Pastor Harout Selimian leder en liten kyrka med ett stort arbete. Han tror på en framtid i Syrien.
Pastor Harout Selimian leder en liten kyrka med ett stort arbete. Han tror på en framtid i Syrien.

Pastor Harout Selimian i Aleppo vägrar ge upp: "Vi ber och hoppas"

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

– Vi som stannar kvar är inga hjältar, utan människor med svagheter och rädslor, säger pastor Harout Selimian. Men vi har värderingar som håller oss starka i stormen. Vi har en kallelse från Gud att tjäna vårt folk – i medgång men inte minst i motgång.

Harout Selimian är pastor i den lilla armeniska protestantiska kyrkan och samfundsledare för den i Syrien. I Aleppo har kyrkan fyra församlingar av vilka Harout är pastor för en, Betelkyrkan, sedan 24 år tillbaka. Den samlar 400 personer till gudstjänst varje söndag, driver en grundskola, ett gymnasium och ett musikkonservatorium samt har ett omfattande hjälparbete.

– Kyrkan har drabbats av bombningar sex gånger, men tack och lov har de inte förorsakat större skador, berättar pastorn. Ett par medlemmar har dödats i kriget, men få har lämnat Aleppo. Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien.

Kämpar för armenier

Betelkyrkan finns i den regimkontrollerade delen av staden, men fronten är inte långt borta. Drygt 500 meter från kyrkan finns Nusrafronten, en islamistisk milis allierad med al-Qaida. Enligt pastor Harout har Aleppos armeniska befolkning minskat från 70 000 före kriget till 8 000 idag. Han och hans kyrka gör allt för att det ska finnas armenier också i ett framtida Aleppo i fred.

– Jag anklagar inte dem som har flytt; de har förlorat allt. Men själv vill jag kämpa för att vi ska kunna bli kvar. Och vi ser mirakel ske: kyrkan är full av folk. Medlemmar som tidigare hade distanserat sig från församlingen har nu kommit tillbaka. Vi har massor med barn i söndagsskolan och i bibelklasser.

"Jag anklagar inte dem som har flytt; de har förlorat allt. Men själv vill jag kämpa för att vi ska kunna bli kvar."

Pastor Harouts arbete har haft framgång. Församlingens två skolor var läsåret 2014-2015 de enda skolorna i Syrien där samtliga elever i avgångsklasserna klarade de nationella proven. Det humanitära arbetet är ytterst uppskattat och pastorn har goda kontakter till muslimska ledare och arbetar tillsammans med dem för fred i landet.

Den armeniska protestantiska kyrkan, som i år fyller 170 år, är en liten kyrka med ett stort arbete. I många länder driver den högklassiga skolor där de allra flesta eleverna kommer från den armenisk-apostoliska kyrkan. I Beirut har kyrkan ett renommerat universitet, Haigazian University, det enda armeniska universitetet i världen utanför Armenien.

Mitt i krigets kaos samlar den armeniska kyrkan fortfarande barn och unga till söndagsskola och bibelklasser i Aleppo. Bilden är från området Seif al-Dawla. FOTO: LEHTIKUVA/REUTERS/Abdalrhman Ismail

I en annan av kyrkans församlingar i Aleppo, Kristuskyrkan, bedrivs ett omfattande humanitärt arbete. 500 personer kommer varje dag till kyrkan för att få mathjälp eller för att besöka en tandläkarklinik.

- Vi har haft kliniken i många år, säger Kristuskyrkans pastor Bchara Moussa Oghli. Jag tänkte ofta att det är en bra sak, men kanske ändå inte nödvändigt för oss att ha. Nu tänker jag inte så. Kliniken är helt nödvändig för dem som kommer till den; de skulle aldrig få den servicen någon annanstans under nuvarande omständigheter.

Fortsätter hoppas och be

Pastor Harout Selimian är en uppskattad kyrklig ledare som ofta träffar politiska och kyrkliga dignitärer från olika länder. Han var också med bland värdarna då påven Fransiscus i juni besökte Armenien. Men det är i arbetet bland Aleppos illa medfarna armenier där han är mest hemma.

"Vi befinner oss mitt i stormen, men samtidigt har vi Jesu Kristi nåd och kraft och därför kan vi säga att stormen må rasa, vi står stadigt."

- Som en armenisk kyrka kommer vi att förbli trogna och arbeta för framtiden. Vi befinner oss mitt i stormen, men samtidigt har vi Jesu Kristi nåd och kraft och därför kan vi säga att stormen må rasa, vi står stadigt. Vi håller fast vid vår tro och arbetar för fred i vårt land och en framtid för vårt folk. Vi fortsätter och ber att våldet ska upphöra och försoningsprocessen starta.
Förra veckan kom ett rop på hjälp från pastor Harout i Aleppo. Bägge sidor i kriget sår död och förstörelse utan urskiljning. Han tänker dock inte ge upp.

- Vi vill fortsätta att leva i detta underbara land och vi vill se landet återupprättat så snart som möjligt. Vi älskar Syrien! Vi vill inte se landet förstört. Vi tror att precis som föräldralösa armeniska barn och armeniska mormödrar en gång byggde upp den armeniska nationen igen i Aleppo så kan vi bygga ett nytt Aleppo och ett nytt Syrien på stark grund. Vi fortsätter att hoppas och be, att hoppas och be.

Text: Svante Lundgren



– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58