Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål, menar ärkebiskop Kari Mäkinen.

Mäkinen: kyrkan har ansvar också för par av samma kön

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

Ärkebiskopen anser att kyrkan ska bära ansvar för att den betjänar också par av samma kön i samband med deras bröllop.

Lagändringen som gör det möjligt för par av samma kön att ingå äktenskap träder i kraft i början av mars. Ärkebiskopen sade att vi i kyrkan har all orsak att glädja oss med dem som gläder sig.
– Förändringen är ett steg som ger glädje och lättnad på en lång väg bort från skammens, skygghetens och undangömdhetens värld. Det gör mycket kärlek synlig, sade ärkebiskopen.

Enligt de anvisningar som kyrkan har i dag är kyrklig vigsel av par av samma kön inte möjligt. Ärkebiskop Mäkinen anser att diskussionen nu ändå inte borde fokusera på vad en präst får göra eller inte göra. I stället är det tid att fråga sig hur kyrkan tjänar människorna, också par av samma kön, då de ingår äktenskap.
– Kyrkan har ett pastoralt ansvar för att på samma villkor betjäna alla människor som kyrkan ska be för och med. Vi bär det här ansvaret genom situationsanpassade gudstjänster i olika livssituationer, betonade ärkebiskopen.

Mäkinen sade att ingen i det här skedet med säkerhet kan säga vad den förändrade äktenskapslagen i slutändan medför för kyrkan. Men tanken att allt ska förbli som förr är inte realistisk.
Ärkebiskopen antog att präster på olika sätt kommer att bära ansvar för par av samma kön som ingår äktenskap. En del utnyttjar de delar i handboken som kan anpassas mindre, andra mera, så att det i praktiken närmar sig välsignelse av äktenskap.

Det finns också präster som upplever att de på grund av sin övertygelse inte kan betjäna äkta par av samma kön. Mäkinen säger att ett ansvarsfullt sätt att betjäna då är att visa dem vidare till någon annan präst för vilken det känns naturligt att betjäna dem. Ärkebiskopen anser att det inte är någon katastrof för kyrkan fastän det skulle förekomma en situation där en präst i enlighet med sitt samvete viger till äktenskap trots nuvarande anvisningar.

– Det viktiga är att vi bär ansvar och ställer de människor främst som firar sitt livs viktiga fest, inte prästerna själva och kyrkans konflikter, sade Mäkinen.
– För egen del vill jag vädja om att ingens äktenskap blir till föremål för kyrkopolitisk demonstration eller görs till slagträ i en kamp. Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål. Jag hoppas att ingens äktenskap blir överkört av en kyrkopolitisk kamp så att bröllopsfesten av andra görs till rätts- eller besvärsprocess.
Ärkebiskopen hoppas också att biskoparna för egen del gör allt för att kyrkans framtid inte byggs med sanktioner, disciplin, kontroll och rättsprocesser.

Ärkebiskopen påminner om att diskussionen om äktenskapet bara delvis handlar om synen på äktenskapet.
– Den handlar också om tros- och bibeltolkning och om människobilden, världsbilden och gudsbilden. Olikheterna har bara blivit synliga i temat för diskussionen. Så här ser vår kyrka ut, på så här olika sätt tolkar vi i kyrkan vårt lutherska arv.
– Nu behöver vi ett tryggt offentligt rum där vi alla kan andas fritt och där vi i lugn och ro kan föra den diskussion som vi måste föra om äktenskapet, sade Mäkinen.

Mäkinen var också bekymrad för att man värderar varandras tro och liv på basen av synen på äktenskapet.

– Den kristna kyrkan finns inte i världen på grund av äktenskapet eller för äktenskapet. Kyrkan finns i världen för Kristus skull. Vår gemensamma tro är en tro på den treeniga Guden, inte en tro på äktenskapet. Äktenskapet är till för människan, inte människan för äktenskapet.

Kyrklig tidningstjänst



FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

GUDSBILD. När Helena Rönnberg växte upp var Gud en sträng far som krävde ständiga prestationer – och matade hennes egen perfektionism. Idag är Gud bara en sak för henne: kärlek. 14.11.2022 kl. 15:13

ekonomi. Församlingarna får inte de utlovade sänkta pensionsavgifterna. Kyrkomötet ansåg att vi lever i osäkra tider och ändrade sitt beslut från i fjol höstas. Pengarna ska betalas till Helsingfors som förut. 11.11.2022 kl. 16:38

mission. Den lilla utbrytargruppen ur SLEY fick inte officiell status helt utan gnissel i kyrkomötet och biskopsmötet. 11.11.2022 kl. 13:50

KOMIKER. Komikern och författaren Alfred Backa räds inte utmaningar. När han fick frågan om han vill underhålla Borgå stifts alla präster med en show blev svaret naturligtvis ja. 10.11.2022 kl. 16:08

psalmbok. Nej, kyrkan ska inte slå fast vilka psalmer som hör till finländsk allmänbildning. Kyrkomötet i Åbo röstade ner initiativet direkt. 9.11.2022 kl. 16:33

FÖRSAMLINGSVAL. Igår började förhandsröstningen i församlingsvalet. Valdagen är den 20 november. 9.11.2022 kl. 12:21

radio. – Radions styrka är att berätta sådant människor inte visste de vill veta, säger Hedvig Långbacka. 22.11.2022 kl. 09:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42