Tomas Knuts och Munsala United fortsätter utmana beslutsfattarna i sin strävan att hjälpa lagets anfallsspelare Jabril.
Tomas Knuts och Munsala United fortsätter utmana beslutsfattarna i sin strävan att hjälpa lagets anfallsspelare Jabril.

Munsala United fortsätter utmana

flyktingar.

Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna.

20.10.2016 kl. 01:00

Helt enligt förväntningarna fick föreningen en böteslapp på 800 euro från bollförbundet för att laget avbröt seriespelet under pågående säsong.

– Vi bestrider inte att vi brutit mot bollförbundets regler. Vi vill veta om de värderingar som respekt, Fair Play och Kaikki Pelaa som Finlands bollförbund står för har någon verklig betydelse eller om det bara är tomma ord, säger Tomas Knuts.

Därför har Munsala Uniteds styrelse sänt en anhållan till bollförbundets distriktsstyrelse om att de ska bedöma om böteslappen kan omvärderas.

– Det vore fint om bollförbundet tog ställning i den här frågan.

Föreningen ger sig inte utan kamp.

– Jag tycker att bolldistriktet eller förbundet borde ge en föklaring ifall de säger nej.

Tre matcher återstod i fotbollseriens lägsta division i augusti då Munsala United hoppade av som en protest mot att lagets somaliska spelare Jabril fått avslag på sin asylansökan.

– Det var vårt sätt att uttrycka vår maktlöshet och frustration. Vi ville göra något konkret för att uttrycka vår åsikt. Avhoppet var inte meningen att bli en PR grej för vår del.

Samtidigt funderar Tomas Knuts om föreningen gjort tillräckligt.

– Vi har hoppat av serien och skapat opinion. Det har vi fått många klappar på axeln för. Men det känns lite jobbigt att vi ska uppfattas som hjältar för det. Vi har inte engagerat oss i vardagen. Därför vill vi inte lämna det så här. Del ett är avklarat men kampen fortsätter.

Annars är Munsala United kända för att inte ta sig själva på för stort allvar. Mycket kring laget görs med glimten i ögat.

– Vi brukar bjuda på oss själva och göra plojgrejer. Det här är egentligen första gången där vi har ett verkligt budskap.

I Munsala United titulerar Knuts sig som tränare eller åtminstone biträdande tränare, lagledare, sekreterare och anfallsspelare.

– Både jag och Jabril spelar i anfallet. Han är en ung spelare som dessutom gör mål. Vi vill värna om återväxten i laget.

Visst räknade de med att avhoppet skulle få uppmärksamhet i de lokala medierna.

– Vi ville skapa en opinion men vi trodde inte på att få fullt så stor uppmärksamhet som vi fick. Via FNB gick nyheten till TT och den ingick i ett femtontal svenska tidningar, säger Tomas Knuts.

Däremot nådde avhoppet inte över nyhetströskeln i det finskspråkiga Finland, bortsett från de finska österbottniska tidningarna.

– Byheten om avhoppet fick mera nationell spridning i Sverige än i Finland. Men till exempel Vänsterförbundets ordförande Li Andersson twittrade nyheten.

Att hoppa av serien var ingen stor idrottsmässig uppoffring för laget. I det skedet hade de inget mera att spela för.

– Vi ville stiga regeringen på tårna för asylpolitiken. Men så livlig fantasi har vi inte att vi trodde att det skulle gå att påverka dem.

Föreningen har fått mest positiv respons på avhoppet, även från oväntat håll.

– Vi har bara fått positiv respons personligen. Till och med ade som man man inte trott har någon relation till invandrarna har stött vårt beslut. De få kristiska rösterna har synts på kommentarfälten till nyheten på webben. Till exempel att vem bryr sig vad ett division sju lag i fotboll gör.

Jabril kom till Finland för ett år sedan. Han kommer från Mogadishu.

– Alla i familjen är döda och ifall Jabril återvänder tvingas han sannolikt att bli soldat i någon part i inbördeskriget. Rebellerna gillar inte att folk flyr landet så Jabrillöper stor risk att bli dödad ifall han återvänder.

I augusti fick Jabril avslag på sin asylansökan. Han har överklagat avslaget och väntar på utslag från förvaltningsdomstolen.

Sedan laget avslutade säsongen i förtid har föreningens styrelse skrivit ett intyg till som bifogats Jabrils överklagan. Föreningen intygar att Jabril kommit bra in i laget och att han har ett socialt nätverk sin fritid.

Inget ensamt fall

I dessa dagar inväntar Munsala United svar från bollförbundets distriktsstyrelse. Knuts understryker attbötesbeloppet inte styr föreningens agerade.

– Pengarna har ingen betydelse i det här sammanhanget. Dessutom har vi fått löfte om att få böterna betalda.

Han befarar också att det kommer flera fall där fotbollslag mister spelare på grund av asylpolitiken.

– Jabril är inte ett ensamt fall. Det här gäller också andra föreningar. Av legen här i närheten har åtminstone Jeppo och Kronoby asylsökande i sina lag.

Laget är redan nu mångkulturellt. Här finns spelare med sex olik anationaliteter.

– Vi är en salig blanding av inflyttare och finländare. Det är inte många som är fast bosatta i Munsala. Därför passar också namnet United (förenade) bra in på oss. Utan utlänningar skulle vi inte ha nåt lag idag.

Förutom finländarna och somaliska Jabrik består laget också av fem kvotflyktingar, fyra afghaner och en syrier samt en engelsman och två albaner som kommit till Finland för kärleken eller arbete.

– De flesta av oss drömmer om att få spela i Manchester United, men om det nu inte blir ManU som nöjer vi oss med MunU.

Tomas Knuts har sin bakgrund i baptistförsamlingen i västra Munsala, men är numera bosatt i Larsmo.

– Vårt ställningstagande är ju förenhetligt med de kristna värderingarna, men annars finns det ingen koppling till min bakgrund. Det är ju heller inte mitt beslut, utan hela lagets.

Men han ser en liten koppling till Munslaradikalismen.

– I Munsala har man traditionellt inte varit rädda att stå upp mot överheten och säga till när det går fel. Det tycks finnas kvar nåt av den mentalialiten ännu.

Johan Sandberg



Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08
Magnus Riska är docent i gammaltestamentlig exegetik. FOTO: ARKIV/HENRIK MIETTINEN

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40
– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00
Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53
Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42
Monica Cleve är kaplan i Ekenäs, Kristian Willis är församlingspastor i Helsingfors.

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40
Coronan satta stopp för Catharina Englunds medverkan i Vasaloppet. Det blev nittio kilometer i Fäbodaskogen i stället.

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00