Johan Fagerudd turnerar med Luther-monolog

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51
– Med mina nutida psykologiserande ögon ser jag att det som sker med Martin Luther under uppväxten förebådar det som ska komma. Då förändras hans syn på Gud från en hårt bestraffande till en nådefull Gud, säger Johan Fagerudd.

Luther har svårt med auktoriteter och säger att påvens ord inte är Guds ord utan en människas.


– Han ifrågasätter. Han är emotionell. Han är spontan. Han kallar sig själv en pratkvarn i jämförelse med sin gode vän Philip Melanchthon som är mer systematisk. Han tycker att han talar bäst när han är arg.

Och Luther var arg. Fagerudd jämför hans ilska med Jesus som drev ut månglarna ur templet.

– Vilken vrede han känner när han ser vart kyrkan är på väg. Han accepterar inte att man lurar pengar av fattigt folk.

Luther ville vara narren som säger sanningen till påven. Narrens roll var att berätta för furstar och kungar vad folket talade om på gatan.

– Narren var den som vågade framföra den obehagliga sanningen inför kungen, sanningen som en annan människa hade blivit halshuggen för. Jag tycker om den sidan hos Luther. Han sade att man måste bli en narr för att vara vis. Luther trodde också att påven ville ha en narr som sade sanningen åt honom. Men påven ville inte ha någon som hotade inkomstkällan avlatshandeln.

Turnerar i skolor

Det gångna året har varit ett Martin Luther-år för Fagerudd. Förutom att han läst om Luther har han också besökt de platser i Tyskland som är viktiga för reformationen.

– Jag har läst Luther så att det står ut genom öronen. Jag har alltid varit intresserad av historia och jag går igång på konstellationen människan mot den mäktiga kyrkan, säger han.

Fagerudd har skrivit manuset till den 45 minuter långa Luthermononlogen som är en beställning av KCSA, Kyrkans central för det svenska arbetet, i samarbete med en arbetsgrupp. Föreställningen bjuds ut åt församlingarna i Borgå stift som i sin tur kontaktat skolorna. Femtio föreställningar är redan inbokade, med början i januari i Kimito och på Ungdomens Kyrkodagar i Karis till kyrkodagarna i Åbo i maj.

Det handlar om en historisk pjäs.

– Jag är skådespelare. Jag försöker ta mig in i människan som gjorde det här. Vad lever han i för en tid? Hur påverkar den honom? Hur påverkar familj och skola honom? Och vad ledde det till?

Spreds med hjälp av ny teknik

Luther var inte ensam. Många andra samtida reformatorer reagerade också på vad kyrkan blivit.

– Luther formulerade sina teser och de fick snabbt spridning tack vare den nya boktryckarkonsten. En av hans studenter översatte hastigt teserna från latin till tyska, lät trycka och distribuera dem. På två veckor var teserna spridda över hela Tyskland och inom två månader över Europa. Det var inte bara en reformation utan också en revolution. Oavsett var man står i förhållande till Luther har han haft en otrolig betydelse för vårt samhälle och språk.

Johan Fagerudd förvånas över hur konkreta, raka och tydliga teserna är.

– Det är ord och inga visor, inga heliga och allmänna formuleringar utan rakt på sak: ”Varför bygger inte påven kyrkan för sina egna pengar i stället för att lura dem av fattiga?” Därför fick de också ett sådant genomslag. Folk kunde identifiera sig med dem.

Teserna fick ett mycket större genomslag än vad Luther själv kunnat tro. Han ville inte bryta med den katolska kyrkan, bara föra en diskussion.

– Han trodde att påven skulle bli glad över att han engagerade sig. Han var ju inte den enda som reagerade över att kyrkan höll på med avlatshandel och det marknadsspektakel det blivit för att få ihop pengar till bygget av S:t Peterskyrkan i Rom. Han ifrågasatte påvens auktoritet och det fick man inte göra. Det var en otrolig grej att säga att förlåtelsen är gratis när kyrkan samtidigt ville ha betalt för den. Man förstår att de ville tysta honom. När påven första gången hörde vad Luther sagt avfärdade han honom som en full tysk munk som kommer att ta tillbaka allt när han nyktrar till. Men han nyktrade tydligen aldrig till.

Väcker också frågor

Att få reformationen inrymd i en 45 minuter lång pjäs är en utmaning i sig. Fagerudd har valt att koncentrera sig på tiden efter riksdagen i Worms 1521, då Luther blir bannlyst och fredlös.

– Vi möter honom i hans rum i slottet Wartburg dit han nyss blivit bortförd som Junker Jörg, detta för att rädda hans liv. Där sitter han och funderar på vad han ska göra. Han väljer då att börja översätta Nya testamentet till tyska.

Det var revolutionerande, för på den tiden var Bibeln i huvudsak på latin eller på något språk som folket inte förstod. Genom översättningen gav Luther gemene man möjligheten att själv gå till källorna.

– Han ville att folket skulle få läsa Bibeln på sitt eget vardagsspråk. Inte bara prästerna ska tolka Bibeln, det ska man göra själv. Det medför förstås också ett visst ansvar.

Kommer pjäsen också att beröra Luthers mera kontroversiella åsikter?

– Det är viktigt att man inte blundar för de sidorna av Luther. Men allt kommer inte att rymmas i monologen. När den slutar i Wartburg är Luther i trettioårsåldern. Men i bakgrundsmaterialet till skolorna ska vi absolut ta upp det som väcker frågor hos Luther: Nazisterna använde sig av Luther för att rättfärdiga behandlingen av judarna, vilket är helt åt skogen. Luther är motsägelsefull då han säger att reformationen absolut inte ska genomföras med våld. Några år senare ger han furstarna rätt att slå ner ett bondeuppror. Luther är inget helgon, och vi ska ifrågasätta saker hos honom.

Vad kan vi lära oss av Luther i dag?

– Att tänka själva. Gå till tillbaka till källorna. Och framför allt att nåden är gratis!
Johan Sandberg



På den här innergården på Mariegatan i Kronohagen, där Fabian Silén växte upp med hela sin pappas familj omkring sig, känner han sig hemma.
– Min farmor dog för tio år sedan, men på något plan för jag ännu en dialog med henne varje dag.

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00
Patrik Hagman, medlem i kyrkomötets framtidsutskott, säger att det som sker på församlingarnas lokalplan är det viktigaste i processen med att förnya kyrkan.

Kyrkomötet. De flesta tycker att det är en dålig idé att bunta ihop kyrkans svenska central med Borgå stift. I Det framgår med all tydlighet i ett betänkande som kyrkomötets framtidsutskott gjort. 24.4.2017 kl. 15:30

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott stöder inte tanken på kvoter för personer yngre än 30 år i kyrkomötet. 24.4.2017 kl. 15:18
Den mindre kyrksalen i S:t Jacobs kyrka används av den svenska församlingen.

Johannes. Församlingsrådet i Johannes församling har beslutat att församlingen fortsätter sin verksamhet i S:t Jacobs kyrka på Drumsö. 21.4.2017 kl. 14:47

renovering. Kyrkostyrelsens plenum har fördelat byggnadsunderstöd till församlingarna i lutherska kyrkan. 19.4.2017 kl. 15:38
Arkivbild från Helsingfors-Vanda flygplats och demonstrationen mot deporteringen av afghanska asylsökande.

asylsökande. Närmare tretusen personer från många olika kristna samfund har undertecknat ett ställningstagande för medmänsklig behandling av asylsökande. 14.4.2017 kl. 09:42
Äggrullningskonsult Johan Torvalds låter sitt ägg kontrollerat rulla nedför banan.

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36
Robin Nyman vet att det är lättare att bygga på sin sommarstuga än att bygga församling.

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59
Familjen Löfqvist i Pedersöre har också i år bjudit hem vänner till en påskmåltid på skärtorsdagskvällen. Till ritualerna hör att Josef och Anna och andra närvarande barn får måla röd vattenfärg på dörrposterna. Det symboliserar lammets blod. Tillstånd att måla på dörrposterna ger mamma Malena och pappa Jonas bara en gång i året.

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58
Matilda Nordbergs onda dans skrämmer inte Maria, Alexandra Gustafsson.

sibbo. PÅSKVANDRING. Kom i tid. Klä dig varmt. Ta på dig stövlarna. Kärlekens väg drar genom Sibbo igen. 6.4.2017 kl. 12:21
I sin biografi Mamman berättar Gerd Snellman om sitt liv som präglats av dödsfall och drogmissbruk i familjen.

tro. Som barn var hon van vid att pappa ordnar allt. Men den tryggheten rubbades då Gerd Snellman inom tio år förlorat både sin man och ett barn. Men när en av sönerna fastnade i drogmissbruk några år senare såg hon att Gud bar henne genom svårigheten. 5.4.2017 kl. 08:42
Johan Westerlund deltog i demonstrationen mot Finlands avvisningar till Afghanistan.

flyktingpolitik. Demonstrationerna mot Finlands avvisningar till Afghanistan engagerade också flera präster. Johan Westerlund tycker att det är naturligt att kyrkan tar politisk ställning. 4.4.2017 kl. 16:54

Bok. Serierna i antologin Opium för folket är skickligt tecknade men skildrar religion ur ett utifrånperspektiv. 4.4.2017 kl. 15:10

musik. Patrick Wingren förklarar varför vi behöver Kurt Cobain lika mycket som vi behöver kyrkokören. 6.4.2017 kl. 08:05

Tanken är också att heldagsdagklubben ska vara förhållandevis förmånlig för familjerna.

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10
– Min pappa brukar säga att jag redan redan som barn hade en stark känsla för rättvisa, säger Henrika Lemberg, som är ny diakoniarbetare i Borgå.

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52
– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59