Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Prästen, journalisten och författaren Hilkka Oliknuora får årets Fredrika Runeberg-stipendium 2.9.2012 kl. 10:00
Patrick Tiainen är månadsbloggare i september.

Blogg. Månadsbloggen kör igång efter en sommarpaus. Höstens första bloggare är Patrick Tiainen från Karleby. 1.9.2012 kl. 06:00
Alf Snellman

laestadianismen. Var det bönesvar då Alf Snellman som fjortonåring fick jobb på ett båtvarv i Gertruds? Mamma ansåg att Gud hade hört bönerna då Alf kunde hjälpa till att försörja den fattiga familjen vars pappa låg på sjukhuset i lungsot efter kriget. 25.8.2012 kl. 03:00

psalmbok. Tidigare i veckan lanserades en ny finsk psalmbok med punktskrift. Den förra upplagan trycktes på 1980-talet. 31.8.2012 kl. 16:08
Katri Kyllönen, doktor i religionsvetenskap.

religion. Det finns potential i religionen när det gäller konflikthantering, säger Katri Kyllönen. 30.8.2012 kl. 10:54

Blogg. Nyckelnbloggen är en ny sida för anställda, frivilliga och allmänt intresserade av kyrka och församling. 29.8.2012 kl. 09:07

vänförsamling. Cirka 60 procent av de evangelisk-lutherska församlingarna i Finland har en vänförsamling utomlands. 27.8.2012 kl. 13:29
Trygve Erikson.

Att vara en anonym kristen är inget för Trygve Erikson. Därför har han gett ut en bok han kallar sin trosbekännelse. Den följer han upp med sina memorarer senare i höst. 26.8.2012 kl. 04:00
Projektchef Liisa Melin, koordinatorn för frivilligarbetet Tamara Bergkvist och volontären Christine Zitting.

diakoni. HelsingforsMission gör comeback med nytt namn och en satsning på huvudstadens svenskspråkiga seniorer. 25.8.2012 kl. 08:01

religion. Religiösa människor har bättre mental hälsa än andra, visar en amerikansk forskning. 24.8.2012 kl. 10:15

Nytt namn från årsskiftet i Kristinestad. Ny storförsamling i Lojo. 22.8.2012 kl. 19:30
Tomas Tranströmer.

poesi. När Tomas Tranströmer översattes och älskades utomlands fick Sverige medge: han har ett budskap som når fram. 23.8.2012 kl. 06:00

mission. Hope for the Babies–projektet var en av 65 finalister bland sexhundra deltagare i en internationell tävling i USA. 22.8.2012 kl. 00:00

religion. Värderingar och världsbilder kartläggs i ett nytt forskningsprojekt vid Åbo Akademi. 22.8.2012 kl. 10:10

Kyrkostyrelsen redovisar fjolårets ekonomiska resultat ute i församlingarna. För många ser det bättre ut - men skillnaderna är stora. 20.8.2012 kl. 21:53

Nekrolog. Det sociala engagemanget för de svagaste i världen utgjorde den bärande linjen för Ulf Särs under flera årtionden. Hans frånfälle var helt oväntat. 15.10.2020 kl. 17:14
Mikaela Björk är prästfru, trebarnsmamma, teolog och kock.

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20
Brenda Serralde Luna är född i Xochimilco som är en del av Mexico City. Namnet betyder platsen där det blommar.

Förändring. Brenda Serralde Luna föddes i Mexico City men bor i Borgå. Hon har upplevt en jordbävning, plötslig fattigdom och stor kärlek. Det svåraste var när hon förlorade sin mamma. 15.10.2020 kl. 15:33
Bakom försäljningen döljer sig många år av kämpande för att bevara det svenska församlingshemmet.

Försäljning. Efter många års kämpande för att bevara församlingshemmet, men utan gehör, ger man nu upp den tanken. – Vi måste kunna gå vidare och utreda andra alternativ, säger Mats Lindgård. 15.10.2020 kl. 15:04
Josefin Silén hade tänkt bo kvar i Sverige ett tag – men möjligheten att stå på scen som Mary Poppins kunde hon inte tacka nej till.

teater. När Josefin Silén står på musikalscenen i Mary Poppins gestalt är hon sval, lätt bitsk och värdig. Men i verkliga livet har hon insett att det är fruktansvärt tråkigt att alltid vara cool och stark. 14.10.2020 kl. 18:20