Snart inleds flyttrumba för församlingarna i Helsingfors

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

Det är bråda tider på fastighetskontoret i Helsingfors kyrkliga samfällighet. Sparkraven på församlingarna, arton finska och tre svenska, påverkar också var församlingarna kan vistas i praktiken.

– Ett fastighetsinvesteringsprogram på cirka 68 miljoner för tre år framöver har nyss godkänts i gemensamma kyrkorådet, men det egentliga beslutet tas först i december i gemensamma kyrkofullmäktige, säger Christoffer Perret som är viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige.

Han betonar också att allt inte kommer att ske genast, tidtabeller och detaljer är ännu oklara.

I korthet kan man säga att Matteus församling blir kvar i sin lokal i Östra centrum, men mister sin sambo Vartiokylän seurakunta. Johannes församling avstår S:t Jacobs kyrka, i anslutning till Drumsö kyrka, och flyttar in med den finska församlingen. En del av lokalerna på Högbergsgatan avstår församlingen också. Petrus församling å sin sida kommer att avstå från sina lokaler på Vespervägen i Södra Haga och om det går som planerat kan församlingen kanske få sin första egna kyrka i Månsas. Men många pusselbitar ska falla på plats innan det kan bli ett faktum.

Johannes i gatuplan

– Taket läcker och tekniken är föråldrad i S:t Jacobs kyrka, säger kyrkoherden i Johannes församling Johan Westerlund.

Kyrkan ska hyras ut eller säljas och Johannes församling kommer att på Drumsö samsas om sakrala och sociala rum med den finska församlingen.

– Det här är inte alls lätt och Drumsöborna är oroade. Vi förhandlar som bäst om egna lokaler för barnverksamheten. Vi har kring 70 eftisbarn, påpekar Westerlund.

På Högbergsgatan är planen att Johannes församling i huvudsak ska vistas i gatuplan framöver. Kontoren på tredje våningen skulle man avstå, liksom en del av salarna på andra våningen.

– Bollen är hos fastighetskontoret som ska anvisa oss en planerare. Det är mycket vi måste tänka på före en flytt. Alla ska ha plats att jobba förstås, ventilationen måste vara bra, anonymiteten och säkerheten för diakoniarbetarna säkrad och så vidare, säger Westerlund.

Första egna kyrkan?

Petrus församling befinner sig som bäst i ett intressant dominospel. Norra Haga kyrka rivs på grund av problem med inneluften. Följden kunde bli att Haagan seurakunta flyttar in i lokalerna på Vespervägen i Södra Haga, som nu är navet i Petrus församlings verksamhet.

– I stället kunde Petrus få sin första egna kyrka i Månsas, vilket skulle vara unikt för församlingen som saknat egen lokal, säger Christoffer Perret.

Men för att det ska lyckas måste Oulunkylän seurakunta avstå sina lokaler i Månsas och flytta till Åggelby nya kyrka, vilket församlingen också kan tänka sig på det villkoret att kyrkan i Åggelby renoveras.

Gärna svenskt rum

För Matteus kyrka söks nya hyresgäster efter att det står klart att Vartiokylän seurakunta flyttar ut.

– Det kan hända att vi får packa ihop oss lite och fundera på hur vi ska vända situationen så att vi vinner på det så mycket som möjligt. Vi har ett bra läge och gärna skulle jag se ett svenskt center i Matteuskyrkan. Vi behöver mer tydliga svenska rum, säger kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén.

Nya hyresgäster kunde vara kyrkliga organisationer eller andra svenska aktörer. Forsén menar att man måste fundera på om man kan hitta en givande samexistens eller om var och en ska stänga om sig.

Några nya kostnader orsakar omdisponeringen inte för Matteus församling. Och att ensam välja och vraka bland mäss- och samlingstider är inte heller aktuellt.

– Vi har redan många som samsas om tider och lokaler eftersom det till exempel ordnas ryska och engelska gudstjänster här också. I praktiken betyder det att vi ensamma beslutar hur vi ska bereda plats för andra aktörer, säger Forsén.

Taket läcker och tekniken är föråldrad i S:t Jacobs kyrka, som finns i anslutning till Drumsö kyrka.
Ulrika Hansson



Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21