Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Världen. Polisen i Pakistan har nu erkänt att talibaner låg bakom mordet på den kristna ministern Shahbaz Bhatti. 8.9.2011 kl. 00:00

. Hör du till dem som gått ner i arbetstid för att ha mer tid för familjen eller något annat du njuter av? Trenden att prioritera fritid framför arbete och pengar kallas down-shifting och omfattas av fler och fler. 8.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Religiös ska man vara lagom hos oss. Det är slutsatsen om man hårddrar den färska undersökning från Kyrkans forskningscentral som publicerades häromveckan. 8.9.2011 kl. 00:00

Människa. För Magdalena Snickars är amatörteatern mer än ett uttryckssätt. Den handlar också om en gemenskap där alla är viktiga och värdefulla. 8.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Under en månad lyfts kristen tro fram i en massiv mediakampanj i Storhelsingfors, men alla är inte övertygade om att evangelisation i huvudstaden behövs. 7.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. När Kyrkpressen dimper ner i postlådorna nästa veckas torsdag ser den alldeles ny och annorlunda ut. – Vi har gått in för en mera modern design men läsarna känner nog igen sig, lovar Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 6.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Lutherstiftelsen inleder svenskspråkig verksamhet under ledning av  teologie magister Sebastian Grünbaum. 5.9.2011 kl. 00:00

Kultur. Karleby församling firade i lördags sina 500 år genm att ordna en medeltidsdag. 5.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finlands första ekumeniska regnbågsforumet hålls den 15–16 oktober på det finska församlingsinstitutet i Träskända. Temat för forumet är ”Vägen kallar till goda gärningar – tid för lika mänskliga rättigheter?”. 5.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Enligt Radio Dei är det mångåriga sexuella trakasserier som ägt rum under terapitillfällen som är orsaken till Markku Koivistos avskedande från Nokiamissionen. 5.9.2011 kl. 00:00

Kultur. Tornerspel, latinsk mässa och medeltida musik. På lördag slungas kyrkbacken i Karleby 500 år tillbaka i tiden. 2.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den allmänna bloggfunktionen försvinner när Kyrkpressen.fi förnyas. 1.9.2011 kl. 00:00

Människa. Sjukdomen kom plötsligt efter att den yngsta dottern föddes 1989. Sju år och sju vistelser på psykatriska enheten i Vasa senare fogade sig Heddy Norrgård i att Gud också använder mediciner för att bota. 1.9.2011 kl. 00:00

Övriga. Finländarna är ett tystlåtet folk som ogärna pratar med främmande människor. Om och om får vi höra denna sanning om oss själva, om och om upprepar vi den. Det krävs något utöver det vanliga för att vi ska kommunicera verbalt med vilt främmande människor på gatan. 1.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

I den här versionen sjuger församlingsvärd Anette M. Karlsson "Day by day" medan Fredrik Erlandsson spelar Eric Claptons låt "Tears in heaven". Två låtar på samma gång!

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08
Sibbo gamla kyrka håller öppet som vanligt i sommar.

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03
Kyrkomötet hålls två gånger per år.

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33
Kommer vårt samhälle att präglas av solidaritet med de som drabbas hårdast också efter coronapandemin, frågar sig Carolin Ahlvik-Harju.

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54