Över hundratusen finländare är beroende av penningspel

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

Största delen av vuxenbefolkningen i Finland spelar något penningspel regelbundet. 124 000 personer lider av sitt beroende.

– Alla slags människor spelar penningspel, det finns inte någon särskild typ. Men man måste spela för att ett problem ska bildas, säger Charlotta Grönberg som jobbar med att förebygga penningspelproblem och hjälpa spelmissbrukare och deras anhöriga på organisationen Peluuri.

De som tar kontakt med organisationen är ofta människor som aldrig tidigare vågat berätta om sitt problem för någon.

– Det är människor som går och tänker på hur de ska göra för att lösa sin situation, många av dem tvivlar på att det ens är möjligt. Tyvärr tar många kontakt i ett rätt sent skede, då problemen redan hunnit växa sig stora. Skulderna kan vara stora, liksom det psykiska och fysiska illamåendet.

Charlotta Grönberg säger att penningspelproblem är en beroendeform som har liten synlighet i samhället.

– De anhöriga märker att det finns ett problem, men de förstår inte alltid att det är ett penningspelproblem. Det luktar inte, syns inte. De beteendeförändringar som hänger ihop med beroendet går att förklara på många olika sätt.

Lever för hoppet

Genom tiderna är det penningspelautomaterna som förorsakat flest problem för flest människor.

– I dag är det allt vanligare att människor spelar på nätet, men också där är penningspelautomaterna populära. Alla kan spela på automater, det är en spelform som man lätt fastnar i.

Penningspelautomaterna är populära trots de förhållandevis låga vinstsummorna.

– En person som har ett spelproblem ser inte verkligheten klart och tydligt utan lever för hoppet, hoppet att allt ska fixa sig. De här människorna är stressade och vill inte fundera på vad som händer om det inte fixar sig.

Här kommer det fenomen som kallas för ”chasing” in.

– Det innebär att man genom att spela mera och satsa mera också tänker sig att man kommer att vinna större summor, och vinna tillbaka det man satsat och det man tidigare förlorat. Vi ser fenomenet i alla former av spelande, allt från hästspel till vadslagning och poker.

Enligt uppskattningar är var femte person i Finland anhörig till någon som spelar för mycket.

– Det är ganska vanligt att anhöriga tar kontakt med oss. Den vanligaste frågan är hur de kan hjälpa sin vän eller partner att förstå att han eller hon har ett problem. Men den som har ett spelproblem måste först själv vilja en förändring för att någon annan ska kunna hjälpa.

Hur upptäcker man ett spelproblem hos en anhörig?

– Det handlar om ganska små saker, många av dem kan bortförklaras. Personen kan bli tankspridd och lättirriterad, tröttare än förut. Han eller hon vill kanske inte gå ut med kompisar eller hitta på saker med familjen. Personen kommer med bortförklaringar, men grunden till problemen är den ångest som förorsakats av att personen inte har pengar eller klarar av vardagen, säger Charlotta Grönberg.

Den som har ett spelproblem kanske slutar med hobbyer och försenar sig ofta.

– Det kan vara svårt att komma iväg hemifrån när man startat ett spel på datorn. Allt det här går lätt att bortförklara. Till familjen kan man säga att det varit extra stressigt på jobbet.

Får man syn på en annan människas eller familjemedlems kontouppgifter och märker många insättningar på spelkonton eller många utdrag med jämna mindre summor som 20, 40 och 60 euro är det orsak att reagera.

– Man kan fråga rakt ut: ”Har du ett spelproblem?” Man får räkna med att personen kan bli arg, särskilt om den inte är redo att göra något åt sin situation.

Charlotta Grönberg har jobbat på Peluuri, som är ickevinstdrivande, i sex år.

– Vi stöder och hjälper personer som spelar för mycket och deras anhöriga. Vi erbjuder också stöd till personer som stöter på problemet via sitt jobb.

Tjänsten är kostnadsfri för klienten.

– Man kan ta kontakt med oss från hela Finland. Vi har en hjälplinje som är öppen vardagar mellan 12 och 18. Det är gratis att ringa. Vi har också handledda kamratstödsgrupper på nätet och ett åtta veckor långt virtuellt vårdprogram.

Peluuris kostnadsfria hjälplinje (tel. 0800 100 101) är öppen alla vardagar kl. 12–18. Det finns också en chatt på www.peluuri.fi.

Läs hela artikeln i Kyrkpressen 51-52/2016.


Christa Mickelsson



Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00
Cecilie Hoxmark räknade alltid med att få barn.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56
David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32
Fredrik Kass hoppar in som kyrkoherde i Replot i höst. Han besöker församlingen ungefär en gång i veckan.

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23
Camilla Svevar lämnar Replot för Vasa, och domkapitlets notarie Linus Stråhlman bekräftar att ingen vikarie hittats än.

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13
Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00