– Jag vet aldrig vad som väntar mig när jag kommer på jobb. En patient som i en stund lovprisar Herren kan i nästa stund se demoner omkring sig, berättar Anders Blomberg.
– Jag vet aldrig vad som väntar mig när jag kommer på jobb. En patient som i en stund lovprisar Herren kan i nästa stund se demoner omkring sig, berättar Anders Blomberg.

"Gränsen mellan normalt och psykotiskt beteende kan vara hårfin"

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Varför är du sjukskötare, Anders Blomberg?

– Jag började med att studera handel, först på yrkesinstitut och sedan på Arcada. Men via mitt egnagemang i Röda Korsets frivilligarbete, ibland 30–40 timmar i veckan, insåg jag att det jag egentligen vill göra är att hjälpa andra människor, säger Anders Blomberg från Esbo.

– För mig handlar det om att fullfölja Jesus budskap om den barmhärtige samariern: Vi ska hjälpa andra oberoende av vilka de är och i vilken situation de är.

Kan du berätta lite om ditt jobb?

– Min arbetsplats finns på Mariefors sjukhus, som vanligtvis kallas för Kellokoski sjukhus, också på svenska. Det ligger cirka 50 kilometer nordost om Helsingfors. Jag jobbar på en rättspsykiatrisk avdelning med några av de mest krävande fallen i Nylands sjukvårdsområde. Det händer att andra sjukhus i området skickar patienter till oss som behöver mer krävande vård än sjukhusen klarar av på sin egen avdelning. Många av patienterna har en rättsprocess på gång, en del är kroniskt sjuka. Vi försöker göra allt för våra patienter, så att de inte ska behöva anstaltsvård utan kunna klara sig i samhället.

Hur påverkas du av att arbeta med psykiskt svårt sjuka människor?


– Min tro utmanas ofta. Många av patienterna har så starka psykoser att de tror att vi vårdare är demoner eller djävlar. En del vill be 24 timmar i dygnet och ger sig inte tid att äta eller gå på toaletten. Vi ser också att en del blivit sjuka på grund av en för sträng tro – de har vuxit upp i ett sammanhang där de lärt sig att respektera samfundets stränga regler men inte att respektera sig själva.

"Vi ser också att en del blivit sjuka på grund av en för sträng tro – de har vuxit upp i ett sammanhang där de lärt sig att respektera samfundets stränga regler men inte att respektera sig själva."

– Allt det här gör att många situationer känns väldigt krävande för mig som troende.Varför tillåter Gud det här? Hur kan jag hjälpa patienten på bästa möjliga sätt?

– Vi som jobbar inom psykiatrin måste skala av det som är vårt eget. Vill en patient att jag ska be tillsammans med honom eller henne måste jag aktivt fundera på om det verkligen är det som är just min uppgift eller om jag ska kalla på sjukhusprästen, en judisk rabbi eller muslimsk imam. Vad händer om jag ber för en person som i nästa stund kallar mig för en demon? Har jag då hjälpt min patient eller varit ett hinder för patientens tillfrisknande?

Vad tror du att de personer som får religiöst färgade psykoser varit med om?

– Jag vet inte vad det är som har lett till sjukdomen, det enda jag märker är att något har gått snett. På vår avdelning har vi patienter med bakgrund i olika religioner. Jag tror att de här personerna har en medfödd benägenhet att bli psykiskt sjuka, men att den här benägenheten har förstärkts på grund av deras religionsutövan. Jag vet aldrig vad som väntar mig när jag kommer på jobb. En patient som i en stund lovprisar Herren kan i nästa stund se demoner omkring sig. Ibland kan också gränsen mellan normalt beteende och psykotiskt beteende vara hårfin.



Känns det aldrig hopplöst att arbeta med de här människorna? Eller ser du att de blir bättre?

– Jag ser inte hela tillfrisknandet, men jag ser att processen påbörjas. När den akuta situationen är löst remitterar vi patienterna till rehabiliterande avdelningar, eftersom vi måste få plats för nya patienter. Men det kan också hända att vi jobbar med en patient i flera månader.

"Ibland får vi höra att någon av våra tidigare patienter tagit sitt liv. Hur hemskt det än låter så kan det kännas som en lättnad för oss vårdare – vi har sett att lidandet varit enormt."



– Tyvärr är det så att vi inte kan hjälpa alla. Särskilt bland de patienter som drabbats av schizofreni är självmordsbenägenheten hög. De kan bli så friska att de kan leva tillfredsställande liv, men det är tyvärr också vanligt med återfall.

– Ibland får vi höra att någon av våra tidigare patienter tagit sitt liv. Hur hemskt det än låter så kan det kännas som en lättnad för oss vårdare – vi har sett att lidandet varit enormt. Vi gör allt vi kan för att hjälpa men ibland räcker det inte.

Hur ser du på de nedskärningar som görs inom vården?

– Vi har ofta flera patienter som köar för att få komma till vår avdelning. Samtidigt dras det ner på både tjänster och bäddplatser. Till rehabiliteringsavdelningarna är det ännu längre köer. Det är klart att det här inte är en tillfredsställande situation. Och många av dem som kommer till oss hade behövt hjälpt mycket tidigare. Om de hade fått den hjälpen hade de kanske inte behövt komma till oss. Det finns inte resurser för förebyggande öppenvård.

– Öppenvården borde också ges större möjligheter att samarbeta med avdelningsvården, så att kontinuiteten skulle bli större för de patienter som skrivs ut. Vi försöker ha en röd tråd genom hela vården, men alltid finns den inte där. Ibland känns det som att patienter slängs från en avdelning till en annan.

– Alla de insatser som görs för att upprätthålla det psykiska välmåendet är otroligt viktiga. Här har församlingarna en viktig roll – allt från ungdomsarbetsledarnas samtalstjänst till själavård och diakoni.

Christa Mickelsson



Tor Löjtlin tar också hand om gravgården i Ingå så ofta han kan. FOTO: Johan Myrskog

Tor Löjtlin brinner för Ingå kyrka och att arbeta med praktiska saker. Han jobbar inte längre som vaktmästare men det hindrar honom inte från att hoppa in då och då. Ingen känner till Ingå kyrka lika bra som han. 14.6.2013 kl. 09:47
Jeppe Karlsson och Maria Lundström skulle gärna läsa fler texter av unga finlandssvenska dramatiker. I februari har Kaj Korkea-ahos roman Gräset är mörkare på andra sidan premiär på Viirus. FOTO: Sofia Torvalds

På scenen får både himlen och helvetet rum. En teaterbiljett är dyrare än en biobiljett, men för priset kan man i bästa fall köpa sig en existentiell upplevelse och en stor dos kollektiv beröring. 13.6.2013 kl. 15:18
Markus Saarinen har trivts i Sideby prästgård, men den har känts stor för en ensam präst. Nu ska Sideby prästgård säljas. FOTO: JOHAN EKLÖF

Både präster och lekmän känner att prästers boendeskyldighet är ett system som hör det förgångna till. I Svenskfinland verkar två prästgårdar till nu förlora sin präst: den i Sideby och den i Saltvik. 13.6.2013 kl. 09:45

Finska Missionssällskapets årsfest avslutades med historisk missionärsvälsignelse. 9.6.2013 kl. 16:16
Marianne Sundroos och Antti Kuokkanen planerar sommarens storsatsning: En kyrkoopera i Kimiti Kyrka. FOTO: KP-arkiv

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna. 9.6.2013 kl. 12:00
Från vänster Johan Storgårds, Maria Sundblom Lindberg och Ralf Saxén som tog initiativet till en skrivargrupp för män. FOTO: Tomas von Martens

En skrivargrupp för män i församlingens regi gav viktiga insikter berättar två av deltagarna. Initiativet till att starta skrivargruppen kom från en av männen. 8.6.2013 kl. 15:00
Illustration: Malin Aho

Kan människan uppleva Gud? De flesta kristna är överens om att det är möjligt. Det finns otaliga berättelser om en känsla av närvaro eller direkta uppenbarelser av det gudomliga. C.S. Lewis mötte Glädjen, men det gjorde också Karl Ove Knausgård. 8.6.2013 kl. 12:00
Tidningen Sändarens chefredaktör Annika Ahlefelt och Sändarens redaktion besökte Helsingfors i slutet av maj.

Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan i Sverige har äntligen fått ett namn för sitt gemensamma kyrkosamfund. 7.6.2013 kl. 13:46
Jeanette Ljungars har varit Oravaisbo sedan tonåren. Fjärdsändan är ett av landmärkena i den forna kommunen som numera är en del av Vörå.

Om inte kärleken får styra ledarskapet så styr rädslan.  Rädslan för att någon annan ska göra jobbet bättre än jag. Jeanette Ljungars tror på samarbete, inte konkurrens. Även inom företagsvärlden. 7.6.2013 kl. 10:14
Enligt det förslag som kyrkomötet röstat ja till kliver kyrkoherden ner från ordförandeposten i församlingsrådet. ILLUSTRATION: WILFRED HILDONEN

Kyrkomötet röstade ja till en ändring av församlingsrådstrukturen: kyrkoherden ska inte längre automatiskt vara ordförande. En del tror att det leder till problem. Andra tycker det blir perfekt. 6.6.2013 kl. 09:00
Johanneskyrkan i Helsingfors.

Problemen i Johannes församling är allvarliga och måste åtgärdas genast. 5.6.2013 kl. 15:00
Finländska stupade läggs i kistor i Kollaa, Loimola i juli 1941. FOTO: SA-KUVA

Under vinterkriget uppstod ett system som gäller än i dag – de finländare som stupar tas alltid om hand, och de skickas alltid hem. Niko Huttunen har forskat i varför det är så. 2.6.2013 kl. 12:00

Grattis till alla nyblivna studenter önskar alla vi på KP-redaktionen! 1.6.2013 kl. 09:00
Patrik Göransson besökte Helsingfors för att delta i Estlandsvännen Jarl Tidermans 90-årsfest i Esbo. FOTO: Tomas von Martens

S:t Mikaels svenska församling i Tallinn är ett centrum för kyrkligt engagerade estlandssvenskar. De sociala utmaningarna i Estland är enorma och kyrkan måste glömma alla illusioner om svunna storhetstider, säger kyrkoherde Patrik Göransson. 31.5.2013 kl. 13:13
För föräldrarna är det tacksamt att barnen kan vara på läger på sommaren då de själva jobbar. FOTO: SXC/EASTOP

På sommaren då föräldrarna jobbar men skolorna har stängt ordnar somliga församlingar dagsläger för barn. Lägren är ofta väldigt populära. 31.5.2013 kl. 09:39

Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05
Johan Candelin

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59
Mari Leppänen

biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53