Johan Fagerudd turnerar med Luther-monolog

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51
– Med mina nutida psykologiserande ögon ser jag att det som sker med Martin Luther under uppväxten förebådar det som ska komma. Då förändras hans syn på Gud från en hårt bestraffande till en nådefull Gud, säger Johan Fagerudd.

Luther har svårt med auktoriteter och säger att påvens ord inte är Guds ord utan en människas.


– Han ifrågasätter. Han är emotionell. Han är spontan. Han kallar sig själv en pratkvarn i jämförelse med sin gode vän Philip Melanchthon som är mer systematisk. Han tycker att han talar bäst när han är arg.

Och Luther var arg. Fagerudd jämför hans ilska med Jesus som drev ut månglarna ur templet.

– Vilken vrede han känner när han ser vart kyrkan är på väg. Han accepterar inte att man lurar pengar av fattigt folk.

Luther ville vara narren som säger sanningen till påven. Narrens roll var att berätta för furstar och kungar vad folket talade om på gatan.

– Narren var den som vågade framföra den obehagliga sanningen inför kungen, sanningen som en annan människa hade blivit halshuggen för. Jag tycker om den sidan hos Luther. Han sade att man måste bli en narr för att vara vis. Luther trodde också att påven ville ha en narr som sade sanningen åt honom. Men påven ville inte ha någon som hotade inkomstkällan avlatshandeln.

Turnerar i skolor

Det gångna året har varit ett Martin Luther-år för Fagerudd. Förutom att han läst om Luther har han också besökt de platser i Tyskland som är viktiga för reformationen.

– Jag har läst Luther så att det står ut genom öronen. Jag har alltid varit intresserad av historia och jag går igång på konstellationen människan mot den mäktiga kyrkan, säger han.

Fagerudd har skrivit manuset till den 45 minuter långa Luthermononlogen som är en beställning av KCSA, Kyrkans central för det svenska arbetet, i samarbete med en arbetsgrupp. Föreställningen bjuds ut åt församlingarna i Borgå stift som i sin tur kontaktat skolorna. Femtio föreställningar är redan inbokade, med början i januari i Kimito och på Ungdomens Kyrkodagar i Karis till kyrkodagarna i Åbo i maj.

Det handlar om en historisk pjäs.

– Jag är skådespelare. Jag försöker ta mig in i människan som gjorde det här. Vad lever han i för en tid? Hur påverkar den honom? Hur påverkar familj och skola honom? Och vad ledde det till?

Spreds med hjälp av ny teknik

Luther var inte ensam. Många andra samtida reformatorer reagerade också på vad kyrkan blivit.

– Luther formulerade sina teser och de fick snabbt spridning tack vare den nya boktryckarkonsten. En av hans studenter översatte hastigt teserna från latin till tyska, lät trycka och distribuera dem. På två veckor var teserna spridda över hela Tyskland och inom två månader över Europa. Det var inte bara en reformation utan också en revolution. Oavsett var man står i förhållande till Luther har han haft en otrolig betydelse för vårt samhälle och språk.

Johan Fagerudd förvånas över hur konkreta, raka och tydliga teserna är.

– Det är ord och inga visor, inga heliga och allmänna formuleringar utan rakt på sak: ”Varför bygger inte påven kyrkan för sina egna pengar i stället för att lura dem av fattiga?” Därför fick de också ett sådant genomslag. Folk kunde identifiera sig med dem.

Teserna fick ett mycket större genomslag än vad Luther själv kunnat tro. Han ville inte bryta med den katolska kyrkan, bara föra en diskussion.

– Han trodde att påven skulle bli glad över att han engagerade sig. Han var ju inte den enda som reagerade över att kyrkan höll på med avlatshandel och det marknadsspektakel det blivit för att få ihop pengar till bygget av S:t Peterskyrkan i Rom. Han ifrågasatte påvens auktoritet och det fick man inte göra. Det var en otrolig grej att säga att förlåtelsen är gratis när kyrkan samtidigt ville ha betalt för den. Man förstår att de ville tysta honom. När påven första gången hörde vad Luther sagt avfärdade han honom som en full tysk munk som kommer att ta tillbaka allt när han nyktrar till. Men han nyktrade tydligen aldrig till.

Väcker också frågor

Att få reformationen inrymd i en 45 minuter lång pjäs är en utmaning i sig. Fagerudd har valt att koncentrera sig på tiden efter riksdagen i Worms 1521, då Luther blir bannlyst och fredlös.

– Vi möter honom i hans rum i slottet Wartburg dit han nyss blivit bortförd som Junker Jörg, detta för att rädda hans liv. Där sitter han och funderar på vad han ska göra. Han väljer då att börja översätta Nya testamentet till tyska.

Det var revolutionerande, för på den tiden var Bibeln i huvudsak på latin eller på något språk som folket inte förstod. Genom översättningen gav Luther gemene man möjligheten att själv gå till källorna.

– Han ville att folket skulle få läsa Bibeln på sitt eget vardagsspråk. Inte bara prästerna ska tolka Bibeln, det ska man göra själv. Det medför förstås också ett visst ansvar.

Kommer pjäsen också att beröra Luthers mera kontroversiella åsikter?

– Det är viktigt att man inte blundar för de sidorna av Luther. Men allt kommer inte att rymmas i monologen. När den slutar i Wartburg är Luther i trettioårsåldern. Men i bakgrundsmaterialet till skolorna ska vi absolut ta upp det som väcker frågor hos Luther: Nazisterna använde sig av Luther för att rättfärdiga behandlingen av judarna, vilket är helt åt skogen. Luther är motsägelsefull då han säger att reformationen absolut inte ska genomföras med våld. Några år senare ger han furstarna rätt att slå ner ett bondeuppror. Luther är inget helgon, och vi ska ifrågasätta saker hos honom.

Vad kan vi lära oss av Luther i dag?

– Att tänka själva. Gå till tillbaka till källorna. Och framför allt att nåden är gratis!
Johan Sandberg



Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18