Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Samhälle. Den kurdiska familj som fick kyrkoasyl i Kristinestad har avvisats. 13.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Metodistkyrkan beslöt på sin svenska årskonferens i helgen att utreda en möjlig sammanslagning mellan den finsk- och den svenskspråkiga metodistkyrkan i Finland. 13.6.2011 kl. 00:00

Allmän info. Kyrkpressens redaktion söker en redigerare och frilansreportrar. 13.6.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan har för första gången en sakkunnig representant i regeringsförhandlingarna. 13.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ny statistik och forskningsresultat presenterades för trettio kyrkliga informatörer och journalister från hela Norden i Vasa förra veckan. Resultaten av undersökningen om religiositet, tro och dess betydelse, som omfattar 38 länder, ska publiceras i sin helhet i augusti i år. 13.6.2011 kl. 00:00

Människa. Är du en duktig, samvetsgrann person? Under stenåldern skulle du ha varit den som var bäst på att vakta grottan – du upptäckte varje rovdjur i tid. I dag är rovdjuren tankarna på allt som blev ogjort. Och du är den som är sömnlös och alltmer desperat. 10.6.2011 kl. 00:00

Människa. Hon bytte S:t Petersburg mot Åland. Samtidigt hittade hon ett sammanhang och ett nytt favoritspråk. 9.6.2011 kl. 00:00

. I den bästa av världar får ungarna växa upp i lugn och ro i hemmets trygga vrå. Mammor och pappor med rosiga kinder och med barnasinnet kvar pusslar och läser och kokar och leker med syskonskaran åtminstone tills den äldsta börjar skolan. 9.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Rubriken ovan är ett språkligt mischmasch av värsta slag men har sin förklaring. Slogan är hämtad från Sjundeå församling, från tiden då den odelade församlingen upprepade gånger tog beslut om att inte delas på språklig grund. Med sin slogan ville församlingen visa att det går utmärkt att arbeta trots att de kyrkliga regelverken sa annat och domkapitlet ivrigt förespråkade en delning. 9.6.2011 kl. 00:00

Kultur. Stiftsfullmäktige har instiftat en ny tävling för andliga sånger och dikter. Förslaget kom från fullmäktigeledamoten Torsten Sandell, som i sin motivering skriver att syftet med tävlingen är att låta dagens människor uttrycka sin tro och sitt tvivel i sång och dikt på vår tids språk. 8.6.2011 kl. 00:00

Samhälle. Rasismen är vårt största minoritetsproblem, säger minoritetsombudsman Eva Biaudet och undrar om kyrkan kunde satsa mer på invandrararbetet. 8.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det ekonomiska läget gör att Karleby kyrkliga samfällighet skjuter upp det planerade krematoriet. 7.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vägkyrkorna har öppnat sina dörrar för säsongen. I år marknadsförs vägkyrkorna som himmelska rastplatser. 7.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Av de ungdomar som fyllde femton år 2010 nåddes 83,6 procent av skriftskolan. Det är ett lika högt procentuellt antal som året innan. 7.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Gruvsta kyrka kommer sannolikt att rivas.  Kyrkan förstördes i en anlagd brand i oktober 2006. 6.6.2011 kl. 00:00

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20