Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå stift har sökts av Lars-Eric Henricson. 8.3.2013 kl. 15:14
(FOTO: Uppsala universitet)

Välfärdsstatens avreglering skapar nya och oväntade konstellationer. Kyrkans roll i samhället blir allt viktigare. 8.3.2013 kl. 16:05

Kyrkoherdekonferensen i Helsingfors diskuterade på tisdagen hur de ska ställa sig till fenomen som de omdiskuterade Jalovaarakvällarna. 7.3.2013 kl. 10:21
De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. (FOTO: Ida Sundberg)

De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. Det här är fortfarande en politiskt obekväm sanning. Men nu finns journalister som vill bryta tystnaden, skriver teologen och författaren Svante Lundgren. 7.3.2013 kl. 10:03
Skådespelaren oskar Pöysti brottas i monologen Tröst med både egna och andras frågor om livets mening och meningslöshet.(FOTO: Tomas von Martens)

Vårens turnépjäs på teater Viirus är ett personligt samtal om tro och tvivel, om behovet av mening, om kyrkans identitetskris och om ett samhälle som slutar tala om de viktiga existentiella frågorna. 7.3.2013 kl. 09:42
Om livet har trasslat ihop sig erbjuder kyrkan själavård som ett sätt att komma på fötter igen.

Att möta någon som har det svårt och hjälpa denne att komma på fötter igen är något som kyrkan prioriterar. KP ringde upp fem församlingar som alla svarade att de vid behov genast var beredda att ordna ett samtal. 3.3.2013 kl. 09:00

I dag kom Lärkullastiftelsen och Retreatstiftelsen överens om att ingå ett samarbetsavtal om att anställa en person som marknadsför och utvecklar retreatverksamheten i Svenskfinland. 1.3.2013 kl. 15:24

Sixten Ekstrand, Tomas Ray och Helene Liljeström söker direktorstjänsten för den svenska enheten vid Kyrkostyrelsen. 1.3.2013 kl. 15:22
Retreatgården Snoan ligger i Lappvik i västra Nyland.

Märta Sohlbergs bostad stod tom i fyra år efter hennes död och inbringade inga pengar. Nu är den såld. Vissa år har stiftelsens utdelning varit mycket knapp. 1.3.2013 kl. 08:46
Gita Lindgren saknar gemenskapen och sammanhållningen som en gång fanns inom kyrkan (FOTO: Nina Österholm)

Förr måste man veta sin plats i brukssamhällen. Vilka jobb man kan söka, vilka barn som kan leka tillsammans. Gita Lindgren lärde sig tidigt vilka koder som gällde bland arbetarna i Dalsbruk men också att knopar och segling kan förena långt över gränserna. 28.2.2013 kl. 12:14
Det är inte första gången Johan Fagerudd tolkar C.S. Lewis texter på scenen. Tidigare har han gjort det i rollen som Aslan i Narnia på Wasa Teater. (FOTO: Johan Sandberg)

De ocensurerade och ärliga känslorna som C.S. Lewis skrev ner efter sin hustrus död fascinerar skådespelaren Johan Fagerudd.  Han har bearbetat dem till en 45 minuter lång monolog som han kommer att turnera med i Svenskfinland. 28.2.2013 kl. 10:00
Pargas kyrka i fasadbelysning.

Kyrkan vill inte ledlöst dansa efter alla förändringar i kommunstrukturen. 27.2.2013 kl. 09:40

Nu börjar kyrkan jobba med sin egen språkstrategi. En arbetsgrupp tillsattes på tisdagen. 27.2.2013 kl. 09:30

Inspirerad av Krista Siegfrieds eurovisionsbidrag ordnas nu en bröllopsdag i Riihimäki. 26.2.2013 kl. 15:11

MOT:s dokumentär om Pirkko Jalovaara och andligt helande har skapat en livlig diskussion på webben. 26.2.2013 kl. 14:44

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28