Tiina Kristoffersson tillverkar nya kransar i rasande fart. Om bara munkarna i Italien var lite snabbare med att tälja träkors …
Tiina Kristoffersson tillverkar nya kransar i rasande fart. Om bara munkarna i Italien var lite snabbare med att tälja träkors …

Tiina Kristoffersson sa till Gud: Jag är väldigt ledsen, men jag tror väldigt lite på dig just nu

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

– Jag har alltid tyckt att människor som ger nyårslöften är lite lustiga. De säger saker som ”nu ska jag gå ner tio kilo”, enorma löften som är svåra att uppfylla. Därför tänkte jag att jag ger ett löfte som är så lätt att jag inte behöver göra någonting alls.

Tiina Kristoffersson kom på en fantastisk idé: att i ett år lova förbinda sig till den organisation hon blivit medlem i genom dopet.

– Jag tyckte jag var så rolig och smart när jag kom på det. Men hur kunde jag ge ett löfte när jag inte ens visste vad kyrkan är för något? Om jag inte visste vad som försiggår där? Så jag tänkte: Jag kan väl gå i kyrkan på söndagarna.

Hon började delta i den finska församlingens söndagsgudstjänster i Esbovikens kyrka, och upptäckte en helt ny värld.

– Jag insåg att den lutherska församlingen består av människor med väldigt olika bakgrund, och att alla ser olika på kristendomen. Det var lite av en chock för mig. Jag började tänka: Vad är i så fall minimikravet för att jag ska kunna kalla mig kristen?

Tiina Kristoffersson är uppväxt i ett hem med en kristen mor och en vetenskapstroende far, och som ett barn av det hemmet bestämde hon sig för att ta reda på vad tro egentligen handlade om. Hon läste böcker om kristendomens historia och om Bibelns uppkomst. Snabbt märkte hon att det som lärdes ut om Bibeln vid universitetet var något helt annat än det hon fick sig till dels i kyrkan.

– Det skapade en kris hos mig. I december 2014 satt jag i kyrkan och väntade på att gudstjänsten skulle börja. Jag satt och tittade på krubban som var framställd, på Maria, Josef, herdarna och djuren. Jag satt där och kände att jag tappat min tro. Den lilla tro jag haft kvar, den hade jag tappat.

Hon bestämde sig för att vara fullkomligt ärlig.

– Jag sa till Gud: jag är väldigt ledsen just nu. Jag vet att vi kommer att fira din födelsedag om någon vecka, men jag tror väldigt lite på dig just nu. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag inte på dig alls.

Då hörde hon en röst inom sig, Guds röst. Den sa: Det är helt okej, Tiina, för jag tror på dig.

– Då insåg jag att det inte handlar om vad jag tror på, eller om att jag måste tro på vissa saker, som att Maria verkligen var jungfru. Det var en revolution för mig. Jag kände att jag har tillåtelse att ställa frågor och att söka, jag behöver inte vara perfekt och sitta där och känna att jag tror på varenda mening i trosbekännelsen. Jag får vara med ändå. Det var en befrielse.

Tiina Kristoffersson har många vänner som håller på med yoga och reser runt i världen för att träffa sin guru. Hon började fråga sig om det inte fanns någon kristen motsvarighet till andra religioners meditationstraditioner.

– Jag undrade varför vi inte har något roligt i kristendomen. Varför är vi bara tråkiga lutheraner? Varför har vi ingen mystik? Och sedan insåg jag: visst har vi mystik i kristendomen. Vi har en väldigt stark tradition och det finns mycket att hämta i den. På det viset kom bönekransarna till mig.

Så här ser bönekransen ut. Den finns att få i några olika modeller och går att beställa via Osuuskunta Pyhävaate.

Det började med att hon beställde en bönekrans från USA, en som följde den anglikanska bönetraditionen. Hon skapade egna böner för den och började använda den.

– När jag började meditera insåg jag hur svårt det är. Det finns inget svårare än att samla sina tankar, och det är därför man kan använda en bönekrans, som ett verktyg eller hjälpmedel.
Hon har skapat meditationen så att bönerna kommer från den lutherska mässan, böner som människor känner till och kommer ihåg. Varför lära sig femton nya böner då det finns gamla och bekanta?

– När jag bodde i Esbo satt jag i bussen en halv timme varje morgon. Morgnarna, morgonstressen med barn som skulle lämnas på dagis, var så hektisk. Så jag lärde mig att stänga av den hektiska världen i bussen, och när jag kom till jobbet var jag lugn och redo att möta människor och deras känslor. Jag var mer avslappnad.

Bönekransen innehåller fem specialpärlor och 29 vanliga pärlor. För varje av de 29 pärlorna ber hon: ”Jesus Kristus, Guds son, låt ditt ansikte lysa över mig.”

– Jag mediterar över det: Vad innebär det? Varför ber vi att Gud ska låta sitt ansikte lysa över oss? Jag har inget svar på den frågan. Jag tror att det tar hela livet att fundera på den.

Kransen innehåller också tre förbönspärlor.

– Meningen är ju att vi öppnar oss utåt och fokuserar på omvärlden. Över huvudtaget tycker jag att en spiritualitet som bara har att göra med en själv inte är värd så mycket. Jag vet att det är provokativt sagt. Men jag tror att frukten av vår spiritualitet ska vara att vi öppnar oss utåt. Guds rike finns ju inte bland oss om inte vi jobbar för det, Guds rike kommer inte som en pumpa från himlen.

Meningen är att komma in i en monoton rytm, att sjunka in i sin egen kärna – i den delen som är Guds avbild.

– När man tänker på kristen meditation är det bra att minnas att vi inte har som mål att nå extas. Vi mediterar inte för att få en känsloupplevelse, vi tror på att Gud hör oss och tar hand om oss även om vi inte skulle känna något alls. Det är inte känslan som är grunden, utan det där med lojalitet, att vårda sin tro. Det behöver inte kännas på något speciellt sätt, och ändå har det effekt.

Så här mediterar Tiina Kristoffersson till bönekransen:

Korset: I faderns, sonens och den heliga Andens namn (gör ett korstecken med bönekransen).
Pärla 2: Syndabekännelse. Bekänn din synd tyst för dig själv och be om förlåtelse.
Pärla 3: Be Jesusbönen: Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig syndare.
Pärla 4: Be Fader vår.
Småpärlorna 1–4: Säg tyst för dig själv vid varje pärla: Herre Jesus Kristus, låt ditt ansikte lysa över mig.
Förbönspärla 1: Be för människor eller saker som du tror att särskilt behöver välsignas.
(Upprepa detta vid alla småpärlor och förbönspärlor.)
På väg tillbaka mot korset:
Pärla 4: Sjung Sanctus tyst för dig själv: Helig, helig, helig herre Gud allsmäktig. Himlarna och jorden är fulla av din härlighet, Hosianna i höjden! Välsignad vare han, som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!
Pärla 3: Be Jesusbönen: Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig syndare.
Pärla 2: Sjung tyst för dig själv Agnus dei: O Guds lamm, som bär världens synd, förbarma dig över oss. O Guds lamm, som bär världens synd, förbarma sig över oss. O Guds lamm, som bär världens synd, giv oss din frid.
Avslutning, korset: I faderns, sonens och den heliga Andens namn (gör ett korstecken med bönekransen).
Amen.

Sofia Torvalds



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00