Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



psalmer. Psalmtävlingen Virsi 2012 (Psalm 2012) lockade 180 bidrag. Bland dem utsågs tre vinnare, varav två har starka kopplingar till Borgå stift. 5.1.2012 kl. 14:38

nattvard alkohollag. Det finns en motstridighet mellan alkohollagen och kyrkans servering av nattvardsvin, anser social- och hälsovårdsminister Paula Risikko enligt Seinäjoen Sanomat. 4.1.2012 kl. 15:54

Kampens kapell Fridens kapell Designhuvudstad. Vi har kikat in under fållen på det nya designkapellet som växer fram i centrum av Helsingfors. 4.1.2012 kl. 10:34

medlemskap i kyrkan. De viktigaste orsakerna till att finländare är medlemmar i kyrkan är dess arbete bland äldre, handikappade samt fattiga och utslagna. 3.1.2012 kl. 13:43
May Wikström i sitt nya arbetsrum på Sandvikskajen 13.

Kyrkpressen Fontana Media ny adress. Fontana Media och Kyrkpressen finns numera på Sandvikskajen 13, några kvarter ifrån den gamla adressen. 2.1.2012 kl. 13:00
Vid nationella kriser kommer kyrkan att erbjuda samtalshjälp dygnet runt.

kristelefon. Kyrkans nationella kristelefon är redo att tas i bruk i januari 2012, skriver Kotimaa24. 30.12.2011 kl. 09:00

I samband med den årliga städningen av Födelsekyrkan i Betlehem uppstod bråk mellan armeniska och grekisk ortodoxa präster. 29.12.2011 kl. 14:30

tv-gudstjänst Gud 50. År 2012 firar Yles svenska tv-gudstjänster 50-årsjubileum. Under året sänder FST5 en tv-gudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. 29.12.2011 kl. 14:02

Under nyårshelgen samlas 30 000 ungdomar i Berlin till Taizékommunitetens årliga Europamöte. 28.12.2011 kl. 09:14

svenska kyrkan-play . Svenska kyrkan har tillsammans med Kyrkans tidning startat en "play-kanal" på Internet. 28.12.2011 kl. 08:39
Födelsekyrkan i Betlehem besöks årligen av miljoner turister. Höjdpuntkerna är de stora högtiderna jul och påsk.

Födelsekyrkan i Betlehem har förfallit under många år. När julfirandet är över för den här gången vidtar äntligen reparationerna av en av kristendomens heligaste platser. 27.12.2011 kl. 09:00

Dussintals döda i Nigeria i bombdåd mot kyrkor på juldagen. 25.12.2011 kl. 23:57
Arkivbild. Sibbo svenska församling.

julpsalmer. Den mest populära psalmen på webben under adventstid är Härlig är jorden. Det visar statistiken för kyrkans psalmbok på webben. 24.12.2011 kl. 09:00
Jul hos snickaren i KP nr 50-51.

Hos den pensionerade snickaren Karl-Henrik Boxström i Sibbo lyser inga adventsljusstakar och stjärnor. Men fantasin sprakar. 22.12.2011 kl. 22:09

jul radio och tv. Julbudskapet förmedlas på traditionellt sätt också via tv och radio. 23.12.2011 kl. 09:00

Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53