"Ibland får jag gå före i kassakön när jag har prästkragen på"

präst. Vad händer när man går omkring på stan med prästkragen på? Vi frågade tio präster och fick tio spännande svar. 6.10.2016 kl. 10:57

Carolina Lindström,
tf kyrkoherde i Saltviks församling, Åland

– I Saltvik vet alla att det är jag som är prästen, så det blir många spontana samtal. Det händer att små barn springer fram till mig och griper tag om mitt ben. Det är säkert för att Saltvik är ett så litet samhälle. När vi tog emot flyktingar i vår kommun var jag med. Det var muslimska familjer, och de förstod nog inte vad jag var för något. Nunna kunde jag inte vara, för jag hade inget dok. Och inte kunde jag vara präst, för jag var ju inte man. För dem var jag något slags UFO.

Ingemar Johansson,
kyrkoherde i Hammarlands församling, Åland

– Jag har någon gång deltagit i Prideparaden på Åland, i år var jag inte med i själva paraden men deltog lite på sluttampen. Jag gick på kaffe och stötte ihop med medlemmar från Stockholms gaykör. ”Är du riktig präst?” frågade en av sångarna, han tyckte det var så roligt att träffa någon som verkligen var präst och inte bara fejkpräst, någon som klätt sig i prästdräkt för skojs skull. Så han tog en bild på oss tillsammans.

Stefan Forsén,
kyrkoherde i Matteus församling, Helsingfors

– En gång satt jag på metron iklädd prästskjorta, och på sträckan mellan Östra centrum och Igelkottsvägen var det en kvinna som tilltalade mig. Hon skulle på resa, sa hon, och behövde förbön. Så jag bad för henne där, på den sträckan. Efteråt frågade hon: Tror du att det var okej fast jag är pingstvän? Det tyckte jag.

Tuija Wilman,
kaplan i Ekenäsnejdens svenska församling

– Jag måste se empatisk ut för folk kommer hela tiden fram och pratar med mig. Till exempel om jag står på en spårvagnshållplats i Helsingfors med prästskjortan på, då frågar de: Onko sulla aikaa? (Har du tid?) De berättar om sina bekymmer. I Ekenäs där jag jobbar kan det hända att jag möter någon församlingsbo vid frysdisken, och vi pratar en stund. Och sen säger jag: Kanske vi bokar tid för samtal? Och då gör vi det. Jag tror att det är bra att ha prästskjortan på sig när man rör sig med cykel på stan, eller i butiken. Jag har också vågat mig in på Alko fast jag haft prästskjortan på mig, men då har jag ibland fått sneda blickar. Bara om jag är riktigt trött och vet att jag inte orkar med samtal just då tar jag av mig prästkragen.

Johan Eklöf,
pensionerad präst, Kristinestad

– Jag drar av mig prästkragen om jag kör för fort, skrattar Eklöf. – Jag har suttit åtskilliga gånger på buss och tåg med prästkragen på, och det har aldrig hänt att jag fått sitta i fred och läsa en bok. Det slutar alltid med ett gott samtal. Jag tänker att det är min uppgift att ha den på mig och prata med människor som vill prata med mig. Det handlar mest om att de gått igenom svåra saker och behöver någon som lyssnar. Jag tror att prästkragen måste ackompanjeras av en vänlig blick för att folk ska våga komma fram och prata.

Kira Ertman,
kaplan i Esbo svenska församling

– Jag jobbar i en stor stad, så det som oftast händer är att folk stirrar på mig, tittar, men inte vågar inleda ett samtal. En gång satt jag i bussen med prästkragen på, bakom mig satt ett ungt par. Jag hörde dem viska bakom mig: ”Vad är det där för en tröja som hon har på sig?” De visste att det var något speciellt med kragen, men inte att den betydde att jag är präst.

Wille Westerholm,
tf kaplan i Ekenäsnejdens församling

– Jag tycker det känns bra att gå omkring i prästkrage, den borde alltid vara synlig. Folk kommer ofta fram till mig och börjar prata. De börjar kanske med att berätta om sina åsikter i någon aktuell fråga, sen följer en djupare diskussion. De kan också berätta om sitt tvivel och undra varför de skulle behöva gå i kyrkan.

Henry Byskata,
pensionerad präst, Vasa

– Kato pappi! har jag fått höra på stan. Och ibland lite elakare: Se på prästfan! Då brukar jag svara: – Jag är Henry, bara. Men jag har också suttit ner med okända människor och haft fina diskussioner. När man går omkring med prästskjortan är man lite av ett reagensmedel, man har en funktion. Det är okej.

Jessica Bergström,
kaplan i Korsholms svenska församling

– Jag kan få gå före i kassakön när jag har prästkragen på mig, det har hänt några gånger. Om jag har bråttom säger jag tack och går före i kön. Folk hälsar ofta på mig på stan, jag jobbar på en liten ort, så de vet vem jag är om jag går i prästkrage. Utan krage är jag mer anonym. Men in på Alko har jag nog inte vågat mig, inte med kragen på.

Fred Wilén, tf kaplan
i Borgå svenska domkyrkoförsamling

– När jag var en ganska grön präst satt jag på torget i Borgå och drack kaffe, med prästkragen på. Då kom en originell dam med hund fram till mig och började tala. Hon berättade att Moses egentligen var rastafari och att den brinnande busken var en cannabisplanta. Jag gav henne mitt visitkort, och fick märkliga sms av henne ett tag framöver.
Och vad svarade du på det där med att Moses var rastafari?
– Jag svarade som man brukar göra: ”Aha”, ”okej” och ”du ser på det så”.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg och Carolina Husu



Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08
Magnus Riska är docent i gammaltestamentlig exegetik. FOTO: ARKIV/HENRIK MIETTINEN

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40
– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47
Finska Missionssällskapet stöder bland annat miljöfostran i Tanzania med medel för utvecklingssamarbete.

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55