En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.

S:t Jacobs framtid är i församlingsrådets händer

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

Klockan fem på onsdagkvällen är församlingssalen i S:t Jacobs kyrka redan så full att personalen lyfter in extra stolar. Närmare 80 Drumsöbor och församlinganställda har samlats för att få svar på frågan: hur ska det gå för S:t Jacobs? Kommer Drumsö att förlora sitt svenska rum?

– Nu är det så många rykten i svang att vi ska reda ut dem ordentligt, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund till en dam som kommer in och letar efter en plats.
Leif Andersson är en av församlingsmedlemmarna som kommit till kyrkan i hopp om att arbeta för att S:t Jacobs ska kunna bevaras i den svenska församlingens händer.
– Drumsö växer hela tiden, vi blir fler och fler. Varför göra sig av med utrymmen som kommer att behövas? undrar han.
– Och att vi skulle få rum i den stora kyrksalen under stora högtider, både finsk- och svenskspråkiga – det tror jag inte på.

Så vad handlar det då om? Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors måste spara pengar. Alla samfällighetens 21 församlingar måste skära ner 15 procent av sin budget under tre år. I kyrkan brukar man skära ner främst på två sätt: antingen genom att göra sig av med fastigheter eller genom att göra sig av med personal. Hyror och personalkostnader är nämligen de överläget största kostnaderna inom församlingarna, och verksamheten vill man ogärna banta ner.

I det kyrkokomplex som finns på Drumsö ingår två kyrkor – den stora kyrkan, Drumsö kyrka, som används av den finskspråkiga församlingen, och den mindre kyrksalen, S:t Jacobs kyrka, som används av den svenska församlingen Johannes församling. I S:t Jacobs finns en kyrksal, en församlingssal och eftis-, fritids- och klubbutrymmen som samlar omkring 80 svenskspråkiga Drumsöbarn dagligen, om vardagarna.

– Kyrkorna på Drumsö måste renoveras, de är över 60 år gamla. Och i samband med renoveringen finns en chans att tänka om – behöver vi egna utrymmen för vår verksamhet eller finns det en möjlighet att samsas med den finska församlingen? förklarar Westerlund.
– I församlingsrådet har vi varit ense om att det viktigaste inte är att hålla fast vid de egna utrymmena utan att trygga verksamhetsförutsättningarna.
Westerlund poängterar också att inga beslut är fattade – ingen har bestämt att församlingen ger upp S:t Jacobs.
– Att ge upp det här utrymmet är ett alternativ som diskuteras, det finns fördelar med det, men också nackdelar.

När den finska församlingens kyrkoherde Juha Rintamäki talar blir det tydligt vilket alternativ han hoppas på: att Johannes församling ger upp S:t Jacobs och börjar samarbeta med Lauttasaaren seurakunta.
– Vi måste svara på de utmaningar församlingsekonomin ställer på oss, säger han och talar om att använda utrymmena på ett ändamålsenligt sätt, om att ha sådant som görs gemensamt med den svenska församlingen, och sådant som görs skilt.
– Men vi ska givetvis respektera varandras verksamhetskultur.

Han påpekar att om den finska församlingen inte kan spara på sina fastigheter, löper de risk att tvingas säga upp en femtedel av sin personal.

Under kvällen blir problemställningen allt tydligare: Johannes församling har goda möjligheter att spara sina 15 procent genom omorganisering av sina utrymmen på Högbergsgatan. Johannes församling kan välja att hålla kvar S:t Jacobs kyrka på Drumsö och spara på annat håll.
Däremot har finska Lauttasaaren seurakunta svårare att nå sitt eget sparmål. Den lättaste lösningen för den finska församlingen skulle vara att Johannes gav upp sitt eget utrymme på Drumsö och delade på utrymmen med den finska församlingen.

Och vad skulle hända med S:t Jacobs kyrka om Johannes församling gav upp den?
– Den skulle hyras ut, till exempel till en annan kyrka, säger fastighetschef Kai Heinonen. Katolska kyrkan, till exempel, letar efter nya utrymmen för sina växande församlingar.

Församlingsrådsmedlem Lotta Keskinen är förbryllad. Hon är en av de tre församlingrådsmedlemmar i Johannes församling som deltar i mötet, tre av fjorton. Hon är Drumsöbo, och efter måndagens församlingsrådsmöte, då Drumsöfrågan diskuterades, hade hon en känsla av att hon var ganska ensam om att se det som en möjlighet att S:t Jacobs kunde stanna kvar i den svenska församlingens händer.

– Och är det faktiskt så att det är vi i församlingsrådet som får fatta det här beslutet, om att ha kvar S:t Jacobs eller inte? undrar Keskinen.
– Eller kan frågan gå vidare till gemensamma kyrkofullmäktige som fattar ett annat beslut?
– Vad Lotta frågar är väl egentligen: Kan du köra över oss? klargör kyrkoherde Johan Westerlund, riktar sin fråga till den finska kyrkoherden Juha Rintamäki och verkar också själv vara ganska intresserad av svaret.

Rintamäki, som också är ordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors, anser att beslutet ändå fattas av Johannes församlingsråd. Samtidigt hoppas han att frågan ska kunna lösas i samförstånd med den finska församlingen.
Men eftisföräldrarna och pensionärerna som samlats i församlingssalen möter hans inlägg med skepsis och tysta muttranden. Hur ska de kunna dela på mindre utrymmen i framtiden om det är trångt redan nu?

Prästen och Drumsöbon Fred Wilén river ner kvällens största applåder med sitt inlägg:
– Minoriteter kräver extra skydd, och det kräver också S:t Jacobs och den svenska verksamheten på Drumsö. Vi vet alla att när vi går in i ett kafferum och där finns någon som talar finska är alla finlandssvenskar så hövliga att de går över till finska. Jag är färdig att jobba för att vi får ha kvar S:t Jacobs som ett svenskt rum på Drumsö.


Vad händer nu?
* En renoveringskommitté (ordförande är Lauttasaaren seurakuntas kyrkoherde Juha Rintamäki och viceordförande Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund) är tillsatt. Kommitténs uppgift är att planera och leda arbetet med renoveringen.
* En konsult går igenom alla utrymmen i församlingskomplexet på Drumsö och kartlägger hur mycket de används. Den informationen använder kommittén som underlag i sin planering.
* Alla församlingsanställda blir hörda i frågan.
* Under våren 2017 tar församlingsrådet i Johannes församling ställning till de alternativ kommittén utarbetat.
* Hösten 2017, om allt går bra, ska renoveringen av församlingskomplexet på Drumsö inledas, och vid det laget bör man veta hur utrymmena ska utnyttjas i framtiden.

Sofia Torvalds



BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32