Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Kyrka. Studentalpha riktar sig till dem som vill veta mer om kristen tro. Samtidigt är kursen en spark i baken för de unga arrangörerna som ska locka med sina kompisar. 4.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Karin Ahlbäck är den yngsta som någonsin blivit invald i scouternas världskommitté. 3.2.2011 kl. 00:00

Människa. – Jag upplever att Gud har kallat mig till den laestadianska rörelsen. Varför han vet jag inte. Det har inte alltid varit lätt, men jag vill gå dit han kallar mig. 3.2.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. – Ska jag printa ut en vägbeskrivning? frågar jag fotopraktikanten som ska på uppdrag. – Nä, det behövs inte. Jag har navigator i min telefon. Men tack i alla fall ... 3.2.2011 kl. 00:00

Ledare. Nätkonversationen mellan två egyptier är beskrivande. Han (20+): Mabrouk (grattis) Tunisien! Hon (40+): Jag är rädd att det blir som i Irak. Det här är en allvarlig vändpunkt. 3.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det nygrundade RESA-forumet har religionsfrihetsfrågor och religionens synlighet i samhället på sin agenda. 2.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Glest befolkade församlingar får 1,8 miljoner i komplettering av skatteintäkter, beslöt Kyrkostyrelsens plenum förra veckan. 2.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. Under de kommande två åren fungerar Stig Kankkonen som vice ordförande för Esbo kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige. Han har också valts till ordförande för Lärkullastiftelsen. 1.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. Goodwill-ambassadören Johan Candelin har valts till årets österbottning, rapporterar Vasabladet. Han fick nästan en tredjedel av rösterna i tävlingen, som arrangerades av de österbottniska tidningarna. 1.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. UK uppmanar församlingarna i stiftet att bilda ungdomsråd. 31.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. En av helgens hetaste debatter under Ungdomens kyrkodagar berörde rättvisefrågor. Rättvist kaffe och choklad har bytts ut mot mobiltelefoner och datorer, i dag handlar det om rättvisemärkt elektronik. 31.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomens kyrkodagar föreslår att nästa års upplaga av UK samordnas med de finlandssvenska kyrkodagarna. 31.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Årets UK-beslut har rört sig både i hemförsamlingen och i Kongo. 29.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomens kyrkodagar är i full gång i Karis. Se bilder! 29.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Stämningen var på topp när skivan med UK-temasånger släpptes vid Lärkkulla på fredagskvällen. 29.1.2011 kl. 00:00

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28