 16:02
Birgit Jakobsen-Korvenoja hyser varma känslor för Danmark och har tillbringat många barndomssomrar hos släkten där. 
– Jag hoppas att den danska identiteten har präglat mig eftersom danskarna är det lyckligaste folket i världen. (Foto: Michaela Rosenback)

När den stora sorgen slagit till, obarmhärtigt och brutalt, har bönen varit viktig för Birgit Jakobsen-Korvenoja. Och när smärtan blivit så stor att orken inte funnits där så har hon vilat i tanken att det inte gör någonting. – No hätä, Jesus ber för mig. 22.10.2014 kl. 13:27
Ann Heberlein slår ifrån sig tanken om att vårt existensberättigande ska motiveras genom prestationer.

Ann Heberlein. Ann Heberlein förespråkar en feministisk dygdetik som inte intresserar sig för handlingar utan för människan. 22.10.2014 kl. 00:00
Forskningschef Tormod Kleiven var huvudtalare vid Diakonidagarna i Karis förra veckoslutet. I ett av seminarierna talade han om sexuella övergrepp inom kyrkan, ett ämne som han doktorerat på.

övergrepp. Övergreppen förekommer i alla kyrkor och samfund, säger forskningschef Tormod Kleiven från Oslo. 20.10.2014 kl. 15:08
Maria Björkgren-Vikström är t.f. sakkunnig i skola och daghem vid KCSA

Maria Björkgren-Vikström. Utkastet till grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som ska träda i kraft år 2016 är färdigt. Den svenska versionen är som bäst på remissrunda. 20.10.2014 kl. 14:47

Regnbågshelg. På torsdag firas regnbågsmässa i Johanneskyrkan i Helsingfors. Det är åttonde gången mässan ordnas under regnbågshelgen. 20.10.2014 kl. 11:18

Oerfaren men med rätt profil eller meriterad med bättre papper? Vad det är som ska avgöra då kyrkoherden väljs? 17.10.2014 kl. 15:17

– Jag undrar om inte tiden sprungit ifrån församlingsvalet som sätt att utöva demokrati, frågar sig Pedersöres kyrkoherde Hans Häggblom. 16.10.2014 kl. 00:00

FMS. Pia Kummel-Myrskog, filosofie och teologie magister, har valts som chef för det kyrkliga arbetet vid Finska Missionssällskapet från och med 1.11.2014. 16.10.2014 kl. 15:07
Jarmo Tarkki föreläste för en tid sedan om progressiv kristendom för präster som ska avlägga högre pastoralexamen. Foto: Tomas von Martens.

Vi måste ta vår tids bibelforskning på allvar och låta den påverka den kristna tron och kyrkans läror. Det säger Jarmo Tarkki som är präst i USA för mer än 40 000 amerikafinländare. 15.10.2014 kl. 10:56

kyrkostyrelsen. Tre åländska församlingar fick 175 000 euro från Kyrkostyrelsen för olika renoveringsprojekt. 15.10.2014 kl. 09:02

alexander stubb. – Det verkar inte finnas utrymme i offentligheten att diskutera kärlek och hur människor mår, konstaterade statsminister Alexander Stubb då han diskuterade med ärkebiskop Kari Mäkinen i måndags. 14.10.2014 kl. 08:41

Att samtala i en kyrka är en signal om att också det omätbara ryms med – det som inte kan vägas, mätas eller göras statistik på.

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02
Sund-Vårdö och Finström-Geta blir i januari 2022 Norra Ålands församling.

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38
Med utsikten över Monäs sund från stugknuten har Ove Stråka inga problem att tro på skapelsen.

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53
Minna Opara har själv fått hjälp när hon mår dåligt, som erfarenhetsexpert vill hon hjälpa andra.

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18
– Att gå in i en parallell värld när jag skriver är otroligt roligt, säger Annika Gustafsson-
Flinck.

BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42