Det har nu gått över två år sedan olyckan, men Håkan Sunnliden har ännu sviter av den.
Det har nu gått över två år sedan olyckan, men Håkan Sunnliden har ännu sviter av den.

Varför jag och inte han?

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

Det är fyra och en halv timmes väg från Hetauda nära gränsen till Indien till flygplatsen i Kathmandu över bergen. Jeepen har kört en timme då chaufförens telefon ringer. Han släpper ratten med ena handen och greppar telefonen. Samtidigt möter de en bil.

– Jag minns mycket väl första halvan av volten då bilen låg på sidan. Sen slocknade allting, berättar Håkan Sunnliden.

Vad som egentligen hände vet han inte exakt.

– Vägarna över bergen är smala och marginalerna små.

När han slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död.

– Det första som kom till mig var ett bibelord: Om vi lever eller dör så hör vi Herren till.

Han ligger på en sluttning. Av bilen syns inget. Den har störtat tusen meter ner i ravinen. Sunnliden, chauffören och tolken har kastats ut och landat i sluttningen.

– Men min kollega Samuel Robertsson hade förmodligen säkerhetsbältet på för han följde med bilen ända ner i ravinen och omkom.

Sunnliden får hjälp av några nepaleser som tar honom till en sjukstuga där han får smärtstillande. Sedan blir det en tre och en halv timme lång skakig ambulansfärd till sjukhuset Kathmandu.

Fyra kotor i nacken hade krossats i olyckan och vänster arm hade gått av på två ställen.

– Sjukhusvården i Nepal var fantastisk men annorlunda. Jag kom in i ett rum där det låg tolv patienter. Där var det ett himla liv för på sjukhusen i Nepal ska de anhöriga skaffa mediciner och mat åt patienterna. Min son Victor flög ned och han fick åka motorcykel runt hela Kathmandu för att hämta åtta påsar blod före operationen. Sen lyckades jag få ett enkelrum där jag låg i fjorton dagar.

Det har nu gått över två år sedan olyckan i maj 2014. Än idag har han sviter av den.

– Jag har lite besvär med nacken. Vänster arm blev inte opererad för man trodde den skulle läka av sig självt. I mars blev den opererad och man satte in en metallplatta och åtta skruvar. Men så släppte alltihopa. Nu har armen börjat läka, men den läker ihop fel. Det låter inte bra men det är bättre att det läker ihop fel än inte alls.

Han hade ett flera centimeter stort öppet sår på armen. Det varför stort att sys.

– Det är fantastiskt hur ett så stort sår kan växa ihop. Man förstår att Herren är vår läkare.

Under sjukhusvistelsen skapade Sunnliden många nya kontakter han har glädje. Ben och Maria Westerling som nyss återvänt hem till Finland från Nepal hör till dem som besökte honom på sjukhuset.

– Det första Maria sade när hon och Ben kom in på rummet var att vi förstår inte allt som händer så vi lägger det åt sidan. Därefter pratade vi om andra saker. Det var som ett tilltal till mig. Det finns saker som man inte förstår. Någon har sagt att jag hade änglavakt. Det förstår jag inte. Hade inte Samuel det då? Att jag inte förstår är den bästa förklaringen. Det är underbart att kunna tro fast man inte förstår allt.

När olyckan skedde var Sunnliden och Robertsson på väg hem efter att ha undervisat blivande pastorer och församlingsledare i Nepal.

– Det drar enstor väckelse över Nepal just nu. För några decennier sedan räknade man med tvåtusen kristna bland 30 miljoner nepaleser. Sedan dess har det blivit två miljoner omvändelser. För de här människorna utbildas nu pastorer.

Han planerar att återvända till Nepal i vinter för att fortsätta utbildningen. Det blir först resan efter olyckan.

Gäller att predika nu

Sunnliden tycker inte att livet ändrat så mycket efter olyckan.

– Inte så mycket som man skulle kunna tro. Som kristen har jag under många år betraktar mig som att jag övergått från döden till livet. Vi lever ju i Kristus. Vad spelar det för roll om jag lever eller dör? Som bibelordet jag fick när jag vaknade där i ravinen.

– Men det är klart att jag är mera medveten om att livet tar kan ta slut fortare än vi anar. Två sekunder innan olyckan hade jag ingen susning om den. I praktiken har den medvetenheten gjort mig mera frimodig när det gäller evangeliet. Det gäller att predika nu för en dag är det färdigpredikat.

Numera predikar Håkan Sunnliden på fri kallelse. I juli i år sade han upp sig från sin tjänst som komminister (kaplan) i Värnamo. Men han har inte lämnat Svenska kyrkan.

– Kyrkan på riksplanet anpassar sig mer och mer till världen och ger upp väsentliga kristna sanningar. Även om vi i Värnamointe inte lidit av det så rinner vattnet alltid neråt. Det som sker på riksplanet kommer förr eller senare ner till lokalplanet. Nu nu kände jag det kommit till Värnamo. Jag vill inte kasta bort mina sista år genom att trampa runt och bidra till något som jag inte tror på. Jag kunde ha hållit ut tills jag blir pensionär men jag gör gärna den här markeringen.

Han tror att kyrkan nu går tuffa tider till mötes.

– Saltet har mist sin sälta och nästa steg är att vi får världens förakt och förföljelse. Men när kyrkan lider så segrar hon. Medan många går ur kyrkan så kommer allt fler till gudstjänster som lever. I Asien och Afrika sker en enorm tillväxt av kristna. Det verkar också ske stora väckelser i den muslimska världen. Det är väldigt spännande att se utvecklingen av Kristi kyrka.

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06
Tre sägs upp i Kronoby församling, meddelar kyrkoherde Anders Store idag.

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46
I maj 2017 såg det ut så här när  finlandssvenska ekumeniska kyrkodagar och finska kyrkodagar ordnades i Åbo – då som en del i firandet av reformationens märkesår.

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17
Församlingens missionskrets och andra frivilliga ger värmande sockor åt de nydöpta.

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06
Biskoparnas syn på hur kyrkans äktenskap borde se ut placerar sig över hela skalan.
På bilden fr.v. biskoparna Keskitalo, Åstrand, fältbiskop Pekka Särkiö, Repo, Hintikka, Kalliala, ärkebiskop Luoma, Jolkkonen, Peura, Häkkinen och Laajasalo.

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17
Gustav Björkstrand är aktuell med biografin ”På avstånd ser man klarare”.

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00