Kyrkans framtidskommitté har visionerat om hur kyrkan ser ut om 25-30 år. Vi bad Wilfred Hildonen teckna sin egen framtidsvision.
Kyrkans framtidskommitté har visionerat om hur kyrkan ser ut om 25-30 år. Vi bad Wilfred Hildonen teckna sin egen framtidsvision.

Får Kyrkostyrelsens svenska avdelning plats i framtidens kyrka?

Framtidskyrka.

Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal.

3.11.2016 kl. 01:00

Förslagen ovan kommer från Kyrkans framtidskommitté som i sin rapport tar ställning till hur kyrkans organisation borde förnyas. Kommittén utsågs i maj 2015 av Kyrkomötet, det högsta beslutsfattande organet för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

– Vi har försökt se på helheten ur långt tidsperspektiv och funderat på hur kyrkan kan se ut om 25-30 år. Vi har varit radikala och vänt upp och ner på allt. Församlingarna är viktigast och våra förslag utgår från hur de bäst kan gynnas, säger Eivor Pitkänen, kaplan i Jyväskylä och medlem i framtidskommittén.

Att förslagen är radikala skriver också de som Kyrkpressen talat med under. Något akut hot mot det svenska språkets ställning i kyrkan ser man däremot inte. För det borgar skrivningen: ”I alla beslut som gäller församlingarna bör man trygga svenska språkets ställning och arbetet bland språkliga och kulturella minoriteter.”

– Men det står ändå inget om vad det betyder, påpekar Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Han berömmer kommittén för deras omfattande arbete på en så kort tid.

– Många fräscha tankar förs fram, men just nu är det mycket som inte är konkretiserat. Det ska bli intressant att se hur Kyrkomötet går vidare med förslagen, säger han.

Biskop Björn Vikström och direktorn för kyrkans svenska central (KCSA) Sixten Ekstrand oroar sig för att ombuden i kyrkomötet föreslås minska från 109 till 80. De svenskspråkiga ombuden minskar då från sex till fyra, en präst och två lekmannaombud plus ett ombud för Åland. Det betyder en präst och en lekman färre än idag. Ålands ombud är inte ifrågasatt.

– Jag ställer mig kritiskt till det förslaget. Jag tror inte vi försnabbar kyrkomötets långsamma beslutsprocess så här. I stället kunde man sänka gränsen för beslut som kräver kvalificerad majoritet från 75 procent till två tredjedelar, säger biskopen.

Ekstrand ser en risk i att de svenskspråkiga blir så få att de inte får representation i alla utskott.

Genom att minska antalet ombud i kyrkomötet hoppas kommittén kunna göra arbetet där mera effektivt.

– Kyrkomötet ska stifta lagar som berör kyrkan. Då är det viktigare vem som blir invald än hur många de är. Vi anser också att antalet ombud från Borgå stift ska räcka, säger Pitkänen.

En enda svensk enhet

Den största förändringen som kommittén föreslår berör Kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning samt kyrkans utbildningscentral, forskningscentral och informationscentral föreslås läggas ner. Deras uppgifter samt merparten av de anställda överförs till Kyrkans utvecklingstjänster, en ny enhet som ska bildas. Personalen inom berörda enheter minskar med trettio procent, från nuvarande cirka 120 till 80. Enligt förslaget läggs även KCSA ner och funktionerna samt en del av personalen överförs till domkapitlet i Borgå stift.

– Avsikten är att göra en stark svensk enhet i stället för domkapitlet och KCSA. Exakt hur det ska gå till i praktiken vet man ännu inte. Vi är underförstådda med att också personalstyrkan på KCSA kommer att minska, men det är för tidigt att säga hur det kommer att påverka oss, säger Ekstrand.

Enligt honom beror mycket på var enheten placeras. Han nämner Borgå eller Helsingfors som möjliga orter.

– Blir det i Borgå kommer enheten att bli som en autonom kyrka i kyrkan och vi kommer att distanseras från de finskspråkiga. Vi förlorar synergieffekter och idéer. Placeras enheten i Helsingfors bibehålls kontakterna till Kyrkostyrelsen men det medför andra nackdelar.

Att flytta domkapitlet till Helsingfors är en främmande tanke för biskopen. Han ser också en ekonomisk risk.

– Idag har KCSA och domkapitlet två skilda budgetar och slås de ihop borde det beaktas med ett proportionellt större belopp än för den finska sidan som ska budgetera för både domkapitlen och den nya enheten. Risken är att vi måste motivera det som ser ut som en större pott. Klarar vi inte det kan vi förlora resurser.

För Mats Lindgård är det viktigt att domkapitlets ställning är stark. Han tycker också det är viktigt att man även i fortsättningen hör svenska i Kyrkostyrelsens kafferum och att man fortsätter producerar material på svenska där.

– Upphör KCSA berör det Borgå stift. Jag förstår inte varför KCSA inte kan vara en del av Kyrkans utvecklingstjänst.

Detaljerna kring hur KCSA:s uppgifter ska fördelas har kommittén inte tänkt närmare på.

– Men då Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning bantas bör också KCSA beröras. Det viktiga är att Borgå stift finns kvar och att det svenska arbetet inom kyrkan fortsätter. Det kan inte kyrkliga strukturer kväva. Jag ser också stiftet som ett starkare organ än KCSA, säger Pitkänen.

Som svenskspråkig på en helfinsk ort ser hon det som viktigt att Borgå stift övertar KCSA:s ansvar för de svenskspråkiga som är bosatta utanför stiftet.

Stiftsfullmäktige slopas

Både Pitkänen och Ekstrand påpekar att det handlar om förslag som Kyrkomötet ska diskutera första gången i höst.

– Det här är inget vi tar stress för här i huset. Alla förslag kommer ändå inte att förverkligas. Vi följer med diskussionen och är beredda att agera. Det här är en process som kommer att ta två till fyra år, kanske längre, säger Ekstrand

Pitkänen tror det kommer att ta minst tre år innan något av förslagen förverkligas.

– Många förslag kräver en ändring i kyrkolagen. Men de förslag som gäller verksamhetskulturen kan man börja genomföra genast, säger hon.

Enligt förslaget ska också kyrkoråden och stiftsfullmäktigen försvinna. Kyrkorådens uppgifter tas över av kyrkofullmäktige och en ledningsgrupp som består av anställda och förtroendevalda.

Mats Lindgård är öppen att diskutera vidare det förslaget.

– Jag har inte bildat mig någon åsikt i den frågan ännu. Beroende på hur den förverkligas och hur samfälligheten ser ut kan en ledningsgrupp vara bra. Den kan reagera snabbare och mera flexibelt än ett kyrkoråd. Men lekmannainflytandet riskerar samtidigt minska.

Han ser ett problem med ledningsgrupper i samfälligheter med många församlingar.

– En ledningsgrupp till exempel i Helsingfors blir stor och otymplig då varje församlings kyrkoherde, ledande tjänsteman och några lekmän ska vara representerade. Och jag har svårt att tänka mig en ledningsgrupp där inte alla församlingars kyrkoherdar är medlemmar.

Framtidskommittén har inte haft någon representant från Borgå stift och Björn Vikström är den enda som hörts av kommittén. Ekstrand ser det som en brist att inte flera svenskspråkiga hörts.

– Det syns till exempel i att kommittén saknar den historiska kunskapen om Borgå stift. För elva år sedan övergav vi modellen med stiftsråd då KCSA bildades. Nu går vi i princip tillbaka i tiden.

Johan Sandberg
Wilfred Hildonen



Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41