Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål, menar ärkebiskop Kari Mäkinen.
Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål, menar ärkebiskop Kari Mäkinen.

Mäkinen: kyrkan har ansvar också för par av samma kön

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

Ärkebiskopen anser att kyrkan ska bära ansvar för att den betjänar också par av samma kön i samband med deras bröllop.

Lagändringen som gör det möjligt för par av samma kön att ingå äktenskap träder i kraft i början av mars. Ärkebiskopen sade att vi i kyrkan har all orsak att glädja oss med dem som gläder sig.
– Förändringen är ett steg som ger glädje och lättnad på en lång väg bort från skammens, skygghetens och undangömdhetens värld. Det gör mycket kärlek synlig, sade ärkebiskopen.

Enligt de anvisningar som kyrkan har i dag är kyrklig vigsel av par av samma kön inte möjligt. Ärkebiskop Mäkinen anser att diskussionen nu ändå inte borde fokusera på vad en präst får göra eller inte göra. I stället är det tid att fråga sig hur kyrkan tjänar människorna, också par av samma kön, då de ingår äktenskap.
– Kyrkan har ett pastoralt ansvar för att på samma villkor betjäna alla människor som kyrkan ska be för och med. Vi bär det här ansvaret genom situationsanpassade gudstjänster i olika livssituationer, betonade ärkebiskopen.

Mäkinen sade att ingen i det här skedet med säkerhet kan säga vad den förändrade äktenskapslagen i slutändan medför för kyrkan. Men tanken att allt ska förbli som förr är inte realistisk.
Ärkebiskopen antog att präster på olika sätt kommer att bära ansvar för par av samma kön som ingår äktenskap. En del utnyttjar de delar i handboken som kan anpassas mindre, andra mera, så att det i praktiken närmar sig välsignelse av äktenskap.

Det finns också präster som upplever att de på grund av sin övertygelse inte kan betjäna äkta par av samma kön. Mäkinen säger att ett ansvarsfullt sätt att betjäna då är att visa dem vidare till någon annan präst för vilken det känns naturligt att betjäna dem. Ärkebiskopen anser att det inte är någon katastrof för kyrkan fastän det skulle förekomma en situation där en präst i enlighet med sitt samvete viger till äktenskap trots nuvarande anvisningar.

– Det viktiga är att vi bär ansvar och ställer de människor främst som firar sitt livs viktiga fest, inte prästerna själva och kyrkans konflikter, sade Mäkinen.
– För egen del vill jag vädja om att ingens äktenskap blir till föremål för kyrkopolitisk demonstration eller görs till slagträ i en kamp. Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål. Jag hoppas att ingens äktenskap blir överkört av en kyrkopolitisk kamp så att bröllopsfesten av andra görs till rätts- eller besvärsprocess.
Ärkebiskopen hoppas också att biskoparna för egen del gör allt för att kyrkans framtid inte byggs med sanktioner, disciplin, kontroll och rättsprocesser.

Ärkebiskopen påminner om att diskussionen om äktenskapet bara delvis handlar om synen på äktenskapet.
– Den handlar också om tros- och bibeltolkning och om människobilden, världsbilden och gudsbilden. Olikheterna har bara blivit synliga i temat för diskussionen. Så här ser vår kyrka ut, på så här olika sätt tolkar vi i kyrkan vårt lutherska arv.
– Nu behöver vi ett tryggt offentligt rum där vi alla kan andas fritt och där vi i lugn och ro kan föra den diskussion som vi måste föra om äktenskapet, sade Mäkinen.

Mäkinen var också bekymrad för att man värderar varandras tro och liv på basen av synen på äktenskapet.

– Den kristna kyrkan finns inte i världen på grund av äktenskapet eller för äktenskapet. Kyrkan finns i världen för Kristus skull. Vår gemensamma tro är en tro på den treeniga Guden, inte en tro på äktenskapet. Äktenskapet är till för människan, inte människan för äktenskapet.

Kyrklig tidningstjänst



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00