Över hundratusen finländare är beroende av penningspel

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

Största delen av vuxenbefolkningen i Finland spelar något penningspel regelbundet. 124 000 personer lider av sitt beroende.

– Alla slags människor spelar penningspel, det finns inte någon särskild typ. Men man måste spela för att ett problem ska bildas, säger Charlotta Grönberg som jobbar med att förebygga penningspelproblem och hjälpa spelmissbrukare och deras anhöriga på organisationen Peluuri.

De som tar kontakt med organisationen är ofta människor som aldrig tidigare vågat berätta om sitt problem för någon.

– Det är människor som går och tänker på hur de ska göra för att lösa sin situation, många av dem tvivlar på att det ens är möjligt. Tyvärr tar många kontakt i ett rätt sent skede, då problemen redan hunnit växa sig stora. Skulderna kan vara stora, liksom det psykiska och fysiska illamåendet.

Charlotta Grönberg säger att penningspelproblem är en beroendeform som har liten synlighet i samhället.

– De anhöriga märker att det finns ett problem, men de förstår inte alltid att det är ett penningspelproblem. Det luktar inte, syns inte. De beteendeförändringar som hänger ihop med beroendet går att förklara på många olika sätt.

Lever för hoppet

Genom tiderna är det penningspelautomaterna som förorsakat flest problem för flest människor.

– I dag är det allt vanligare att människor spelar på nätet, men också där är penningspelautomaterna populära. Alla kan spela på automater, det är en spelform som man lätt fastnar i.

Penningspelautomaterna är populära trots de förhållandevis låga vinstsummorna.

– En person som har ett spelproblem ser inte verkligheten klart och tydligt utan lever för hoppet, hoppet att allt ska fixa sig. De här människorna är stressade och vill inte fundera på vad som händer om det inte fixar sig.

Här kommer det fenomen som kallas för ”chasing” in.

– Det innebär att man genom att spela mera och satsa mera också tänker sig att man kommer att vinna större summor, och vinna tillbaka det man satsat och det man tidigare förlorat. Vi ser fenomenet i alla former av spelande, allt från hästspel till vadslagning och poker.

Enligt uppskattningar är var femte person i Finland anhörig till någon som spelar för mycket.

– Det är ganska vanligt att anhöriga tar kontakt med oss. Den vanligaste frågan är hur de kan hjälpa sin vän eller partner att förstå att han eller hon har ett problem. Men den som har ett spelproblem måste först själv vilja en förändring för att någon annan ska kunna hjälpa.

Hur upptäcker man ett spelproblem hos en anhörig?

– Det handlar om ganska små saker, många av dem kan bortförklaras. Personen kan bli tankspridd och lättirriterad, tröttare än förut. Han eller hon vill kanske inte gå ut med kompisar eller hitta på saker med familjen. Personen kommer med bortförklaringar, men grunden till problemen är den ångest som förorsakats av att personen inte har pengar eller klarar av vardagen, säger Charlotta Grönberg.

Den som har ett spelproblem kanske slutar med hobbyer och försenar sig ofta.

– Det kan vara svårt att komma iväg hemifrån när man startat ett spel på datorn. Allt det här går lätt att bortförklara. Till familjen kan man säga att det varit extra stressigt på jobbet.

Får man syn på en annan människas eller familjemedlems kontouppgifter och märker många insättningar på spelkonton eller många utdrag med jämna mindre summor som 20, 40 och 60 euro är det orsak att reagera.

– Man kan fråga rakt ut: ”Har du ett spelproblem?” Man får räkna med att personen kan bli arg, särskilt om den inte är redo att göra något åt sin situation.

Charlotta Grönberg har jobbat på Peluuri, som är ickevinstdrivande, i sex år.

– Vi stöder och hjälper personer som spelar för mycket och deras anhöriga. Vi erbjuder också stöd till personer som stöter på problemet via sitt jobb.

Tjänsten är kostnadsfri för klienten.

– Man kan ta kontakt med oss från hela Finland. Vi har en hjälplinje som är öppen vardagar mellan 12 och 18. Det är gratis att ringa. Vi har också handledda kamratstödsgrupper på nätet och ett åtta veckor långt virtuellt vårdprogram.

Peluuris kostnadsfria hjälplinje (tel. 0800 100 101) är öppen alla vardagar kl. 12–18. Det finns också en chatt på www.peluuri.fi.

Läs hela artikeln i Kyrkpressen 51-52/2016.


Christa Mickelsson



BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32