Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Teologer och naturvetare kräver i ett gemensamt ställningstagande snabba åtgärder för att lindra effekterna av klimatförändringen. 11.8.2015 kl. 11:12

I ett brev till kyrkoherdarna i Borgå stift uppmanar biskop Björn Vikström till bön mot rasism. 5.8.2015 kl. 10:52
Ljud kan man göra med det mesta, vet Johan Sandås. Hur låter en trasig hammare?

Konst. Humelfestivalen är ett kulturmecka i Sommarsvenskfinland. Kyrkpressen träffade en bilkonstnär som funderat på människofiske, en grupp singer-songwriters som vill bevara sin unika stil och en ljudkonstnär som vill utmana det vi tror. 11.8.2015 kl. 15:09
Lennart Koskinen är född i Helsingfors men har länge verkat i Sverige.

Lennart Koskinen vill se resultat i finska kyrkans diskussioner om samkönade äktenskap. 30.7.2015 kl. 09:41

irja askola. Biskopen i Helsingfors Irja Askola deltar i demonstrationen för ett öppet och mångkulturellt Finland som ordnas på Medborgartorget i Helsingfors. 28.7.2015 kl. 09:48
Scenkamp och vapenteknik hör till i pekingopera.

kina. Intresset för kampsport tog skådespelarstuderanden från Esbo till Peking. Nu ser Elias Edström fram emot att jobba med teater som är unik i Europa. 16.7.2015 kl. 11:59
Stadsodling är modernt, naturnära och ett sätt att skapa gemenskap.

församling. Församlingsgemenskap med gröna fingrar. Finska församlingen i Munksnäs, Helsingfors stadsodlar på kyrkans bakgård. 13.7.2015 kl. 16:35
Helsingforsförsamlingarna måste spara, men vill inte skära ner på kyrkans synlighet i människors vardag. Foto: Emelie Melin

helsingfors kyrkliga samfllighet. Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras. 10.7.2015 kl. 11:07
Bosse Ahlnäs är pensionär, men fortfarande aktiv som guide för turistgrupper i Estland, bland annat på Rannarootsi Muuseum i Hapsal.

åland. Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide. 10.7.2015 kl. 10:27
"Välkommen som du är." Verksamhetsledare Benita Eriksson och praktikant Kristina Karlsson tar emot Hyddans lunchgäster.

nykarleby. Ett varmt mål mat om dagen och en plats att hålla hus. Dagcentret Hyddan i Nykarleby välkomnar utslagna och ensamma. 7.7.2015 kl. 13:43
Pilgrimsstaven och pilgrimsmusslan är traditionella symboler som pilgrimer burit under långa tider.

Franciskus. Kombinationen av tyst meditation och förundran inför Skapelsen passar även den som inte annars går i gudstjänsten. 7.7.2015 kl. 12:53

Han var på villovägar, men Håkan Streng fann vägen igen. I dag vill han vandra vägen så att både han och omgivningen mår bra. Och helst vill han också ha sällskap under vandringen. 2.7.2015 kl. 09:17

Försöket med stiftsskreterarna för mission har utfallit väl. Men missionsorganisationerna vill inte stå för sekreterarnas löner. I synnerhet inte för de arbetsuppgifter som inte har med mission att göra. 1.7.2015 kl. 08:41

utlandshjälpen. Utrikesministeriet meddelade i dag att 43 % av medlen för utvecklingsarbete fråntas Kyrkans utlandshjälp. Enligt utlandshjälpens uträkningar betyder det här att över 300 000 människor inte får den hjälp de annars hade fått. 30.6.2015 kl. 14:52

pride. Evangelisk-lutherska kyrkan deltog på förra veckans Pridefestival i Helsingfors med flera egna evenemang. 29.6.2015 kl. 13:56

Domkapitelshuset i Borgå är från år 1759.

domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38
Sakris Kupila, Sari-Annika Pettinen och Jarmo Kokkonen jobbar med kyrkans fostran och familjeärenden.

pris. Seta rf har gett enheten för Kyrkans fostran och familjeärenden sitt pris för saklig information. 24.9.2021 kl. 16:41

HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58
Harry Månsus har skrivit om ekoteologi i decennier.

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39
Lasse Wendelin tränar på att ta det lugnt och göra nästan ingenting.

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31