En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.
En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.

S:t Jacobs framtid är i församlingsrådets händer

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

Klockan fem på onsdagkvällen är församlingssalen i S:t Jacobs kyrka redan så full att personalen lyfter in extra stolar. Närmare 80 Drumsöbor och församlinganställda har samlats för att få svar på frågan: hur ska det gå för S:t Jacobs? Kommer Drumsö att förlora sitt svenska rum?

– Nu är det så många rykten i svang att vi ska reda ut dem ordentligt, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund till en dam som kommer in och letar efter en plats.
Leif Andersson är en av församlingsmedlemmarna som kommit till kyrkan i hopp om att arbeta för att S:t Jacobs ska kunna bevaras i den svenska församlingens händer.
– Drumsö växer hela tiden, vi blir fler och fler. Varför göra sig av med utrymmen som kommer att behövas? undrar han.
– Och att vi skulle få rum i den stora kyrksalen under stora högtider, både finsk- och svenskspråkiga – det tror jag inte på.

Så vad handlar det då om? Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors måste spara pengar. Alla samfällighetens 21 församlingar måste skära ner 15 procent av sin budget under tre år. I kyrkan brukar man skära ner främst på två sätt: antingen genom att göra sig av med fastigheter eller genom att göra sig av med personal. Hyror och personalkostnader är nämligen de överläget största kostnaderna inom församlingarna, och verksamheten vill man ogärna banta ner.

I det kyrkokomplex som finns på Drumsö ingår två kyrkor – den stora kyrkan, Drumsö kyrka, som används av den finskspråkiga församlingen, och den mindre kyrksalen, S:t Jacobs kyrka, som används av den svenska församlingen Johannes församling. I S:t Jacobs finns en kyrksal, en församlingssal och eftis-, fritids- och klubbutrymmen som samlar omkring 80 svenskspråkiga Drumsöbarn dagligen, om vardagarna.

– Kyrkorna på Drumsö måste renoveras, de är över 60 år gamla. Och i samband med renoveringen finns en chans att tänka om – behöver vi egna utrymmen för vår verksamhet eller finns det en möjlighet att samsas med den finska församlingen? förklarar Westerlund.
– I församlingsrådet har vi varit ense om att det viktigaste inte är att hålla fast vid de egna utrymmena utan att trygga verksamhetsförutsättningarna.
Westerlund poängterar också att inga beslut är fattade – ingen har bestämt att församlingen ger upp S:t Jacobs.
– Att ge upp det här utrymmet är ett alternativ som diskuteras, det finns fördelar med det, men också nackdelar.

När den finska församlingens kyrkoherde Juha Rintamäki talar blir det tydligt vilket alternativ han hoppas på: att Johannes församling ger upp S:t Jacobs och börjar samarbeta med Lauttasaaren seurakunta.
– Vi måste svara på de utmaningar församlingsekonomin ställer på oss, säger han och talar om att använda utrymmena på ett ändamålsenligt sätt, om att ha sådant som görs gemensamt med den svenska församlingen, och sådant som görs skilt.
– Men vi ska givetvis respektera varandras verksamhetskultur.

Han påpekar att om den finska församlingen inte kan spara på sina fastigheter, löper de risk att tvingas säga upp en femtedel av sin personal.

Under kvällen blir problemställningen allt tydligare: Johannes församling har goda möjligheter att spara sina 15 procent genom omorganisering av sina utrymmen på Högbergsgatan. Johannes församling kan välja att hålla kvar S:t Jacobs kyrka på Drumsö och spara på annat håll.
Däremot har finska Lauttasaaren seurakunta svårare att nå sitt eget sparmål. Den lättaste lösningen för den finska församlingen skulle vara att Johannes gav upp sitt eget utrymme på Drumsö och delade på utrymmen med den finska församlingen.

Och vad skulle hända med S:t Jacobs kyrka om Johannes församling gav upp den?
– Den skulle hyras ut, till exempel till en annan kyrka, säger fastighetschef Kai Heinonen. Katolska kyrkan, till exempel, letar efter nya utrymmen för sina växande församlingar.

Församlingsrådsmedlem Lotta Keskinen är förbryllad. Hon är en av de tre församlingrådsmedlemmar i Johannes församling som deltar i mötet, tre av fjorton. Hon är Drumsöbo, och efter måndagens församlingsrådsmöte, då Drumsöfrågan diskuterades, hade hon en känsla av att hon var ganska ensam om att se det som en möjlighet att S:t Jacobs kunde stanna kvar i den svenska församlingens händer.

– Och är det faktiskt så att det är vi i församlingsrådet som får fatta det här beslutet, om att ha kvar S:t Jacobs eller inte? undrar Keskinen.
– Eller kan frågan gå vidare till gemensamma kyrkofullmäktige som fattar ett annat beslut?
– Vad Lotta frågar är väl egentligen: Kan du köra över oss? klargör kyrkoherde Johan Westerlund, riktar sin fråga till den finska kyrkoherden Juha Rintamäki och verkar också själv vara ganska intresserad av svaret.

Rintamäki, som också är ordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors, anser att beslutet ändå fattas av Johannes församlingsråd. Samtidigt hoppas han att frågan ska kunna lösas i samförstånd med den finska församlingen.
Men eftisföräldrarna och pensionärerna som samlats i församlingssalen möter hans inlägg med skepsis och tysta muttranden. Hur ska de kunna dela på mindre utrymmen i framtiden om det är trångt redan nu?

Prästen och Drumsöbon Fred Wilén river ner kvällens största applåder med sitt inlägg:
– Minoriteter kräver extra skydd, och det kräver också S:t Jacobs och den svenska verksamheten på Drumsö. Vi vet alla att när vi går in i ett kafferum och där finns någon som talar finska är alla finlandssvenskar så hövliga att de går över till finska. Jag är färdig att jobba för att vi får ha kvar S:t Jacobs som ett svenskt rum på Drumsö.


Vad händer nu?
* En renoveringskommitté (ordförande är Lauttasaaren seurakuntas kyrkoherde Juha Rintamäki och viceordförande Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund) är tillsatt. Kommitténs uppgift är att planera och leda arbetet med renoveringen.
* En konsult går igenom alla utrymmen i församlingskomplexet på Drumsö och kartlägger hur mycket de används. Den informationen använder kommittén som underlag i sin planering.
* Alla församlingsanställda blir hörda i frågan.
* Under våren 2017 tar församlingsrådet i Johannes församling ställning till de alternativ kommittén utarbetat.
* Hösten 2017, om allt går bra, ska renoveringen av församlingskomplexet på Drumsö inledas, och vid det laget bör man veta hur utrymmena ska utnyttjas i framtiden.

Sofia Torvalds



Emma Gustafsson hoppas många vill sjunga med i Voice.

körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01
Du räcker till för ett gott föräldraskap, är budskapet i årets kampanj.

familjevardag. Det är lättare att vara förälder om det finns någon att vända sig till när man behöver hjälp. Det här har Gemensamt Ansvar tagit fasta på i årets insamling. 12.2.2020 kl. 00:01
Nya herden Kaj Granlund fick en traditionell välkomstapplåd när han installerats.

kyrkoherdeinstallation. Vid årsskiftet gick Purmo, Esse och Pedersöre församlingarna samman i nya Pedersöre församlingen. På söndagen installerades nya kyrkoherden Kaj Granlund i tjänst i en välfylld Purmo kyrka. 9.2.2020 kl. 16:34
Hans Häggblom har förlänats prosttiteln.

nytt från domkapitlet. Hans Häggblom och Berndt Berg har förlänats prosttiteln. 6.2.2020 kl. 16:01
Stina Lindgård och Berndt Berg firades med kaffe och kaka före domkapitlets sammanträde idag.

medaljer. Biskop Bo-Göran Åstrand premierade idag personer som arbetat länge och förtjänstfullt för kyrkan och stiftet. 6.2.2020 kl. 15:22
Nicklas Storbjörk (fr. v.), Pian Wistbacka, Åsa Nordström och Kalle Sällström är glada över nya och funktionsenliga lokaler.

Fontana Media. Kyrkpressen, Fontana Media och Församlingsförbundet har från och med februari ny adress. Flytten gick från Sandvikskajen till Tölö i Helsingfors. 6.2.2020 kl. 11:48

familjerådgivning. Rådgivningen hade under 2019 drygt 18 500 klienter som de mötte i över 90 000 sessioner. Över 40 procent av kunderna var män. 5.2.2020 kl. 09:53

kyrkoherdeinstallation. Jakobstads svenska församlings nya kyrkoherde Jockum Krokfors installerades i tjänst på söndagen. I sin predikan knöt han an både till det japanska konceptet ”ikigai” samt den egna församlingens kärnvärden. 2.2.2020 kl. 21:24
Tim Sparvs väg till EM-slutspelet började hemma i Oravais.

fotboll. Ju närmare EM-slutspelet vi kommer desto mer ökar intresset och förväntningarna på laget. Men det är inget som skrämmer Tim Sparv. Snarare tvärtom. Han tycker det enbart är häftigt. 30.1.2020 kl. 10:24
Bland de som utträder ur kyrkan är tron fortsättningsvis en viktig vattendelare.

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56
Ulf och Birgitta Ekman besökte Finland förra veckan. – Mina två äldsta syskon är födda i Finland, berättar Birgitta Ekman

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45