– En av de finaste sakerna i vår kyrka är att vi kan ha väldigt olika åsikter, men ändå på något sätt enas i en gemenskap, tycker Cecilia Alameri.

Hon vill försvara sitt land och hjälpa ungas röster att höras i kyrkan

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29

En bokhylla full med muggar, bruna soffor, en kaffekokare med vänliga men bestämda hanteringsinstruktioner. På sofforna sitter en grupp teologer och för en diskussion om hur de som är av olika åsikt inom kyrkan ska kunna diskutera med varandra.

– Så här är det alltid, du kan lätt sätta dig här och bli kvar hela dagen, säger Cecilia Alameri om Mysis, Teologiska studentföreningens kafferum.

Alameri kommer från Esbo, men studerar nu för andra året vid Åbo Akademi. Människomötena och diskussionerna är det bästa med teologistudierna, tycker hon. Hon fascineras av att alla studerande här är intresserade av samma ämne, men ändå kan ha helt olika syn på de saker som behandlas under föreläsningarna.

– Jag tycker det är spännande att människor kan tro på en och samma sak, men ändå så olika. Det är också spännande att få läsa om hur man kan tolka Bibeln och samma bibelställe på så olika sätt.

Vet du vad du vill jobba med i framtiden?

– Jag vill ofta göra jättemycket. Jag läser både alla de kurser som behövs för att bli präst och dessutom pedagogik. Jag skulle gärna vilja jobba som präst, och tror att det säkert kunde vara min grej. Men mitt hjärta brinner också för Finlands försvar, så militärpastor skulle inte heller vara helt fel.

Vill försvara sitt land

Militärtjänstgöringen var en sak Cecilia Alameri alltid haft med i sina planer.

– Finland är ett fritt land, men det är ingen självklarhet. Det ser vi i andra delar av världen. Alla kan på något sätt bidra till det och det här är mitt sätt, förklarar hon.

Under beväringstiden hann hon gå både reservofficersskolan i Fredrikshamn och en beväringspastors- och diakonutbildning i Villmansstrand. I uppgiften som beväringspastor ingick bland annat att leda den Kristliga beväringsgruppens verksamhet.

– Det var väldigt givande. Jag fick vara med på många övningar som ordnades i terrängen. Jag fick diskutera med andra beväringar och kanske också hjälpa dem med att på något sätt hitta motivation och se det fina med att vara där.

Alameri berättar att det är två frågor hon alltid brukar få om sin militärtjänstgöring: ”Hur var det att vara i militären som kvinna?” och ”Hur kan du vara där som kristen?” På den första frågan svarar hon att det inte var en stor sak, alla bemöts och behandlas lika.

– På övningarna var vi alla där tillsammans och vi hade samma förutsättningar att klara oss bra eller dåligt.

När det gäller den andra frågan tror hon inte att deltaltagande i försvaret och att vara troende utesluter varandra.

– Jag ser det mera som att tron kanske ger oss en styrka; Gud ger oss också en sorts stridsutrustning som hjälper och stöder oss. Och Försvarsmakten utbildar ju inte beväringar här i Finland för att vi ska döda människor, utan för att försvara.

"Jag ser det mera som att tron kanske ger oss en styrka; Gud ger oss också en sorts stridsutrustning som hjälper och stöder oss."

Vad är det viktigaste du lärt dig i militären?

– Det är säkert den ledarskapsutbildning som gavs i reservofficersskolan. Jag fick lära mig jättemycket och fick verktyg för att kunna fungera som en bra ledare. Beväringspastors- och diakonutbildningen gav också mycket när det gäller kyrkligt arbete och själavård.

Alameri har deltagit i reservövningar som militärdiakon, varit utbildare vid gymnasiets säkerhetskurs och varit med om att leda en kurs som ska göra militären bekant för kvinnor. Hon tycker det är roligt att lära ut överlevnad, orientering och förstahjälp och betonar vikten av att upprätthålla de egna kunskaperna.

Just nu tränar Alameri inför sommarens utmaning: en långdistansmarsch i Nijmegen i Nederländerna. Marschen, som är den största i sitt slag, har ungefär 47 000 deltagare och firade hundraårsjubileum förra året.

– Jag ska delta i militärklassen, vilket betyder 160 kilometer marsch med tio kilo på ryggen under fyra dagar. Det ska bli jättespännande och kommer säkert att kräva mycket, både fysiskt och psykiskt.

Unga vill ha en egen plats i kyrkan

Cecilia Alameri är också Teologiska studentföreningens representant i NAVI, på svenska ”Inflytandegruppen för unga vuxna”. Organisationen strävar efter att skapa nätverk mellan unga förtroendevalda i kyrkan och vill utmana unga som hör till kyrkan att delta, påverka och ta ställning till olika frågor. Till exempel stod NAVI bakom ett initativ på Ungdomens kyrkodagar som handlade om ungdomskvoter till kyrkomötet.

– Oberoende om vi vill inse det eller inte så är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Alameri.

Finns det något i kyrkan i dag som du skulle vilja förändra?

– Inställningen till ungdomar och den förändring som sker skulle kunna ses över. Ofta verkar det som om man tror att ungdomarna bara vill förändra allt och ta in en massa nytt, de vill bryta traditionerna och göra något helt annat. Men kanske är det sist och slutligen bara så att unga också vill ha en plats i kyrkan, en plats som passar dem.

"Ofta verkar det som om man tror att ungdomarna bara vill förändra allt och ta in en massa nytt, de vill bryta traditionerna och göra något helt annat."

Våga gå in i diskussionerna och var inte rädd för att säga att du inte är av samma åsikt som alla andra, är Alameris råd till den som vill vara med och forma kyrkans framtid.

– En av de finaste sakerna i vår kyrka är att vi kan ha väldigt olika åsikter, men ändå på något sätt enas i en gemenskap. Vi måste alla lita på att vi får Guds nåd; att han förstår och förlåter oss och visar oss den rätta vägen att gå.

Emelie Wikblad



BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32