Malin Klingenberg har bestämt sig för att inte forcera fram visshet när det gäller tron.

"Jag får vara en del av kyrkan fast jag inte riktigt vet vad jag tror på"

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

Författaren Malin Klingenbergs farfar var präst, hennes pappa är det också.

– Att växa upp i ett så tydligt kristet och kyrkligt sammanhang har påverkat mig. För mig representerar den kristna gemenskapen något väldigt positivt.

I tonåren var hon aktiv i församlingen.

– Då var jag väldigt svartvit i mitt sätt att se på många saker. Men det är man ju i tonåren, oberoende av vad man gör och intresserar sig för. Men sedan började jag glida ur den där svartvita bilden av kristendomen.

"Det finns en trygghet i traditionerna. Man ska inte behöva tycka att man inte får ta del av dem fast man inte är så säker på vad man tror."

I dag är hon inte församlingsaktiv men känner att hon har en given plats i kyrkan.

– Jag vet att många som stigit ut ur en församlingsgemenskap har upplevt brytningen som dramatisk och tung. Jag har aldrig känt några krav på att leva upp till några kristna förväntningar, och det har nog bidragit till att jag fortfarande har en väldigt positiv bild av vad det är att vara kristen. Jag känner att jag får vara precis som jag är och ändå kan vara en del av kyrkan om jag vill, trots att jag inte ens vet vad jag riktigt tror på.

Hennes syn på vad det är att leva ett kristet liv har vidgats av att hon vistats i många olika sammanhang och länder.

"Det finns falanger som tror sig veta precis vem Gud är, vad han vill och hur man ska tolka Bibeln. Men jag har svårt att tro att vi just i Svenskfinland skulle veta mer om Gud än man gör på andra ställen."

– Det finns falanger som tror sig veta precis vem Gud är, vad han vill och hur man ska tolka Bibeln. Men jag har svårt att tro att vi just i Svenskfinland skulle veta mer om Gud än man gör på andra ställen. Det är nog bäst att försöka behålla sin ödmjukhet, ingen vet ändå någonting, alla tror. Och det är som det ska vara.

Att gifta sig i kyrkan och låta döpa familjens tre barn var en självklarhet.

– Det finns en trygghet i traditionerna. Man ska inte behöva tycka att man inte får ta del av dem fast man inte är så säker på vad man tror. Kyrkan är generös: Man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka.

Hon tycker att kyrkan många gånger blir orättvist dömd.

– Särskilt av personer som inte vuxit upp i de sammanhang de dömer och har fördomar om vad kyrkan är. Jag säger inte att det inte finns individer med väldigt tråkig erfarenhet av hur kyrkan behandlat dem, men kyrkan har många sidor.

Kanske allra mest uppskattar hon kyrkan för att den står upp för den lilla människan.

– I ett väldigt hårt samhällsklimat talar kyrkan med en röst som försvunnit från nästan alla andra ställen. Nästan överallt handlar det främst om pengar.

Aftonbön

När hennes äldsta barn var små blev aftonbönen en del av familjens kvällsritual.

– Vi brukar be aftonbön och be för fadderbarnen. Vad jag personligen känner och tänker i den stunden spelar egentligen inte så stor roll. Jag tänker mig att det är ett fint verktyg att ta till när man behöver det. Det handlar om att lämna ifrån sig dagen. På ett sätt handlar det också om en berättelse: att sätta ord på det man varit med om och det som bekymrar en.

Läs hela intervjun med Malin Klingenberg i papperstidningen 43/2016.

Christa Mickelsson



BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46