Medkänsla handlar inte om känslor, utan om gärningar, säger Merete Mazzarella.
Medkänsla handlar inte om känslor, utan om gärningar, säger Merete Mazzarella.

Det är inte svaret som är viktigt, utan frågorna

mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04

När Merete Mazzarella arbetade med sin nya bok Om livets mening märkte hon att hon drog sig för att berätta vad hon skrev om – kanske för att ämnet kändes lite pinsamt. När hon började fråga vänner och bekanta vad de tyckte var meningen med livet var det många som skruvade på sig.
– Det är möjligt att de kände sig lite träffade, lite genomskådade. Kanske kände de att nu har någon fått syn på någonting hos mig som jag faktiskt går och tänker på, men som det inte var meningen att någon annan skulle uppfatta. För i verkligheten är det väl så att alla människor tänker på de här sakerna?

Vi tror kanske att det här med att tänka på livets mening hör ihop med pubertet eller ungdom.
– Något man som ung talar om med kompisar sent på kvällen, då man druckit mycket rödvin. Men en vuxen människa ska gå ut i produktionen, och då ska man lämna sådana frågor bakom sig. Att lyfta dem på bordet är lite som sex: alla vet att det är något som intresserar människor, men pratar vi för mycket om det kan det hälla grus i samhällsmaskineriet.

Också själva frågan är oklar: vad menas egentligen med livets mening? Merete Mazzarella tycker att det är alldeles legitimt att bli lite irriterad och svara: Vad är det där för en fråga? I boken gör hon skillnad mellan mening med livet och mening i livet. Funderar man på meningen med livet kan man till exempel fråga sig varför vi finns, varför det finns lidande och ondska – och om det finns en Gud. Mening i livet är något vi själva måste upptäcka, och våra svar kan vara väldigt olika.
– Det viktiga är inte svaret, utan frågorna. Det är också är ett ansvar som ligger på oss, en uppgift vi har: att söka en mening och försöka leva ett meningsfullt liv.

Merete Mazzarella skriver om ondska, om förlåtelse, om medkänsla.
– Jag har tacklat stora frågor, men de är sådana som jag är genuint intresserad av och har tänkt på. I någon mening tycker jag att jag funderat på dem under en stor del av mitt författarskap.
Ett begrepp som hon gärna hade haft med men som inte fick plats i just den här boken är ”att verka”.
– Det är bättre än arbete, för det är inte produktinriktat, det kan inte mätas eller konkurrensutsättas. Verka gör du bland människor, i förhållande till människor. Många i min ålder håller på med frivilligarbete eller tar hand om barnbarn – det är att verka. När jag håller skrivarkurser skriver människor ofta om sina far- eller morföräldrar. Då skriver de om människor som berättade något för dem, som lärde dem något om naturen och om stjärnhimlen eller lät dem komma till sin säng på natten om de var rädda. Det är också att verka.

Arbeta kan du ju bara göra så långe du lever, men verka gör du faktiskt också efter din död, påpekar hon.
– Du verkar i alla de människor du betytt något för. Det här tycker jag är en tröstande tanke: meningen med våra liv sträcker sig utanför vår egen livstid.
När hon skriver om ord som ”förlåtelse” rör hon sig på ett territorium som trampats upp av otaliga kristna tänkare. Hon påpekar att vi alla har föreställningar om rätt och fel, om ont och gott, men att vi i dag saknar en gemensam moralisk begreppsapparat, med ord vars betydelse är självklar för oss alla.
– Till exempel ett ord som ”människovärde” har blivit urholkat. Vi har kvar vokabulären, men vet inte vad den betyder, den bygger inte på något.

Hur ska vi återerövra ett moraliskt språk? Vi skulle väl behöva ett?
– Vi skulle utan vidare behöva det. Mycket av vårt moraliska språk är förankrat i kristendomen. Då kan man kanske, utan att påtvinga någon kristen tro, förklara på vilket sätt terminologin ingår i en kristen föreställningsvärld, så att man förstår sammanhanget, till exempel ”människovärde” i ett kristet sammanhang. Det är ändå ur det sammanhanget begreppet kommer.

Mazzarella skriver om medkänsla och exemplifierar med bibelberättelsen om den barmhärtiga samariern. Vad gör han då i berättelsen? Nej, han står inte och ser empatisk ut, han säger inte heller så mycket, men tar hand om den överfallna mannen, förbinder hans sår och betalar för hans uppehälle.
– Medkänsla handlar inte om att känna rätt saker utan om gärningar.

Samtidigt kan hon tycka att det är ett problem med en viss sorts kristet tänkande att sinnelaget blir så viktigt.
– Jag tänker på föreställningen att du inte får tycka att du är god om du är nöjd med dig själv. Jag tycker att det är viktigt för människor att någon gång få vara nöjda med sig själva. Det är viktigt att få känna att nu gör jag ändå en bra sak, nu har jag kanske rätt till en gnutta sinnesfrid.

Hon tror inte att det finns någon patentmedicin för livsmening. Många tycker att barnen – eller barnbarnen – har gett deras liv mening, men vad ska vi då säga om dem som inte har barn?
– Det finns alltid risk för att vi blir en smula dömande i förhållande till andra människors livsprojekt och livsmening. Den som har fullt upp med att ta hand om småbarn kan tycka att den som satsar på sin karriär är individualistiskt självupptagen. Det får vi se upp med.

Ett recept för livsmening som hon försiktigt skulle rekommendera är trädgårdsarbete.
– Jag är ingen trädgårdsmänniska, men jag tror att det här med att odla är någonting som ger många stor glädje. Under de senaste tio åren har jag själv märkt att jag börjar intressera mig för fåglar och årstidens växlingar. Undran och förundran – har man dem så är det lite lättare.
Merete Mazzarellas bok propagerar inte för religiös tro, men hon vänder sig mot det sekulära samhällets beröringsskräck inför det som inte går att ta på, väga och mäta.

Skulle du definiera dig själv som kristen?
– Jag hör till kyrkan, men jag är mycket osäker på vad som ska till för att man ska kunna kalla sig kristen. Jag skulle nog säga att jag är kristen, faktiskt.

– Jag tror att jag är kristen för att jag vill höra till. Jag är emot att allmänt andligt flum och tycker illa om föreställningen om ett andligt smörgåsbord. Jag vill hellre finnas i en bestämd andlig tradition, och då är den kristna andliga traditionen min. Just nu är jag dessutom ganska nöjd med kyrkan, till exempel när det gäller flyktingfrågor, där den rakryggat stått på sig. Det slår mig ju också, om vi talar om det moraliska språkets sönderfall, det är ändå på något sätt i det kristna tankesystemet som det finns ett moraliskt språk som bottnar i något. Om jag vill ha ett språk som bottnar i något, så väljer jag att kalla mig kristen.

Sofia Torvalds



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00