Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål, menar ärkebiskop Kari Mäkinen.

Mäkinen: kyrkan har ansvar också för par av samma kön

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

Ärkebiskopen anser att kyrkan ska bära ansvar för att den betjänar också par av samma kön i samband med deras bröllop.

Lagändringen som gör det möjligt för par av samma kön att ingå äktenskap träder i kraft i början av mars. Ärkebiskopen sade att vi i kyrkan har all orsak att glädja oss med dem som gläder sig.
– Förändringen är ett steg som ger glädje och lättnad på en lång väg bort från skammens, skygghetens och undangömdhetens värld. Det gör mycket kärlek synlig, sade ärkebiskopen.

Enligt de anvisningar som kyrkan har i dag är kyrklig vigsel av par av samma kön inte möjligt. Ärkebiskop Mäkinen anser att diskussionen nu ändå inte borde fokusera på vad en präst får göra eller inte göra. I stället är det tid att fråga sig hur kyrkan tjänar människorna, också par av samma kön, då de ingår äktenskap.
– Kyrkan har ett pastoralt ansvar för att på samma villkor betjäna alla människor som kyrkan ska be för och med. Vi bär det här ansvaret genom situationsanpassade gudstjänster i olika livssituationer, betonade ärkebiskopen.

Mäkinen sade att ingen i det här skedet med säkerhet kan säga vad den förändrade äktenskapslagen i slutändan medför för kyrkan. Men tanken att allt ska förbli som förr är inte realistisk.
Ärkebiskopen antog att präster på olika sätt kommer att bära ansvar för par av samma kön som ingår äktenskap. En del utnyttjar de delar i handboken som kan anpassas mindre, andra mera, så att det i praktiken närmar sig välsignelse av äktenskap.

Det finns också präster som upplever att de på grund av sin övertygelse inte kan betjäna äkta par av samma kön. Mäkinen säger att ett ansvarsfullt sätt att betjäna då är att visa dem vidare till någon annan präst för vilken det känns naturligt att betjäna dem. Ärkebiskopen anser att det inte är någon katastrof för kyrkan fastän det skulle förekomma en situation där en präst i enlighet med sitt samvete viger till äktenskap trots nuvarande anvisningar.

– Det viktiga är att vi bär ansvar och ställer de människor främst som firar sitt livs viktiga fest, inte prästerna själva och kyrkans konflikter, sade Mäkinen.
– För egen del vill jag vädja om att ingens äktenskap blir till föremål för kyrkopolitisk demonstration eller görs till slagträ i en kamp. Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål. Jag hoppas att ingens äktenskap blir överkört av en kyrkopolitisk kamp så att bröllopsfesten av andra görs till rätts- eller besvärsprocess.
Ärkebiskopen hoppas också att biskoparna för egen del gör allt för att kyrkans framtid inte byggs med sanktioner, disciplin, kontroll och rättsprocesser.

Ärkebiskopen påminner om att diskussionen om äktenskapet bara delvis handlar om synen på äktenskapet.
– Den handlar också om tros- och bibeltolkning och om människobilden, världsbilden och gudsbilden. Olikheterna har bara blivit synliga i temat för diskussionen. Så här ser vår kyrka ut, på så här olika sätt tolkar vi i kyrkan vårt lutherska arv.
– Nu behöver vi ett tryggt offentligt rum där vi alla kan andas fritt och där vi i lugn och ro kan föra den diskussion som vi måste föra om äktenskapet, sade Mäkinen.

Mäkinen var också bekymrad för att man värderar varandras tro och liv på basen av synen på äktenskapet.

– Den kristna kyrkan finns inte i världen på grund av äktenskapet eller för äktenskapet. Kyrkan finns i världen för Kristus skull. Vår gemensamma tro är en tro på den treeniga Guden, inte en tro på äktenskapet. Äktenskapet är till för människan, inte människan för äktenskapet.

Kyrklig tidningstjänst



kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45