Max Mannola är frankofil. – Jag vill kämpa emot engelskans dominans. Det är väldigt synd att så många artister numera sjunger sina Eurovisionsbidrag på engelska. Det blir så mycket tråkigare.
Max Mannola är frankofil. – Jag vill kämpa emot engelskans dominans. Det är väldigt synd att så många artister numera sjunger sina Eurovisionsbidrag på engelska. Det blir så mycket tråkigare.

"Kyrkan behöver sina liberala medlemmar"

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

Under intervjun med Maximilian ”Max” Mannola ställs han inför den svåraste frågan när jag, strax innan han ska stiga på tåget, vill veta vilken sång som är hans favorit av alla tiders Eurovisionslåtar.
– Finland? Loiris Huilumies år 1980. Eller menar du alla? Det är svårt att välja en … Serbiens vinnarlåt Molitva som vann i Helsingfors år 2007 är toppen. Andra superbra vinnare är Frankrikes L`oiseau et l`enfant 1977 och Danmarks Dansevise 1963. Italiens kunde ha vunnit över Waterloo år 1974. Turkiet hade en underbar ballad år 1975, Seninle bir dakika, fast den kom sist.
Sedan kommer tåget, trots att Max Mannola bara hunnit börja uppräkningen.

Mannola har nyss börjat jobba för Esbo stad som vikarie för den som ansvarar för stadens cykelvägsinfrastruktur, och pendlar dagligen med tåg mellan Esbo centrum och hemmet i Vanda. Hela sitt yrkesliv har han intresserat sig för miljöfrågor. I 18 år jobbade han som konsult för trafikplanering, och han är politiskt aktiv inom De Gröna.
– Det var faktiskt via De Gröna som jag först kom i kontakt med Kom alla, säger Mannola, som nyligen tagit över som koordinator för Kom alla-rörelsen i Borgå stift.

Kom alla-rörelsen är ett partipolitiskt obundet nätverk som arbetar för större öppenhet inom kyrkan och som särskilt engagerar sig inför församlings- och kyrkomötesval. Nätverkets mål är att arbeta för större tolerans framför allt då det gäller kvinnliga präster, frånskilda och sexuella minoriteter.
– Jag är själv en moderat och liberal kristen, jag ber ofta till Gud och jag tror att kyrkan har en uppgift i vårt samhälle och vill försvara dess existens. Jag tror inte att Bibeln är ofelbar, den är ju skriven av människor, så man ska inte tolka den alltför bokstavligt.

Max Mannola har många vänner inom hbtiq-kretsar – många av dem har han träffat tack vare sin Eurovisionshobby.
– Visste du inte att det fanns en finländsk Eurovisionsklubb? Vi ordnar träffar och samlas bland annat på kryssningar. Där har vi en DJ som bara spelar Eurovisionslåtar – och så sjunger vi naturligtvis karaoke!

Hans eget Eurovisionsintresse vaknade år 1980 då han såg sin första tävling.
– Det var det året Irland vann med Johnny Logans What´s another year, minns han.
På den tiden bodde familjen Mannola i Luxemburg på grund av pappans jobb inom banksektorn. Max Mannola har läst franska under hela sin skolgång, både i Luxemburg och hemma i Finland, och är flytande på tre språk – kanske fyra om han räknar med engelskan.
Men han har också rötter i den finlandssvenska kyrkliga ankdammen.
– Min mormors morfar Herman Råbergh var biskop under åren 1892–1920, innan Borgå stift grundades.

När han som barn gick i skola i Luxemburg tyckte hans mamma att han gott kunde delta i den katolska religionsundervisningen.
– Senare, när jag flyttade till Europaskolan som var större, hade vi egen protestantisk religionsundervisning för fyra elever.
Han gillar folkkyrkotanken – det att kyrkan finns till för alla, också för dem som inte är superengagerade i dess verksamhet.
– Och nu när den nya äktenskapslagen snart träder i kraft vill jag vara med och jobba för att kyrkan ska börja viga samkönade par.

Bland annat biskop Björn Vikström har talat för möjligheten att kyrkan skulle ge upp vigselrätten, detta för att komma undan de slitningar som den nya äktenskapslagen leder till inom kyrkan. Men Mannola tycker inte att det är en god idé.
– Jag vill inte att kyrkan avstår från vigselrätten, och mina skäl är mest pragmatiska. Den kyrkliga vigseln är en viktig orsak till att många är medlemmar i kyrkan. Jag vill att alla slags människor ska inkluderas i kyrkans verksamhet – dessutom tycker jag att kyrkliga vigslar är stiliga, ler han.
Ingen gummistämpel
Max Mannola är kommunalpolitiskt aktiv, men han sitter också med i församlingsrådet i Vanda svenska församling. Han har alltså erfarenhet av både kommun och kyrka som byråkratiska strukturer.

Vilken är din erfarenhet av att vara aktiv lekman i kyrkan?
– Det är en intressant helhet, svarar han diplomatiskt.
– Jag tycker nog att kyrkan är en tungrodd organisation. Kunde man kanske klara sig med en lite lättare struktur?

Ett konkret förslag som han kommer med är att skära ner antalet församlingsrådsmedlemmar i små församlingar. Då skulle man kanske slippa sämjovalen.
– Om det finns flera grupper som representerar olika åsikter och nästan alla kommer in har ju valresultatet ingen inverkan på gruppernas storlek.
Just nu hoppas han att alla som funderar på att lämna kyrkan inte skulle göra det på alltför lätta grunder.
– Kyrkan behöver sina liberala medlemmar, och min erfarenhet är att en aktiv lekman faktiskt kan vara med och påverka. Inom Borgå stift bör vi satsa på åsiktslistor i stället för till exempel regionala listor i såväl kyrkomötes-, stiftsfullmäktige- och församlingsval.

Max Mannola är ny koordinator för rörelsen Kom alla i Borgå stift. Han önskar särskilt få kontakt med personer som vill aktivera sig inom Kom alla-nätverket på olika håll i stiftet. Kontakt:
max.mannola@gmail.com.

Sofia Torvalds



Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59