Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Kyrka. De förorätter kyrkan gjort mot samekulturen bör utredas och kyrkan be om ursäkt. Den hälsningen framförde sametingets ordförande Klemetti Näkkäläjärvi till seminariet som behandlade Lars Levi Laestadius i Torneå senaste vecka. 28.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopen i St. Mickel, Seppo Häkkinen, uttrycker i en kolumn i tidningen Sana sin oro över prästers låga intresse för bibelläsning. 28.2.2011 kl. 00:00

Människa. Vad är ett äkta möte och hur ska vi göra för att bli bättre på att mötas på riktigt? 26.2.2011 kl. 00:00

Kultur. Kultur är ett bra redskap för religionen men resultatet blir lätt övertydligt och undermåligt. Så säger Karin Erlandsson, nygammal kulturredaktör på tidningen Nya Åland. Att kultur och religion hör ihop är hon övertygad om. 25.2.2011 kl. 00:00

Människa. Han studerar filosofi, han har skrivit sin första roman, han älskar att springa och han vill vara sann mot sig själv. 24.2.2011 kl. 00:00

May Wikström. En alldeles vanlig torsdag – och ändå inte. Det fattas ett ansikte i vår arbetsgemenskap. Häromdagen firade vi henne med åttitalspompa och ståt. Det var nämligen 1987 hon klev in på förlagets bokhandel, i lila långkjol av trikå. 24.2.2011 kl. 00:00

Ledare. Folkkyrkomedlemmen är något av en hägring. Tittar man åt ena hållet för att fokusera henne, så avtecknar sig den man söker någon annanstans, längre bort. Hon är alltid någon annan, någon annanstans, vars behov och längtan också ska beaktas och bejakas. 24.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum beslöt igår att Borgå blir den svenska verksamhetspunkten för kyrkans personal- och ekonomiförvaltning. Hela kyrkans servicecentrum för ekonomi- och personalfrågor (HeTa) placeras i Uleåborg. 23.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Hur ska Borgå stift se ut om tio år? Det diskuterade stiftsfullmäktige i Borgå förra veckan. 23.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vasa svenska och finska församlingar diskuterar samarbete med den anglikanska församlingen i Finland. 22.2.2011 kl. 00:00

Världen. Kristeligt Dagblads chefredaktör Erik Bjerager (52) har valts till ordförande för den internationella intresseorganisationen World Editors Forum i två år framöver. 22.2.2011 kl. 00:00

Världen. Tre kyrkor på Java har vandaliserats och bränts  efter att en kristen man dömts till fem års fängelse för hädelse mot islam. Attackerna kom från extrema islamister, som ansåg att domen varit för lindrig. 22.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Påven Benediktus XVI och president Dimitri Medvedev möttes förra veckan för första gången efter återupprättandet av fullständiga diplomatiska relationer mellan Vatikanen och Ryssland år 2009. 21.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den pågående stränga kylan sätter sin prägel på sportlovslägret i Pedersöre församling. Det bli färre och kortare uteaktiviteter för de 34 anmälda barnen. 21.2.2011 kl. 00:00

Världen. Söndagens kollekt går kyrkkollekten till ”Nådens hem” i Bangkok där ensamstående, gravida kvinnor får tillfälligt skydd. 20.2.2011 kl. 00:00

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40