– En av de finaste sakerna i vår kyrka är att vi kan ha väldigt olika åsikter, men ändå på något sätt enas i en gemenskap, tycker Cecilia Alameri.
– En av de finaste sakerna i vår kyrka är att vi kan ha väldigt olika åsikter, men ändå på något sätt enas i en gemenskap, tycker Cecilia Alameri.

Hon vill försvara sitt land och hjälpa ungas röster att höras i kyrkan

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29

En bokhylla full med muggar, bruna soffor, en kaffekokare med vänliga men bestämda hanteringsinstruktioner. På sofforna sitter en grupp teologer och för en diskussion om hur de som är av olika åsikt inom kyrkan ska kunna diskutera med varandra.

– Så här är det alltid, du kan lätt sätta dig här och bli kvar hela dagen, säger Cecilia Alameri om Mysis, Teologiska studentföreningens kafferum.

Alameri kommer från Esbo, men studerar nu för andra året vid Åbo Akademi. Människomötena och diskussionerna är det bästa med teologistudierna, tycker hon. Hon fascineras av att alla studerande här är intresserade av samma ämne, men ändå kan ha helt olika syn på de saker som behandlas under föreläsningarna.

– Jag tycker det är spännande att människor kan tro på en och samma sak, men ändå så olika. Det är också spännande att få läsa om hur man kan tolka Bibeln och samma bibelställe på så olika sätt.

Vet du vad du vill jobba med i framtiden?

– Jag vill ofta göra jättemycket. Jag läser både alla de kurser som behövs för att bli präst och dessutom pedagogik. Jag skulle gärna vilja jobba som präst, och tror att det säkert kunde vara min grej. Men mitt hjärta brinner också för Finlands försvar, så militärpastor skulle inte heller vara helt fel.

Vill försvara sitt land

Militärtjänstgöringen var en sak Cecilia Alameri alltid haft med i sina planer.

– Finland är ett fritt land, men det är ingen självklarhet. Det ser vi i andra delar av världen. Alla kan på något sätt bidra till det och det här är mitt sätt, förklarar hon.

Under beväringstiden hann hon gå både reservofficersskolan i Fredrikshamn och en beväringspastors- och diakonutbildning i Villmansstrand. I uppgiften som beväringspastor ingick bland annat att leda den Kristliga beväringsgruppens verksamhet.

– Det var väldigt givande. Jag fick vara med på många övningar som ordnades i terrängen. Jag fick diskutera med andra beväringar och kanske också hjälpa dem med att på något sätt hitta motivation och se det fina med att vara där.

Alameri berättar att det är två frågor hon alltid brukar få om sin militärtjänstgöring: ”Hur var det att vara i militären som kvinna?” och ”Hur kan du vara där som kristen?” På den första frågan svarar hon att det inte var en stor sak, alla bemöts och behandlas lika.

– På övningarna var vi alla där tillsammans och vi hade samma förutsättningar att klara oss bra eller dåligt.

När det gäller den andra frågan tror hon inte att deltaltagande i försvaret och att vara troende utesluter varandra.

– Jag ser det mera som att tron kanske ger oss en styrka; Gud ger oss också en sorts stridsutrustning som hjälper och stöder oss. Och Försvarsmakten utbildar ju inte beväringar här i Finland för att vi ska döda människor, utan för att försvara.

"Jag ser det mera som att tron kanske ger oss en styrka; Gud ger oss också en sorts stridsutrustning som hjälper och stöder oss."

Vad är det viktigaste du lärt dig i militären?

– Det är säkert den ledarskapsutbildning som gavs i reservofficersskolan. Jag fick lära mig jättemycket och fick verktyg för att kunna fungera som en bra ledare. Beväringspastors- och diakonutbildningen gav också mycket när det gäller kyrkligt arbete och själavård.

Alameri har deltagit i reservövningar som militärdiakon, varit utbildare vid gymnasiets säkerhetskurs och varit med om att leda en kurs som ska göra militären bekant för kvinnor. Hon tycker det är roligt att lära ut överlevnad, orientering och förstahjälp och betonar vikten av att upprätthålla de egna kunskaperna.

Just nu tränar Alameri inför sommarens utmaning: en långdistansmarsch i Nijmegen i Nederländerna. Marschen, som är den största i sitt slag, har ungefär 47 000 deltagare och firade hundraårsjubileum förra året.

– Jag ska delta i militärklassen, vilket betyder 160 kilometer marsch med tio kilo på ryggen under fyra dagar. Det ska bli jättespännande och kommer säkert att kräva mycket, både fysiskt och psykiskt.

Unga vill ha en egen plats i kyrkan

Cecilia Alameri är också Teologiska studentföreningens representant i NAVI, på svenska ”Inflytandegruppen för unga vuxna”. Organisationen strävar efter att skapa nätverk mellan unga förtroendevalda i kyrkan och vill utmana unga som hör till kyrkan att delta, påverka och ta ställning till olika frågor. Till exempel stod NAVI bakom ett initativ på Ungdomens kyrkodagar som handlade om ungdomskvoter till kyrkomötet.

– Oberoende om vi vill inse det eller inte så är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Alameri.

Finns det något i kyrkan i dag som du skulle vilja förändra?

– Inställningen till ungdomar och den förändring som sker skulle kunna ses över. Ofta verkar det som om man tror att ungdomarna bara vill förändra allt och ta in en massa nytt, de vill bryta traditionerna och göra något helt annat. Men kanske är det sist och slutligen bara så att unga också vill ha en plats i kyrkan, en plats som passar dem.

"Ofta verkar det som om man tror att ungdomarna bara vill förändra allt och ta in en massa nytt, de vill bryta traditionerna och göra något helt annat."

Våga gå in i diskussionerna och var inte rädd för att säga att du inte är av samma åsikt som alla andra, är Alameris råd till den som vill vara med och forma kyrkans framtid.

– En av de finaste sakerna i vår kyrka är att vi kan ha väldigt olika åsikter, men ändå på något sätt enas i en gemenskap. Vi måste alla lita på att vi får Guds nåd; att han förstår och förlåter oss och visar oss den rätta vägen att gå.

Emelie Wikblad



Snoan. Leif-Göte Björklund tog sabbatstermin från jobbet som metodistpastor i Åbo. Nu är han retreatvärd på retreatgården Snoan. 18.6.2014 kl. 00:00

Kyrksalen i Fredriksgatan 42 i Helsingfors återuppstår som Lutherkyrkan. Sedan medlet av nittiotalet har en nattklubb verkat i den gamla kyrksalen. 17.6.2014 kl. 11:09

indirekt val. Församlingsmedlemmarna får inte rösta då ny Petrus församling väljer ny kyrkoherde. 17.6.2014 kl. 08:35

Rebecca ekman. Det har gått tio år sedan Smålandsfödda Rebecca Ekman för första gången satte sin fot på midsommarfestivalen i Pörkenäs. 13.6.2014 kl. 00:00

bo-göran åstrand. Tjänstledige kyrkoherden Bo-Göran Åstrand i Jakobstad kommer att predika på regnbågsmässan som arrangeras i samband med Jeppis Pride i slutet av juli. 12.6.2014 kl. 00:00

Björn Wallén. I 25-årsåldern hade Björn Wallén en mystisk upplevelse av enhet som gör att han ännu i dag kallar sig mystiker. 11.6.2014 kl. 00:00
Rolf Steffansson, Matti Repo och Jaakko Mäkelä diskuterar formuleringarna i verksamhetsplanen.

Det blir ingen förändring av Finska Missionssällskapets linje. Efter ett stundtals kaotiskt och långt möte, över fem timmar, fick styrelsens linje årsmötets förtroende i Vasa på lördagen. 9.6.2014 kl. 15:27

Heidi Juslin-Sandin. Vid Finska Missionssällskapets årsmöte valdes Heidi Juslin-Sandin till Borgå stifts representant i styrelsen. Juslin-Sandin är koordinator för Röda korsets frivilligverksamhet. 9.6.2014 kl. 13:56
Biskop Jacob Moreto välkomnas av missionssekreteraren i Vasa svenska församling, Martin Sandberg.

finska missionssällskapet . Gränsöverskridande, trots olikheter. Finska Missionssällskapet har firat årlig sommarfest med blandade åsikter, språk och kulturer. 8.6.2014 kl. 11:39

församlingsval. I höst blir det församlingsval den nionde november. Valförberedelserna i församlingarna har redan börjat. 4.6.2014 kl. 15:20
Josefin Öst har skrivit dagbok sedan hon var sju år gammal. Skrivandet har alltid varit en stor och naturlig del av hennes liv.

För vinnaren i Arvid Mörne-tävlingen Josefin Öst är poesin ett sätt att komma från språkets konventioner. – Aldrig är man så fri som när man skriver dikter, säger 27-åringen. 6.6.2014 kl. 07:00
– Vi har hundra språk i vårt stift. Alla färger och alla språk är förenade vid nattvardsbordet. Det är underbart, säger Sara Torvalds utanför S:ta Maria i Mejlans.

sara torvalds. Sara Torvalds växte upp i en agnostisk familj, pappa var chefredaktör för minoritetskommunisternas tidning Enhet. 5.6.2014 kl. 08:00

prästvigning. Borgå stift fick två nya präster då Linus Stråhlman och Alexandra Johansson ordinerades till prästämbetet 29.5.2014. 2.6.2014 kl. 15:19
Kai Sadinmaa tycker att kyrkan spårat ut ordentligt.

Många tycker att han är alltför radikal. Han är kritisk till både konservativ och liberal kristendom. Själv säger han att omständigheter i livet lett till att han blivit något av en profet. – Jesus var en radikal samhällomstörtare, säger Kai Sadinmaa. 28.5.2014 kl. 08:30

Efter en tio månaders bibelskola i Kenya återvände Patrick Tiainen till Karleby. Med sig har han ett helt nytt samfund, Word of Faith Church Finland. 27.5.2014 kl. 16:00

Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05