"Ibland får jag gå före i kassakön när jag har prästkragen på"

präst. Vad händer när man går omkring på stan med prästkragen på? Vi frågade tio präster och fick tio spännande svar. 6.10.2016 kl. 10:57

Carolina Lindström,
tf kyrkoherde i Saltviks församling, Åland

– I Saltvik vet alla att det är jag som är prästen, så det blir många spontana samtal. Det händer att små barn springer fram till mig och griper tag om mitt ben. Det är säkert för att Saltvik är ett så litet samhälle. När vi tog emot flyktingar i vår kommun var jag med. Det var muslimska familjer, och de förstod nog inte vad jag var för något. Nunna kunde jag inte vara, för jag hade inget dok. Och inte kunde jag vara präst, för jag var ju inte man. För dem var jag något slags UFO.

Ingemar Johansson,
kyrkoherde i Hammarlands församling, Åland

– Jag har någon gång deltagit i Prideparaden på Åland, i år var jag inte med i själva paraden men deltog lite på sluttampen. Jag gick på kaffe och stötte ihop med medlemmar från Stockholms gaykör. ”Är du riktig präst?” frågade en av sångarna, han tyckte det var så roligt att träffa någon som verkligen var präst och inte bara fejkpräst, någon som klätt sig i prästdräkt för skojs skull. Så han tog en bild på oss tillsammans.

Stefan Forsén,
kyrkoherde i Matteus församling, Helsingfors

– En gång satt jag på metron iklädd prästskjorta, och på sträckan mellan Östra centrum och Igelkottsvägen var det en kvinna som tilltalade mig. Hon skulle på resa, sa hon, och behövde förbön. Så jag bad för henne där, på den sträckan. Efteråt frågade hon: Tror du att det var okej fast jag är pingstvän? Det tyckte jag.

Tuija Wilman,
kaplan i Ekenäsnejdens svenska församling

– Jag måste se empatisk ut för folk kommer hela tiden fram och pratar med mig. Till exempel om jag står på en spårvagnshållplats i Helsingfors med prästskjortan på, då frågar de: Onko sulla aikaa? (Har du tid?) De berättar om sina bekymmer. I Ekenäs där jag jobbar kan det hända att jag möter någon församlingsbo vid frysdisken, och vi pratar en stund. Och sen säger jag: Kanske vi bokar tid för samtal? Och då gör vi det. Jag tror att det är bra att ha prästskjortan på sig när man rör sig med cykel på stan, eller i butiken. Jag har också vågat mig in på Alko fast jag haft prästskjortan på mig, men då har jag ibland fått sneda blickar. Bara om jag är riktigt trött och vet att jag inte orkar med samtal just då tar jag av mig prästkragen.

Johan Eklöf,
pensionerad präst, Kristinestad

– Jag drar av mig prästkragen om jag kör för fort, skrattar Eklöf. – Jag har suttit åtskilliga gånger på buss och tåg med prästkragen på, och det har aldrig hänt att jag fått sitta i fred och läsa en bok. Det slutar alltid med ett gott samtal. Jag tänker att det är min uppgift att ha den på mig och prata med människor som vill prata med mig. Det handlar mest om att de gått igenom svåra saker och behöver någon som lyssnar. Jag tror att prästkragen måste ackompanjeras av en vänlig blick för att folk ska våga komma fram och prata.

Kira Ertman,
kaplan i Esbo svenska församling

– Jag jobbar i en stor stad, så det som oftast händer är att folk stirrar på mig, tittar, men inte vågar inleda ett samtal. En gång satt jag i bussen med prästkragen på, bakom mig satt ett ungt par. Jag hörde dem viska bakom mig: ”Vad är det där för en tröja som hon har på sig?” De visste att det var något speciellt med kragen, men inte att den betydde att jag är präst.

Wille Westerholm,
tf kaplan i Ekenäsnejdens församling

– Jag tycker det känns bra att gå omkring i prästkrage, den borde alltid vara synlig. Folk kommer ofta fram till mig och börjar prata. De börjar kanske med att berätta om sina åsikter i någon aktuell fråga, sen följer en djupare diskussion. De kan också berätta om sitt tvivel och undra varför de skulle behöva gå i kyrkan.

Henry Byskata,
pensionerad präst, Vasa

– Kato pappi! har jag fått höra på stan. Och ibland lite elakare: Se på prästfan! Då brukar jag svara: – Jag är Henry, bara. Men jag har också suttit ner med okända människor och haft fina diskussioner. När man går omkring med prästskjortan är man lite av ett reagensmedel, man har en funktion. Det är okej.

Jessica Bergström,
kaplan i Korsholms svenska församling

– Jag kan få gå före i kassakön när jag har prästkragen på mig, det har hänt några gånger. Om jag har bråttom säger jag tack och går före i kön. Folk hälsar ofta på mig på stan, jag jobbar på en liten ort, så de vet vem jag är om jag går i prästkrage. Utan krage är jag mer anonym. Men in på Alko har jag nog inte vågat mig, inte med kragen på.

Fred Wilén, tf kaplan
i Borgå svenska domkyrkoförsamling

– När jag var en ganska grön präst satt jag på torget i Borgå och drack kaffe, med prästkragen på. Då kom en originell dam med hund fram till mig och började tala. Hon berättade att Moses egentligen var rastafari och att den brinnande busken var en cannabisplanta. Jag gav henne mitt visitkort, och fick märkliga sms av henne ett tag framöver.
Och vad svarade du på det där med att Moses var rastafari?
– Jag svarade som man brukar göra: ”Aha”, ”okej” och ”du ser på det så”.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg och Carolina Husu



Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38